Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

1916 – MCMXVI 102 år sedan
År 1913 | 1914 | 1915 1916 1917 | 1918 | 1919
Årtionde 1890-talet  | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1916 MCMXVI
Ab urbe condita	2668
Armeniska kalendern	1365 ԹՎ ՌՅԿԵ
Assyriska kalendern	6666
Bahaikalendern	72–73
Bengaliska kalendern	1323
Berberkalendern	2866
Brittiskt regeringsår	5 Geo. 5 – 6 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2460
Burmesiska kalendern	1278
Bysantinska kalendern	7424–7425
Koptiska kalendern	1632–1633
Erianska kalendern	3082
Etiopiska kalendern	1908–1909
Judiska kalendern	5676–5677
Vikram Samvat	1972–1973
Sakakalendern	1838–1839
Kaliyuga	5017–5018
Holocen kalender	11916
Nri-Igbo	916–917
Persiska kalendern	1294–1295
Muslimska kalendern	1334–1335
Nengō (Japan)	Taishō 5 (大正5年)
Nordkoreanska kalendern	5
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4249
Minguokalendern	ROC 5 民國5年
Thailändsk kalender	2459
Unixtid

1916 (MCMXVI) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Händelser |

Januari |

• 
  1 januari – I Danmark startar tjänsteflickornas fackförbund Husassistenternes Fagforbund egen arbetslöshetskassa ^[1].


• 
  6 januari – Storbritanniens parlament antar en lag om allmän värnplikt ^[2].


• 
  8 januari – De sista allierade trupperna retirerar från Gallipolihalvön.


• 
  17 januari
  
  
  
  • 
    Galtströms järnbruk i Medelpad levererar sin sista järnmalm, varefter bruket läggs ner efter 253 års verksamhet.
  
  
  • 
    Professional Golfers Association (PGA) bildas.
  
  
  
  


• 
  25 januari – Lars Hanson gör succé i titelrollen när August Strindbergs Gustaf III har premiär på Intima teatern ^[2].

Februari |

• 
  4 februari – Tygbrist råder i Sverige under första världskriget, sedan krigsutbrottet har priserna på klädesvaror i Sverige ökat med cirka 40 % ^[3].


• 
  21 februari – Den tyska femte armén anfaller de franska befästningsanläggningarna vid Verdun ^[4]. Eldkastare används för första gången av tyskarna i Verdun.


• 
  29 februari – 40 svenska fartyg har träffats av tyska torpeder eller minor sedan september 1914, vilket kostat 128 människoliv ^[5] och minskat Sveriges tonnage med 50 000 brutton ^[3].


• 
  Februari–juli – Slaget vid Verdun utkämpas med 700 000 döda, skadade eller försvunna.

Mars |

• 
  1 mars – Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm invigs. Det är dödsboet efter industrimannen Carl Fredrik Liljevalch som donerat de drygt 500 000 SEK det kostat att bygga ^[4]. Konstahllen invigs med utställningar av Carl Larsson, Anders Zorn och Bruno Liljefors ^[5].


• 
  6 mars – Det första sprängskottet i arbetet på den svenska ostkustbanan avfyras ^[5] utanför Sundsvall ^[3].


• 
  9 mars – Ett hundratal mexikanska gerillasoldater under befäl av gerillaledaren Pancho Villa går över gränsen till USA och attackerar staden Columbus i New Mexico. 17 amerikaner dödas.


• 
  9–11 mars – De skandinaviska stats- och utrikesministrarna möts i Köpenhamn och manifesterar de tre staternas gemensamma neutralitetspolitik ^[4].


• 
  15 mars – Som svar på den mexikanska gerillaattacken mot Columbus, New Mexico den 9 mars tågar en amerikansk militärbrigad på 15 000 man under general John J. Pershings befäl på order av president Woodrow Wilson över gränsen till Mexiko för att infånga gerillaledaren Villa.


