Nikola Tesla





Uppslagsordet ”Tesla” leder hit. För måttenheten, se Tesla (enhet). För andra betydelser, se Tesla (olika betydelser).


.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}








































Nikola Tesla
Nikola Tesla cirka 1893.
Nikola Tesla cirka 1893.

Född
10 juli 1856
Smiljan, Kejsardömet Österrike
(i nuvarande Kroatien)
Död
7 januari 1943 (86 år)
New York, New York, USA
Bosatt i
Kejsardömet Österrike, Österrike-Ungern, Frankrike, USA
Medborgarskap
Österrikisk-ungerskt (1856–1891)
Amerikanskt (1891–1943)
Nationalitet Serb
Forskningsområde
Maskin- och elektroteknik
Influerad av Ernst Mach
Har influerat Gano Dunn
Nämnvärda priser
IEEE Edison Medal (1916)
Elliott Cresson Gold Medal (1893)

Nikola Tesla (serbisk kyrilliska: Никола Тесла), född 10 juli 1856 i Smiljan i Kejsardömet Österrike (i nuvarande Kroatien), död 7 januari 1943 i New York, var en serbisk-amerikansk uppfinnare och maskin- och elektroingenjör. Tesla var en av de mest betydelsefulla bidragsgivarna vad gäller tillkomsten av kommersiell elektricitet. Han är mest känd för sina många revolutionerande bidrag inom elektromagnetism under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.


Stora delar av Teslas patent och teoretiska arbeten bildade grund för modern växelströmsteknik inklusive flerfasiga distributionssystem och växelströmsmotorer, vilka banade vägen för den andra industriella revolutionen. Han var etnisk serb, född i Kejsardömet Österrike och blev sedermera amerikansk medborgare.[1]


Efter Teslas demonstration av trådlös kommunikation (radio) 1893 och efter att ha vunnit det så kallade "strömkriget" var han allmänt känd som en av de största elektroingenjörerna som arbetade i USA.[2] Under denna period kunde få amerikanska uppfinnare och vetenskapsmän konkurrera med Tesla som den mest berömda,[3] men på grund av sin excentriska personlighet och sina otroliga och ibland bisarra påståenden om möjliga vetenskapliga och tekniska genombrott blev Tesla till slut utfryst och betraktad som en galen vetenskapsman.[4] Tesla var aldrig särskilt insatt i sin privata ekonomi och dog utfattig vid 86 års ålder.[5]


Vid Conférence Générale des Poids et Mesures i Paris 1960 beslutades att Tesla skulle få SI-enheten för magnetisk flödestäthet eller magnetisk induktion (känd som det magnetiska fältet B) uppkallad efter sig. Även "teslaeffekten" är uppkallad efter honom. Teslaeffekten syftar på den trådlösa energiöverföringen till trådlösa kraftelektronikutrustningar som Tesla demonstrerade i liten skala med glödlampor så tidigt som 1893 och som var avsedd att användas för interkontinental kraftöverföring på industriell nivå i hans ofullbordade projekt Wardenclyffetornet.


Vid sidan av sitt arbete med elektromagnetism och elektromekanik har Tesla bidragit i varierande omfattning till skapandet av robotteknik, fjärrkontroll, radar- och datavetenskap samt utvidgat områdena ballistik, kärnfysik[6] och teoretisk fysik. 1943 tillkännagav USA:s högsta domstol att det var Tesla som uppfunnit radion och inte Guglielmo Marconi.[7] Några av hans bidrag till vetenskapen har, kontroversiellt nog, använts för att stötta olika pseudovetenskaper, ufoteorier och tidig new age-ockultism.




Innehåll






  • 1 Biografi


    • 1.1 De tidiga åren (1856–1885)


      • 1.1.1 Frankrike och USA




    • 1.2 Mellanåren (1886–1899)


      • 1.2.1 Colorado Springs




    • 1.3 De sista åren (1900–1943)


      • 1.3.1 Fältteorier


      • 1.3.2 Vapen med riktad energi


      • 1.3.3 Teoretiska innovationer


      • 1.3.4 Tesla World System




    • 1.4 Privatliv


      • 1.4.1 Död






  • 2 Eftermäle


    • 2.1 Minnesmärken och porträtt


    • 2.2 Företag och byggnader


    • 2.3 Litteratur


    • 2.4 Musik


    • 2.5 Inom ockultismen


    • 2.6 150-årsjubileet


    • 2.7 Övriga utmärkelser




  • 3 Se även


  • 4 Referenser


    • 4.1 Noter


    • 4.2 Tryckta källor


    • 4.3 Originalcitat




  • 5 Vidare läsning


  • 6 Externa länkar





Biografi |



De tidiga åren (1856–1885) |




Teslas födelsehus med staty i Smiljan, Kroatien.




