Halmstads stad var en tidigare kommun i Hallands län.
Innehåll
1Administrativ historik
1.1Kyrklig tillhörighet
1.2Sockenkod
2Stadsvapnet
3Geografi
3.1Tätorter i staden 1960
4Politik
4.1Mandatfördelning i valen 1919-1966
5Rådhusrätten
6Källor
Administrativ historik |
Det äldsta kända privilegiebrevet är från den 31 maj 1307.[1]
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):
1879 - Enligt beslut den 21 december 1877 överfördes de öster om Nissanån belägna 23/192 mantal av Snöstorp nr 3 , kallad Varfslotten, Halmstads östra utmark, odaljordarna Syskonhamn, Skansen, Lugnet, Österskans, Brohustomten, Östra bryggeriets tomt, Gröna Lund, Österlycka, Stora Freden och Lilla Freden, ävensom ett norr om Laholmsvägen befintligt område av Snöstorp nr 2 och 3. I kyrkligt hänseende överfördes följande områden till Halmstad den 1 maj 1878.[2]
1890 - Enligt beslut den 13 september 1889 uteslöts ur jordeboken 1½ mantal Halmstads slottsjord (utan Tyludden) och överfördes i alla hänseenden från Söndrums socken till Halmstads stad.
1891 - Enligt beslut den 30 maj 1890 överfördes lägenheten Knävilstorp, som var del av Halmstads stads donationsjord, i alla hänseenden till staden. Tidigare hade området endast hört till staden i judiciellt hänseende.[3]
1926 - Två områden ur Halmstads stadsjords utskiften överfördes till Söndrums landskommun och ett område (lägenheten Murarhuset) till Övraby landskommun.
1928 - Enligt beslut den 24 mars 1927 inkorporerades områden från Trönninge landskommun (omfattande 0,65 kvadratkilometer, varav 0,45 kvadratkilometer land) och Snöstorps landskommun (områdena från Snöstorp, inklusive Nyhems municipalsamhälle, omfattande 11,49 kvadratkilometer, varav 10,32 kvadratkilometer land).[4]
1934 - Enligt beslut den 31 mars 1933 inkorporerades i staden ett strandområde beläget utanför Halmstads östra utmark, omfattande en areal av 0,09 km² land, från Snöstorps landskommun.[5]
1946 - Enligt beslut den 16 mars 1945 inkorporerades i staden ett område med 284 invånare och omfattande en areal av 2,94 km², varav allt land, från Vapnö landskommun.[6]
1967 - Simlångsdalens landskommun inkorporerades i staden.
Den 1 januari 1971 gick staden upp i den då nybildade Halmstads kommun.[7]
Kyrklig tillhörighet |
Staden hörde i kyrkligt hänseende till Halmstads församling. Den 1 januari 1962 utbröts ur stadens församling Martin Luthers församling och stadsförsamlingen namnändrades då till S:t Nikolai församling.[8] 1967 tillkom församlingarna Breared och Snöstorp.
Sockenkod |
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1456[9] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet |
Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre med öppna kronor av guld krönta röda hjärtan. Krest: Tre sädeskärvor av guld vid sidan om varandra. Täcke: Invändigt av silver och utvändigt blått.
Halmstads kommunvapen kommer från ett sigill från början av 1600-talet och anses använts sedan 1603. Det kan användas komplett eller utan hjälm och hjälmtäcke.
Halmstads vapensköld
Geografi |
Halmstads stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 27,91 km², varav 27,44 km² land.[6]
Tätorter i staden 1960 |
I Halmstads stad fanns del av tätorten Halmstada, som hade 38 620 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,9 %.[10]
Politik |
Mandatfördelning i valen 1919-1966 |
Valår
V
S
ÖVR
C
FR
FP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1919
16
10
14
16
10
14
40
67,5
32
8
1920
15
7
18
15
7
18
40
38,7
32
8
1922
4
14
7
15
4
14
7
15
40
56,6
34
6
1926
4
16
2
2
16
4
16
2
2
16
40
56,8
35
1930
2
23
1
3
11
2
23
3
11
40
64,4
35
1934
2
22
1
3
12
2
22
3
12
40
64,2
35
1938
4
24
2
10
4
24
2
10
40
60,1
35
1942
4
23
3
10
4
23
3
10
40
65,3
33
7
1946
7
21
5
7
7
21
5
7
40
74,0
34
6
1950
2
22
9
7
2
22
9
7
40
79,6
34
6
1954
2
20
10
8
2
20
10
8
40
80,1
33
7
1958
2
20
1
6
11
2
20
6
11
40
76,7
32
8
1962
2
22
2
7
7
2
22
2
7
7
40
80,2
35
1966
3
21
5
8
8
3
21
5
8
8
45
82,1
40
Övriga 1934 var Fria gruppen
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Rådhusrätten |
Halmstads rådhus.
Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt, som lydde under Göta hovrätt fram till 1948 och sedan under Hovrätten för Västra Sverige. Rådhusrätten upphörde 1 januari 1971 i samband med Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Halmstads rådhusrätt blev då Halmstads tingsrätt.[11]
Källor |
^a Tätorten Halmstad var delad mellan Halmstads stad (38 620 inv.) och Söndrums landskommun (2 197 inv.)
^ Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1091
^ SCB Folkräkningen 1880 del 2 sida 82 i pdf:en anm. till Hallands län not 19
^ SCB: Folkräkningen 1900 andra avdelningen sidan 62 i pdf:en anm. till Hallands län not 8.
^ SCB Folkräkningen 1930 del 1 sida 136 i pdf:en anm. till Hallands län not 8
^ SCB Folkräkningen 1940 del 1 sida 115 i pdf:en anm. till Hallands län not 4
^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 63. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Halmstads stad Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 29 i pdf:en
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
För jordens måne, se Månen. Några månar i solsystemet i skala till vår måne En måne , naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis, är Hyperion som kaotiskt roterar kring Saturnus. En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid. En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 173 månar runt sex av de åtta planeterna [ 1 ] : Jorden – månen Mars – Phobos och Deimos Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 59 andra kända månar Saturnus – Titan (den enda måne...
För stadsdelen i Mariehamn, se Storängen, Åland. För ett naturreservat i Norrtälje kommun, se Storängens naturreservat. Storängen från luften i september 1967, vy mot väst. Till vänster syns Järlasjön och Saltsjöbanans spår. Till höger löper Värmdövägen och längst ut till höger syns anläggningsarbetena för Värmdöleden. Storängen är ett villaområde i centrala Nacka i Stockholms län. Området är beläget strax sydost om Nacka Forum vid Saltsjöbanan mellan Lillängen och Saltsjö-Duvnäs. Storängens villasamhälle grundades 1904 av "Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen" och de första villorna började byggas samma år. Redan 1909 var 107 tomter bebyggda av totalt runt 160. [ 1 ] År 2013 fanns drygt 150 villor med lika många familjer i området. Egnahemsföreningen existerar fortfarande och fungerar idag som intresseförening för de boende i Storängen. Storängen anses vara ett av Sveriges bäst bevarade villasamhällen från 1900-talets början, tack vare sina tidstypis...
VLT Carioca Informações Proprietário Prefeitura do Rio de Janeiro Local [[Rio de Janeiro, RJ]] País {{country data Brasil| country flag2| name = Brasil| variant = | size = }} Tipo de transporte Bonde (Veículo leve sobre trilhos) Número de linhas 2 (+1 em construção) Número de estações 26 (+3 em construção) Tráfego 80 mil passageiros/dia [ 1 ] (dezembro/2018) Website www.vltrio.com.br Funcionamento Início de funcionamento 5 de junho de 2016 (2 anos) Operadora(s) Concessionária do VLT Carioca S.A. Número de veículos 32 Alstom Citadis Comprimento dos veículos 44 m (144 ft) Dados técnicos Extensão do sistema 28 km (17,4 mi) [ 2 ] Frequência 5–10 minutos Bitola Bitola padrão/internacional 1 435 mm (4,71 ft) Eletrificação APS, 750V DC Velocidade média 15 km/h (9,32 mph) [ 2 ] Velocidade máxima 50 km/h (31,1 mph) ...