• 
  19 mars – Åtta Curtiss-plan lyfter från Columbus, New Mexico, i USA:s första flygsökning, in på mexikanskt territorium i sökandet efter gerillaledaren Villa. (De amerikanska styrkorna i Mexiko hemkallas i januari 1917 då president Wilson efter påtryckningar från Mexikos regering beslutar prioritera händelserna i Europa framför infångandet av Villa).

April |

• 
  1 april – Bulgarien byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska ^[4].


• 
  23 april – Stearinljusfabrikerna i Sverige ställer in produktionen på grund av talkbrist ^[4], vilket importeras till Sverige från England ^[5].


• 
  24 april – Påskupproret utbryter på Irland. och organiseras av Irish Volunteers. Upproret slås ner efter sex dagars gatustrider i Dublin ^[4]. James Connolly leder upproret ^[2]. Nationalistpartiet Sinn Fein försöker med tysk hjälp att befria Irland från Storbritannien.


• 
  April – Mot partiets vilja håller Socialdemokratiska Ungdomsförbundet i Sverige en fredskongress. Man framåller storstrejk som vägen till fred.

Maj |

• 
  3 maj – Zeth "Zäta" Höglund, Ivan Oljelund och Erik Hedén döms till straffarbete för sina uttalanden under en kongress där man förespråkat storstrejk som vägen till fred.


• 
  14 maj–30 september – Sommartid införs för första gången i Sverige, men ungefär halva befolkningen struntar i beslutet ^[4].


• 
  17 maj – Sveriges riksdag antar en enhällig neutralitetsförklaring, och samtidigt deklareras frågan om Ålands status av vital betydelse ^[3].


• 
  31 maj – Skagerackslaget som är första världskrigets största sjöslag.


• 
  Maj – En österrikisk motoffensiv i Asiago tillfogar italienska styrkor 150 000 mans förluster.


• 
  Maj
  
  
  
  • En svår översvämning, med extrema vattennivåer drabbar bland annat Dalarna.
  
  
  • 
    USA skickar soldater till Dominikanska republiken för att "upprätthålla ordning" under hotande uppror ^[6].
  
  
  
  

Juni |

• 
  5 juni – Den arabiska resningen mot Osmanska riket börjar på initiativ av britten Thomas Edward Lawrence ^[4].


• 
  6 juni – Svenska flaggans dag firas för första gången i hela Sverige, bland annat på Skansen ^[4].


• 
  7 juni – Sveriges riksdag antar en lag om obligatorisk olycksfallsförsäkring i arbetslivet ^[4] från januari 1918 ^[3].


• 
  24 juni – Britterna startar stort anfall vid Sommefloden ^[2].

Juli |

• 
  1 juli–26 november – Den allierade offensiven vid Somme orsakar britterna deras största förlust på en endag dag, då 57 000 stupar ^[4]. Totalt dödas mer än 1 miljon döda, skadade eller försvunna. Här används stridsgas för första gången av brittiska styrkor.


• 
  8 juli – I frånvaron av olympiska spel hålls Svenska spelen med deltagare även från Norge och Danmark på Stadion i Stockholm ^[5].


• 
  29 juli – Kogrundsrännan utanför Falsterbo mineras efter tyska påtryckningar. De allierade ifrågasätter då Sveriges neutralitet ^[5]. Det är den enda farled de allierade kan använda genom Öresund. Samtidigt får Tysklands malmbåtar på väg från Luleå eskort av svenska flottan ^[3].

Augusti |

• 
  1 augusti – Fredsdemonstrationer i Sverige på tvåårsdagen av krigsutbrottet ^[5].


• 
  27 augusti – Bulgarien inträder i kriget på ententens sida ^[7].


• 
  29 augusti
  
  
  
  • 
    Erich von Falkenhayn får sparken från jobbet som Tysklands överbefälhavare och ersätts av Paul von Hindenburg ^[4].
  
  
  • Det finländska ångfartyget Wellamo torpederas och båttrafiken mellan Sverige och Finland stoppas helt ^[5].
  
  
  
  


• 
  Augusti
  
  
  
  • 
    Storbritannien förbjuder all export till Sverige.
  
  
  • 
    Rumänien inträder i första världskriget på Rysslands sida.
  