Tesla när han var cirka 23 år gammal.


Nikola Tesla föddes i byn Smiljan i dåvarande Kejsardömet Österrike nära staden Gospić, som ligger i regionen Lika i dagens Kroatien.[8] Av hans dopbevis framgår att han föddes den 28 juni (10 juli enligt den gregorianska kalendern) 1856, som son till Milutin Tesla, präst i den serbisk-ortodoxa kyrkan i stiftet Sremski Karlovci, och Đuka Mandić. Faderns släkt förmodas härstamma antingen från någon av de lokala serbiska klanerna i Taraflodens dalgång eller från den hercegovinske ädlingen Pavle Orlović.[9] Hans mor Đuka var dotter till en serbisk-ortodox präst och kom från en släkt med hemmahörande i Lika och Banija, men med rötter längre tillbaka i Kosovo. Hon var duktig på att tillverka hemslöjdsredskap och kunde många serbiska episka dikter utantill, men lärde sig aldrig att läsa.[10]


Nikola var det fjärde av fem barn. Han hade en äldre bror, Dane, som dog i en ridolycka när Tesla var fem år gammal och tre systrar: Milka, Angelina och Marica.[11] Familjen flyttade 1862 till Gospić. Tesla gick i en skola i Karlovac och han genomförde den fyraåriga skolgången på tre år.[12] Tesla studerade därefter elektroteknik vid Tekniska universitetet i Graz (1875), där han även studerade användningsområden för växelström. Vissa källor hävdar att han avlade kandidatexamen vid universitetet,[13][14][15] medan universitetet självt hävdar att han inte tog någon examen, eftersom han inte fortsatte sina studier efter den första terminen under tredje året, eftersom han hade slutat närvara vid föreläsningarna.[16][17][18][19] Andra har hävdat att han inte fick fortsätta, eftersom han inte betalat sina skolavgifter.[17][18] En student som Tesla delade rum med vid universitetet hävdade också att Tesla aldrig fullföljde sin utbildning.[19]


I december 1878 lämnade Tesla Graz och bröt kontakten med sin familj. Hans vänner trodde då att han hade drunknat i floden Mura, men sanningen var att han åkte till Maribor (i dagens Slovenien) där han fick arbete som andremaskinist under ett år. Under tiden i Maribor drabbades han av ett mentalt nervsammanbrott. Tesla blev senare övertalad av sin far att börja på Karlsuniversitetet i Prag, vilket han gjorde under sommaren 1880. Där blev han influerad av Ernst Mach. Efter sin fars död lämnade han universitetet, efter att endast ha fullföljt en termin.[20]


Tesla hade ett mycket stort litterärt intresse, han kunde minnas hela böcker och hade förmodligen fotografiskt minne.[6] Tesla skrev i sin självbiografi att han under sitt liv upplevt "stunder av stor inspiration". Som ung drabbades Tesla ofta av sjukdomar. Han drabbades bland annat av en märklig åkomma som framträdde genom att han upplevde att han såg ett bländande ljus som blinkade framför hans ögon, ofta åtföljt av hallucinationer. Ofta var visionerna knutna till ett ord eller en idé som han hade stött på. Bara genom att höra namnet på en sak kunde han ofrivilligt tänka sig den i realistisk detalj. Detta liknar mycket det man idag kallar synestesi. Tesla kunde visualisera en uppfinning i sin hjärna precis som den skulle komma att se ut och användas innan den ens hade byggts. Tesla hade ofta flashbacks om händelser som inträffat tidigare i hans liv, där detta började redan i barndomen.[6]


Tesla flyttade 1880 till Budapest i Ungern för att arbeta åt Tivadar Puskás på det nationella telebolaget.[21] Där träffade han Nebojša Petrović, en ung serbisk uppfinnare som var bosatt i Österrike. Även om deras tid som arbetskamrater inte blev långvarig hann de arbeta tillsammans på ett projekt som med hjälp av två turbiner skulle skapa kontinuerlig kraft. Vid öppnandet av det allmänna telenätet i Budapest år 1881 blev Tesla chefselektriker på företaget och senare ingenjör för landets första telenät. Han utvecklade också en apparat som enligt vissa var en telefonrepeater eller en förstärkare, men som enligt andra kunde ha varit den första högtalaren.[22]



