Xrfgtjtk

Akvedukten i Håverud

Karta med slusserna i Dalslands kanal.

Dalslands kanal är en kanal som möjliggör båttrafik mellan Vänern och delar av sjösystemet i Dalslands inre och sydvästra Värmland. Kanalen passerar den välkända akvedukten i Håverud och är under sommarhalvåret (säsong juni-augusti) ett mycket besökt turistmål, både för segelbåtar, motorbåtar och kanotister.

Tävlingen Dalsland kanotmaraton + genomförs delvis i sjöar som tillhör kanalsystemet.

Delar av Dalslands kanal är byggnadsminnesförklarade sedan 8 maj 2013.^[1]

Fakta om Dalslands kanal |

• Byggdes 1864 - 1868 under ledning av Nils Ericson.


• 17 slusstationer


• 31 slussar.


• Kanalsystemets längd är 250 km varav ca 12 km är grävd eller sprängd kanal.


• Systemet sträcker sig från Köpmannebro vid Vänern via de dalsländska sjöarna Råvarpen, Laxsjön, Lelång in i sydvästra Värmland via Foxen, Töck och slutligen Östen och bileden Snäcke kanal.


• Forssträckan mellan Bengtsbrohöljen och Laxsjön kallas Höljerudsforsarna och är ett naturreservat.


• Till kanalsystemet räknas även sjöarna Stora Le samt Västra och Östra Silen. Via båtlift vid Strandviken i Stora Le (vid Nössemark) kan båtar fraktas med lastbil till Halden i Norge för vidare färd ut via Idefjorden och Svinesund till Skagerrak.


• Nivåskillnaden mellan Stora Le och Vänern är 66 m.


• 17 meters segelfri höjd erbjudes (20 meter längst i söder och mindre norr om Lelången). Det gör att segelbåtar kan användas, till skillnad från många mindre kanaler i Sverige, men man måste beakta att maximalt tillåtet djupgående är endast 1,80 m, max båtlängd 22,75 m och max bredd 4,05 m. Hastighetsbegränsning 2,5 knop.


• Gästhamnar finns i Upperud, Håverud, Dals Långed, Långbron, Laxsjön, Baldersnäs, Bengtsfors, Nössemark, Lennartsfors, Årjäng, Töcksfors, Östervallskog och Ed.


• 2011 är slussavgiften 50 - 110 SEK/sluss eller hela kanalen tur och retur 2100 - 2800 SEK, beroende på båtens storlek.


• Kanalen trafikeras av passagerarfartyg på sommaren.^[2]
  


• Kanalen sköts av Dalslands Kanal AB med säte i Åmål.

Källor |

1. 
   ^ ”Anläggningspresentation - Lagskydd”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaLagskydd.raa?anlaggningId=21320000020060&page=lagskydd. Läst 27 maj 2013. 
   


2. 
   ^ Dalslands kanal:Passagerarbåt
   

Sveriges turistråd m fl

Vidare läsning |

Kanalen vid Dals Långed.
Xylografi från 1888 efter målning av Carl Ferdinand Hernlund.

• Bäckström, Uno: Uno Bäckström tecknar och skriver om Dalslands kanal (Mellerud, 1985)


• 
  Dalslands kanal 1868-1968 (Vänersborg, 1968)


• Gunnarsson, Åke E.: Kanaler i Sverige : strategi, trafik, ekonomi och konkurrens : undersökning av de mindre inre kanalerna fram till slutet av 1930-talet med tonvikt lagd vid Hjälmare kanal och Dalslands kanal (Saltsjö-Boo, 1998)


• Jansson, Erik: Transportleden som blev ett turistmål. I: Kanaler : Svenska turistföreningens årsbok, 1995 (Stockholm, 1994)


• Johannesson, Gösta: De vita båtarna : Ångfartygsaktiebolaget Bengtsfors-Nordmarkens historia ... (Årjäng, 1983)


• Johannesson, Gösta: De vita båtarna. 2 : en bok om båttrafiken på Dalslands kanals övre del ... (Årjäng, 2002)


• Jägergren, Bengt: Dalslands kanal : det blåa bandet på Dal (Göteblorg, 1996)


• Jägergren, Bengt: Det hände runt Dalslands kanal (Göteborg, 1997)


• Körling, Thomas: Dalslands blå band : kanalens historia / berättad av Thomas Körling ; med teckningar av Stig "Gits" (Göteborg, 1968)


• Woern, Arne C.: Dalslands kanal 75 år (Åmål, 1945)


• Åsbrink, Gustav: Dalslands kanal 1868-1918 (Stockholm, 1918)

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Dalslands kanal.
  Bilder & media
  
  


• dalslandskanal.se