  
  
  

September |

• 
  1 september – Bulgarien förklarar krig mot Rumänien ^[7].


• 
  3 september – Tyskarna slås tillbaka i slaget vid Verdun ^[7].


• 
  15 september
  
  
  
  • 
    Stridsvagnar ("Tanks") används för första gången av britterna vid slaget vid Somme ^[4].
  
  
  • Sveriges första och enda konstslöjdmuseum, Röhsska museet i Göteborg, öppnas.
  
  
  
  


• 
  28 september – Den svenska Folkhushållningskommissionen inrättas för ransoneringen av livsmedel ^[5]. Privata sockerlager över elva kilo per person beslagtas.


• 
  30 september – Thorvald Stauning blir medlem av den danska samlingsregeringen och därmed Nordens förste socialdemokratiske minister ^[4].

Oktober |

• 
  8 oktober – Sverige vinner för första gången över Danmark i fotboll, 4-0 på Stockholms stadion ^[4].


• 
  31 oktober – Den svenska livsmedelsransoneringen inleds med statliga folkhushållningskommissionens ransonering av socker ^[4]; man får ett kilo per månad.

November |

• 
  3 november – Qatar ställs under brittiskt beskydd ^[8].


• 
  5 november – Det självständiga Kungariket Polen utropas på tyskt och österrikiskt initiativ ^[4].


• 
  7 november
  
  
  
  • 
    Demokraten Woodrow Wilson besegrar republikanen Charles Evans Hughes vid presidentvalet i USA.
  
  
  • 
    Jeannette Rankin från Montana blir första kvinna att väljas in i USA:s representanthus.
  
  
  
  


• 
  8 november – Slaget vid Somme avslutas till de allierades fördel.


• 
  13 november – Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm öppnas ^[4].


• 
  21 november – Kejsar Karl blir kejsare av Österrike-Ungern ^[4].


• 
  28 november – Offensiven vid Somme avbryts, nära 1,2 miljoner dödade ^[2].

December |

• 
  6 december – Tyska, österrikiska, turkiska och bulgariska trupper besätter Bukarest. Rumänien är besegrat ^[7].


• 
  10 december – Verner von Heidenstam, Sverige får nobelpriset i litteratur, men ingen nobelfest hålls ^[5].


• 
  15 december – Slaget vid Verdun avslutas utan att tyskarna har besegrat fransmännen, nära 700 000 döda ^[2].


• 
  29 december – Den ryske mystikern och helbrägdagöraren Grigorij Rasputin, tsarfamiljens rådgivare, mördas i Petrograd av en grupp sammansvurna adelsmän.

Okänt datum |

• 
  USA skickar soldater till Kina för att stoppa upplopp på amerikansk engendom i Nanking ^[6].


• 
  Trollhättan, Sverige får stadsprivilegium.


• 
  Trollhätte kanals tredje slussled invigs.


• 
  Grönköpings Veckoblad bryts loss från Söndags-Nisse och blir en egen tidning.


• 
  Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag bildas för att göra 6 juni till svensk nationaldag.


• Ett konsortium för främjandet av svensk-ryska handelsförbindelser bildas.


• En svensk dyrtidskongress organiseras av socialdemokraterna, LO och KF i protest mot de ökande levnadsomkostnaderna.


• Ryssarna militariserar Åland, vilket väcker irritation inom den svenska riksdagen och pressen.


• De krigförande makternas ubåtar förbjuds använda svenska farvatten.


• 
  Göteborgs Nya Verkstad ombildas till Götaverken.


• En inskränkningslag antas och förbjuder utländska bolag att äga mark och gruvor samt begränsar utländskt ägande i svenska bolag.


• Sveriges äldsta investmentbolag, Investor, bildas av Stockholms Enskilda Bank.


• 
  AB Chokladfabriken Marabou grundas.


• 
  Lorensbergsteatern i Göteborg invigs med August Strindbergs Ett drömspel ^[5] i regi av Mauritz Stiller. Teatern är Nordens modernaste med Sveriges första vridscen, rundhorisont och ett avancerat belysningssystem.