Frankrike och USA |


Tesla flyttade 1882 till Paris för att arbeta som ingenjör på Continental Edison Company, där han främst var sysselsatt med förbättringar på olika elektriska utrustningar. Under samma år skapade Tesla asynkronmotorn och började utveckla olika anordningar som använder roterande magnetfält. Han tog sedan patent på detta 1888. En liten tid därefter väcktes Tesla av en dröm vari hans mor hade dött. Tesla kommenterade med att säga "Och jag visste att det var så".[20] Efter hennes död blev Tesla sjuk. Han tillbringade tre veckor i Gospić och byn Tomingaj nära Gračac, moderns födelseort, för att återhämta sig.


Första gången Tesla kom till USA var den 6 juni 1884, då han anlände till New York.[23] Med sig hade han endast fyra cent, några matematiska uträkningar, en skiss på en flygmaskin och ett rekommendationsbrev från Charles Batchelor (hans förra chef och en av Edisons affärskontakter i Europa) till Thomas Edison. I brevet till Edison skrev Batchelor:










”
Min käre Edison. Jag känner två stora män och du är en av dem. Den andra är denne unge man.
„
– Charles Batchelor[24][en 1]

Edison anställde Tesla för att arbeta i sitt företag, Edison Machine Works. Teslas arbete för Edison började med enkla elektrotekniska uppgifter, men det tog inte lång tid innan han började arbeta med att lösa företagets svåraste problem. Han erbjöds även att göra en ny utformning av bolagets likströmsgeneratorer.[25] Tesla hävdar att han erbjöds 50 000 dollar (motsvarande 1,2 miljoner dollar i 2008 års penningvärde)[26] om han omarbetade Edisons ineffektiva motor och generator. Han skulle förbättra både servicen och ekonomin.[6] Tesla sade att han arbetade både dag och natt för att göra förbättringar. Han gav också Edisons företag flera nya patent som förbättrade maskinerna under arbetets gång. Under 1885, när Tesla ställde en fråga om sin lön för arbetet, svarade Edison honom: "Tesla, du förstår inte vår amerikanska humor" och bröt därmed sitt löfte.[27][28] Med en lön på 18 dollar i veckan skulle Tesla fått arbeta i mer än 53 år för att få det han blivit utlovad och beloppet motsvarar företagets startkapital. Tesla slutade sedan han fått avslag på lönekravet 25 dollar i veckan.[29] Tesla arbetade efter detta en kort period med att gräva diken för Edisonbolaget och han fokuserade under denna tid på sitt flerfassystem.[6]



Mellanåren (1886–1899) |




Tesla demonstrerar trådlös överföring av energi under en föreläsning 1891.




Den vedantistiske filosofen Swami Vivekananda influerade Tesla under 1890-talet.


Tesla bildade 1886 sitt första företag, Tesla Electric Light & Manufacturing.[30] De ursprungliga investerarna ogillade Teslas planer på en växelströmsmotor och avsatte honom från tjänsten på företaget, då Edison motarbetade honom eftersom han ansågs vara en ärkerival. Tesla arbetade i New York som en vanlig arbetare från 1886 till 1887 för att tjäna ihop till brödfödan och för att skaffa kapital till nästa projekt. År 1887 konstruerade han den första borstlösa asynkronmotorn för växelspänning, vilken han 1888 visade upp för American Institute of Electrical Engineers (nu Institute of Electrical and Electronics Engineers)[31]. Samma år utvecklade han också principerna för sin teslaspole och började arbeta med George Westinghouse på Westinghouse Electric & Manufacturing Company's laboratorium i Pittsburgh, Pennsylvania.[32] Westinghouse lyssnade på Teslas idéer om flerfassystem som skulle möjliggöra överföring av växelström över långa avstånd.


Tesla började i april 1887 att undersöka det som senare skulle kallas röntgenstrålning med hjälp av sitt egentillverkade elektronrör (vilket liknar hans patent nummer 514170). Denna apparat skilde sig från andra tidiga röntgenrör i det att den inte hade någon mottagningselektrod. Den moderna benämningen för fenomenet som Teslas apparat skapade är bromsstrålning.[33] Det har senare framkommit att apparaten verkade genom att skicka strålar av elektroner från en enda elektrod genom en kombination av fältemission och termisk emission. De frigjorda elektronerna är starkt frånstötta av det höga elektriska fältet nära elektroden under negativa spänningstoppar från den pulserande högspänningen i teslaspolen, vilket genererar röntgenstrålar när de kolliderar med glaset. Tesla använde också geisslerrör. Tesla blev 1892 medveten om hudskadorna som Wilhelm Röntgen senare skulle identifiera som en effekt av röntgenstrålning[34].