• 
  AB Spetsbergens Svenska Kolfält bildas för att handha de svenska kolgruvorna på Spetsbergen.


• I en kungörelse bestämmer den svenska riksdagen att samebarn, som går i så kallade nomadskolor, skall bo och utspisas i kåtor av trä. Anledningen är, att de inte skall förlora sin "lappskhet" och bli alltför lika andra svenskar.


• De dittills ganska dåliga svenska emigrantskeppen till USA ersätts av Broströmskoncernens nya vita bekväma fartyg.


• 
  USA intervenerar i Dominikanska Republiken. I november har amerikanska marinen helt övertagit styret i landet.


• I Sverige menar Folkskoleöverstyrelsen att varje skolbarn i Sverige bör läkarundersökas minst två gånger under sin skoltid (förutom vid sjukdom).


• Det amerikanska flygplanstillverkarföretaget Boeing grundas.


• Allmänna smörgårdsbordet i Sverige dras in ^[5].


• Sprit serveras bara om man beställer lagad för minst 1 SEK i Sverige ^[5].


• I Sverige beslagtas privata sockerlager större än 11 kilo per person ^[5].


• Sveriges regering protesterar mot att tre svenska timmerångbåtar sänkts av tysk ubåt ^[5].


• På grund av råvarubrist i Sverige förses tändsticksaskar med plån bara på ena sidan ^[5].


• Världens första spelfilm med homoerotiskt motiv har premiär och heter "Vingarna" får homosexualiteten ett ansikte ^[9]
  


• 
  KF:s första storförening Konsum Stockholm bildas ^[10].


• 
  Naima Wifstrand spelar huvudrollen i operetten "Czardasfurstinnan" ^[11].

Födda |

• 
  2 januari – Ingemar Holde, svensk skådespelare.


• 
  3 januari – Kerstin Berger, svensk skådespelare.


• 
  7 januari – Elena Ceaușescu, rumänsk politiker, gift med Nicolae Ceaușescu.


• 
  10 januari – Sune Bergström, svensk biokemist, professor, nobelpristagare.


• 
  12 januari – Pieter Willem Botha, sydafrikansk politiker, premiärminister 1978–1984, president 1984–1989.


• 
  14 januari – Claes Thelander, svensk skådespelare.


• 
  17 januari – Edwin B. Forsythe, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1970–1984.


• 
  25 januari – Jörgen Westerståhl, svensk statsvetare, dotterson till Hjalmar Branting.


• 
  27 januari – Stjepan Filipović, jugoslavisk kommunist och partisan.


• 
  31 januari
  
  
  
  • 
    Yrjö Aaltonen, finländsk finländsk regissör och filmfotograf.
  
  
  • 
    Sangoulé Lamizana, president i Övre Volta, nuvarande Burkina Faso 1966–1980.
  
  
  
  


• 
  2 februari – Dasarath Deb, indisk politiker, chefsminister i Tripura 1993–1998.


• 
  3 februari – Margareta Kjellberg, svensk vissångerska och historieberättare.


• 
  7 februari – Floyd K. Haskell, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973–1979.


• 
  9 februari – Helmer Linderholm, svensk författare.


• 
  14 februari – C. William O'Neill, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Ohio 1957–1959.


• 
  16 februari – Ivar Rydén, svensk sångare.


• 
  17 februari – Raf Vallone, amerikansk skådespelare.


• 
  20 februari – Mia Čorak Slavenska, kroatisk ballerina.


• 
  28 februari – Svend Asmussen, dansk kompositör, kapellmästare och jazzmusiker (violin).


• 
  29 februari – Dinah Shore, amerikansk sångerska.


• 
  3 mars – Paul Richard Halmos, ungersk-amerikansk matematiker.


• 
  11 mars – Harold Wilson, brittisk premiärminister 1964–1970 och 1974–1976.


• 
  13 mars – Lindy Boggs, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, kongressledamot 1973–1991.


• 
  15 mars – Harry James, amerikansk trumpetare och orkesterledare.


• 
  2 april – Oleg Lundstrem, sovjetisk dirigent och jazzmusiker.


• 
  5 april – Gregory Peck, amerikansk skådespelare.


• 
  7 april – Anders Ek, svensk skådespelare.


• 
  12 april – Alfie Bass, brittisk skådespelare.


• 
  13 april – Karin Lannby, svensk skådespelare.


• 
  17 april – Olof Johansson, svensk kompositör och musiker (dragspel).


• 
  22 april – Sir Yehudi Menuhin, amerikansk-brittisk violinist.


• 
  27 april – Bengt Häger, svensk professor.


• 
  28 april – Rune Lindström, svensk manusförfattare och skådespelare.


• 
  30 april – Claude Shannon, amerikansk ingenjör, grundlade den moderna kommunikationsteorin och informationsteorin.


• 
  1 maj – Glenn Ford, amerikansk skådespelare.


• 
  4 maj – Jane Jacobs, amerikansk författare samt arkitektur- och stadsplaneringskritiker.


• 
  5 maj – Giani Zail Singh, president i Indien 1982–1987.


• 
  6 maj – Sif Ruud, svensk skådespelare ^[5].


• 
  7 maj – Tore Wretman, svensk hovtraktör.


• 
  8 maj – João Havelange, brasiliansk ordförande i det internationella fotbollsförbundet, Fifa.


• 
  11 maj – Camilo José Cela, författare.


• 
  17 maj – Lenka Reinerová, tjeckisk författare.


• 
  26 maj – Moondog, pseudonym för Louis Thomas Hardin, amerikansk kompositör.


• 
  2 juni – William R. Laird, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1956.


• 
  6 juni
  
  
  
  • 
    Hamani Diori, president i Niger.
  
  
  • 
    Jack Miller, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1961–1973.
  
  
  
  


• 
  8 juni – Sir Francis Crick, brittisk forskare, DNA-spiralens upptäckare.


• 
  9 juni – Robert McNamara, amerikansk affärsman och politiker, försvarsminister 1961–1968, ledare för Världsbanken 1968–1981.


• 
  12 juni – Ulla Isaksson, svensk författare och manusförfattare.


• 
  14 juni
  
  
  
  • 
    Dorothy McGuire, amerikansk skådespelare.
  
  
  • 
    Georg Henrik von Wright, finlandssvensk filosof.
  
  
  
  


• 
  24 juni – William B. Saxbe, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1974–1975.


• 
  28 juni – Olle Björklund, svensk skådespelare och TV-reporter.


• 
  1 juli – Olivia de Havilland, amerikansk skådespelare.


• 
  6 juli – Unica Zürn, tysk surrealistisk författare, poet och konstnär.


• 
  9 juli – Edward Heath, brittisk politiker, premiärminister 1970–1974.


• 
  11 juli
  
  
  
  • 
    George Fant, svensk skådespelare.
  
  
  • 
    Reg Varney, brittisk skådespelare.
  
  
  
  


• 
  13 juli – Helmer Furuholm, svensk författare.


• 
  16 juli – Gunnar Wersén, svensk sångtextförfattare, dramatiker och radioman.


• 
  27 juli
  
  
  
  • 
    Asfa Wossen, Etiopiens kejsare på papperet 1975–1976.
  
  
  • 
    Keenan Wynn, amerikansk skådespelare.
  
  
  
  


• 
  30 juli – Sven Björkman, svensk skådespelare, författare, kåsör, manusförfattare, kompositör, sångtextförfattare.


• 
  5 augusti – K.W. Gullers, svensk fotograf ^[5].


• 
  7 augusti – Majken Torkeli, svensk skådespelare och författare.


• 
  8 augusti – Stig Rybrant, svensk musiker (piano), kapellmästare, musikarrangör och kompositör.


• 
  10 augusti – Hubert Maga, president i Dahomey, nuvarande Benin.


• 
  24 augusti
  
  
  
  • 
    Leo Ferré, fransk poet och sångare.
  