I början av denna forskningsperiod konstruerade Tesla flera olika experimentella sätt att skapa röntgenstrålning. Tesla ansåg att med hans kretsar "kommer instrumenten att generera röntgenstrålar, vilka är mycket starkare än vad som är möjligt med vanliga apparater".[33] Tesla kommenterade också riskerna med att arbeta med hans kretsar och röntgenapparater. Bland hans många anteckningar från de tidiga undersökningarna av detta fenomen ansåg han att skadorna på hans hud kunde bero på flera olika orsaker. En av möjligheterna, som inte överensstämmer med nuvarande fakta om röntgenstrålning, var att det bildades ozon som orsakade skadorna, snarare än strålning. Han ansåg tidigt att skadorna på huden inte var förorsakade av röntgenstrålning utan att det var ozon som bildats vid kontakt med huden och i mindre utsträckning salpetersyrlighet. Tesla ansåg att dessa i själva verket var longitudinella vågor, likt de som skapas i plasma. I plasma eller i ett slutet utrymme kan det finnas vågor som är longitudinella eller transversella eller en blandning av båda. Det finns kända exempel på detta och dessa plasmavågor kan uppstå i en situation av kraftfria magnetfält.[33][35] Hans hypoteser och experiment har bekräftats av andra som forskat om detta.[36] Tesla fortsatte sin forskning inom området och observerade senare att en assistent hade bränt sig allvarligt av röntgenstrålningen i hans laboratorium. Han genomförde flera experiment före Röntgens upptäckt inom ämnet (inklusive fotografering av benen i sin egen hand; fotografier som han senare skickade till Röntgen), men offentliggjorde inte sina upptäckter. Stora delar av hans forskning gick förlorat då hans laboratorium på 5th Avenue i New York brann ned i mars 1895.[37]


Tesla demonstrerade så tidigt som 1891 "överföring av elektrisk energi utan ledningar". "Teslaeffekten" (uppkallat efter honom själv) är en äldre term för detta sätt att leda ström, det vill säga förflyttning av energi genom rum och massa och inte enbart spänningsalstring i ledare.[6][38] Tesla föreslog ett "världssystem" för "överföring av elektrisk energi utan ledare". I praktiken skulle man kunna med principen av en ultraviolett högeffektstråle skapa en trådlös energiöverföring genom att bilda en vertikal joniserad kanal i luften mellan en sändar- och mottagarstation. Samma princip används i åskledare, elektrolaser samt elchockvapen[39] och har föreslagits för att sätta fordon ur funktion.[40][41]


Tesla blev den 30 juli 1891 medborgare i USA, vid en ålder av 35 år. Samma år etablerade Tesla ett laboratorium på 35 South Fifth Avenue i New York. Senare skulle Tesla bygga sitt Houston Street-laboratorium i New York på 46 East Houston Street. En gång när han i detta laboratorium utförde mekaniska resonansexperiment med elektromagnetiska oscillatorer skapades en resonans hos flera omgivande byggnader, men inte i hans egen lägenhet på grund av de frekvenser som användes. Detta medförde flera klagomål till polisen. När frekvensen ökade började han själv känna av vibrationer i sin egen byggnad och insåg faran han utsatte sig själv för. Tesla blev till slut tvungen att ta hjälp av en slägga för att avbryta experimentet, ungefär samtidigt som en förvånad polispatrull kom till platsen.[42]


Tesla tände också elektriska lampor trådlöst på ömse sidor av New York för att visa potentialen av trådlös energiöverföring.[43] Några av Teslas närmaste vänner var konstnärer. Han hjälpte redaktören för The Century Magazine, Robert Underwood Johnson, med att översätta texter som den serbiske poeten Jovan Jovanović Zmaj skrivit. Under denna tid blev Tesla influerad av den vedantistiske (det vill säga hinduistiske) filosofen Swami Vivekananda.[44]