  
  • 
    Gunnar Lindkvist, svensk skådespelare och revyartist.
  
  
  
  


• 
  25 augusti – Van Johnson, amerikansk skådespelare.


• 
  27 augusti – Ingvar Hellberg, svensk kompositör och textförfattare.


• 
  13 september – Roald Dahl, brittisk författare.


• 
  14 september – Erik Dahmén, professor i nationalekonomi.


• 
  18 september
  
  
  
  • 
    Rossano Brazzi, italiensk skådespelare.
  
  
  • 
    Birger Lundqvist, svensk författare.
  
  
  • 
    Sylva Åkesson, svensk skådespelare.
  
  
  
  


• 
  20 september – Rudolf-August Oetker, tysk företagare, grundare av företaget Dr. Oetker.


• 
  21 september
  
  
  
  • 
    Marianne Aminoff, svensk skådespelare.
  
  
  • 
    Zinovy Gerdt, sovjetisk skådespelare.
  
  
  
  


• 
  23 september – Aldo Moro, italiensk politiker, premiärminister.


• 
  24 september – Anne-Marie Brunius, svensk skådespelare.


• 
  28 september – Olga Lepesjinskaja, rysk ballerina och balettlärare.


• 
  30 september – Roland Bengtsson, svensk kompositör, kammarmusiker och musiker (gitarrist).


• 
  2 oktober – Sten Sundfeldt, svensk diplomat.


• 
  3 oktober
  
  
  
  • 
    James Herriot, engelsk veterinär och författare.
  
  
  • 
    Knut Wigert, norsk skådespelare.
  
  
  
  


• 
  4 oktober – George Sidney, amerikansk filmregissör och filmproducent.


• 
  18 oktober – Anthony Dawson, amerikansk skådespelare.


• 
  19 oktober – Karl-Birger Blomdahl, svensk tonsättare ^[5].


• 
  26 oktober
  
  
  
  • 
    Wolf Kaiser, tysk skådespelare.
  
  
  • 
    François Mitterrand, fransk politiker, Frankrikes president 1981–1995.
  
  
  
  


• 
  30 oktober – Charles E. Potter, amerikansk republikansk politiker, senator 1952–1959.


• 
  31 oktober – Carl Johan Bernadotte, svensk prins, son till Gustaf VI Adolf och Margareta av Connaught.


• 
  5 november – Willoughby Gray, brittisk skådespelare.


• 
  8 november – Peter Wiess, tysk konstnär och författare verksam i Sverige ^[5].


• 
  17 november – Shelby Dade Foote Jr, amerikansk historiker och författare.


• 
  19 november – Albino Pierro, italiensk poet.


• 
  20 november – Evelyn Keyes, amerikansk skådespelerska.


• 
  27 november – John Padovano, amerikansk skådespelare och filmproducent.


• 
  29 november – John Arthur Love, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1963–1973.


• 
  5 december – Agneta Prytz, svensk skådespelare och dansare.


• 
  6 december – Kristján Eldjárn, Islands president 1968–1980.


• 
  9 december – Kirk Douglas, amerikansk skådespelare.


• 
  14 december – Axel Jansson, svensk politiker (vänsterpartist) och redaktör.


• 
  16 december – Birgitta Valberg, svensk skådespelare.


• 
  18 december – Betty Grable, amerikansk skådespelare.


• 
  30 december – Georg Årlin, svensk skådespelare och regissör.


• 
  Swami Chinmayananda, indisk guru.


• 
  Ingrid Vang Nyman, dansk illustratör.


• 
  Jack Vance, amerikansk science fiction–författare.

Avlidna |

• 
  2 februari – Adolf Ahlsell, svensk ingenjör.


• 
  19 februari – Ernst Mach, österrikisk fysiker.


• 
  28 februari – Henry James, amerikansk författare.


• 
  2 mars – Elisabet av Wied, rumänsk drottning och författare.


• 
  4 mars – Franz Marc, tysk konstnär.


• 
  11 mars – Henry G. Davis, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1871–1883.


• 
  21 mars – Cole Younger, amerikansk bankrånare, medlem i James Younger-ligan.


• 
  15 april – Auguste Barth, fransk indolog.


• 
  4 maj – Joseph Mary Plunkett, irländsk poet och revolutionär.


• 
  11 maj – Max Reger, tysk organist och tonsättare.


• 
  13 maj – Sholom Aleichem, ukrainsk rabbi och författare, förlagan till Spelman på taket.


• 
  21 maj – Artúr Görgey, ungersk militär och överbefälhavare för den ungerska upprorshären 1848-49.


• 
  16 juni – Edwin C. Burleigh, amerikansk republikansk politiker, senator 1913-1916.


• 
  25 juni – Thomas Eakins, amerikansk målare.


• 
  29 juni – Ernst Immanuel Bekker, tysk jurist.


• 
  23 juli
  
  
  
  • 
    Thomas M. Patterson, irländsk-amerikansk politiker.
  
  
  • Sir William Ramsay, brittisk kemist, nobelpristagare.
  
  
  • 
    Adolf Weil, tysk invärtesläkare.
  
  
  
  


• 
  30 juli – Albert Neisser, tysk läkare.


• 
  9 augusti – John Mellen Thurston, amerikansk republikansk politiker, senator 1895–1901.


• 
  10 augusti – Karl Westerström, svensk godsägare och politiker (högern).


• 
  16 augusti – Umberto Boccioni, italiensk futurist, målare och skulptör.


• 
  12 september – Bernhard Riedel, tysk kirurg.


• 
  15 september – Julius Fucik, tjeckisk kompositör.


• 
  1 oktober – James Paul Clarke, amerikansk demokratisk politiker.


• 
  10 oktober – Antonio Sant'Elia, italiensk arkitekt.


• 
  29 oktober – John Sebastian Little, amerikansk demokratisk politiker.


• 
  13 november – Percival Lowell, amerikansk amatörastronom.


• 
  21 november – Frans Josef, kejsare av Österrike i 68 år och konung av Ungern (och därmed av Dubbelmonarkin) i 48 år.


• 
  22 november – Jack London, amerikansk författare.


• 
  1 december – Charles de Foucauld, romersk-katolsk präst, eremit och ordensgrundare, saligförklarad.


• 
  5 december – Augusta av Cambridge.


• 
  10 december – Oyama Iwao, japansk furste och fältherre, samt en av den Kejserliga japanska arméns grundare.


• 
  30 december – Rasputin, eg. Grigorij Jefimovitj, rysk mystiker (mördad av ryske tsarens släktingar) ^[2].

Nobelpris ^[12] |

• Fysik – Inget pris utdelades


• Kemi – Inget pris utdelades


• Medicin – Inget pris utdelades


• Litteratur – Verner von Heidenstam, Sverige


• Fred – Inget pris utdelades

Referenser |

Fotnoter |

1. 
   ^ ”FOA – 1916”. http://www.foa.dk/Forbund/Om-FOA/FOAs-historie/1910erne/HF%20akasse%20statsanerkendt. 
   


2. ^ [a b c d e f g] 100 år med Aftonbladet – 1916, 1999
   


3. ^ [a b c d e f] Sverige 1900-talet – 1916, NE, Bra Böcker, 2000
   


4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] 20:e århundrades När Var Hur – 1916, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
   


5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Hundra år i Sverige – 1916, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
   


6. ^ [a b] USA:s militära insatser i utlandet Arkiverad 12 oktober 2011 på WebCite
   


7. ^ [a b c d] Faktakalendern 2000 – 1916 (Utlandet) , Semic, 1999
   


8. 
   ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Qatar.htm. 
   


9. 
   ^ Sverige 1900-talet – Är du likaberättigad, lilla vän?, NE, Bra Böcker, 2000
   


10. 
    ^ Sverige 1900-talet – KF en folkrörelse med ideal, NE, Bra Böcker, 2000
    


11. 
    ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 56 – Naima Wifstrand som Czardasfurstinnan
    


12. 
    ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011. 
    

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör 1916.
  Bilder & media