När Tesla var 36 år gammal fick han sitt första patent på flerfasteknik beviljat. Han fortsatte arbetet med systemet och principerna för roterande magnetfält. Tesla satt från 1892 till 1894 som vicepresident i American Institute of Electrical Engineers, föregångaren (tillsammans med Institute of Radio Engineers) till dagens IEEE[45]. Från 1893 till 1895 arbetade Tesla med högfrekventa växelspänningar. Han alstrade växelspänning på över en miljon volt med hjälp av en konisk teslaspole och undersökte skineffekten i elektriska ledare, det vill säga högfrekventa strömmar som går i ytterkanten av ledaren. Tesla skapade även en maskin för att framkalla sömn, glödtrådslösa lampor och en maskin för att trådlöst skicka elektromagnetisk energi (med andra ord den första radiosändaren). Tesla utförde 1893 en demonstration av radiokommunikation i Saint Louis för The Franklin Institute och National Electric Light Association, i vilken han beskrev och i detalj visade upp dess principer. För detta fick Tesla stor uppmärksamhet i media. Tesla undersökte också om det gick att samla ihop den kosmiska bakgrundsstrålningen. Han trodde själv att det bara var en fråga om tid innan människan skulle kunna använda denna energi.[46]










”
Innan flera generationer har hunnit passera kommer våra maskiner att drivas av en kraft som finns att tillgå var som helst i universum.
„
– Nikola Tesla i Experiments With Alternate Currents of High Potential and High Frequency (februari 1892)[46][en 2]

Under 1893 års världsutställning (World's Columbian Exposition i Chicago) togs för första gången på en internationell utställning en byggnad i anspråk för enbart elektriska utställningar. Det var en historisk händelse när Tesla och George Westinghouse demonstrerade växelström för besökarna genom att lysa upp hela världsutställningen med växelström.[47] På utställningen var bland annat Teslas lysrör och enkelnodrör utställda.[48] Tesla förklarade också principerna för roterande magnetfält och asynkronmotorer genom att visa hur ett ägg gjort av koppar kunde stå på högkant med hjälp av en konstruktion han hade byggt. Problemet om hur man får ett ägg att stå på högkant är känt som Columbi ägg.[49]


I slutet av 1880-talet blev Tesla och Edison konkurrenter, delvis på grund av Edisons marknadsföring av likström för elektrisk kraftdistribution i stället för den mer effektiva växelströmmen, som förespråkades av Tesla och Westinghouse. Fram till det att Tesla uppfann asynkronmotorn uppvägdes växelströmmens fördel, långväga elkraftöverföringar (högspänningsöverföringar), av oförmågan att driva motorer. Som ett resultat av det så kallade "strömkriget" gick Edison och Westinghouse nästan i konkurs. Därför avlöste Tesla 1897 Westinghouse från sitt kontrakt så att Westinghouse slapp betala avgifter för Teslas patent. Under 1897 forskade Tesla också om partikelstrålning, vilket senare ledde till den första teorin om kosmisk strålning.[50]


När Tesla var 41 år gammal skickade han in sitt första patent på radion (patentnummer: 645576). Ett år senare demonstrerade han en radiostyrd båt för den amerikanska militären, i tron att militären önskade sig saker såsom radiostyrda torpeder. Tesla hade utvecklat en form av robotteknik samt teknik för fjärrkontroll.[51] Under 1898 blev en radiostyrd båt uppvisad för allmänheten under en utställning om elektricitet i Madison Square Garden. Dessa maskiner hade en innovativ detektor och en serie av logiska grindar. Tesla kallade sin båt för en "teleautomaton" och gjorde gällande: "Du ser här den första rasen av robotar, mekaniska män, som kommer att utföra allt det slitsamma arbetet för mänskligheten".[52] Radiostyrda fjärrkontroller fortsatte att vara en nymodighet fram till 1960-talet. Under samma år lanserade Tesla en "elektrisk tändare" eller tändstiftet för förbränningsmotorer. Han fick ett amerikanskt patent, "Electrical Igniter for Gas Engines", för detta mekaniska tändsystem (patentnummer: 609250). Tesla bodde i det som tidigare varit Gerlach Hotel, vilket hade blivit omdöpt till The Radio Wave Building, på 49 West 27th Street (mellan Broadway och Sixth Avenue) på nedre Manhattan. Innan 1800-talet tog slut utförde han också experiment med radiovågor. En minnestavla placerades på byggnaden 1977 för att hedra det arbete han hade utfört.



Colorado Springs |




En bild från Teslas laboratorium i Colorado Springs i december 1899. Bilden visar Teslas "Magnifying Transmitter" (en variant av teslaspolen) vilket genererar flera miljoner volt. Ljusbågen är ungefär sju meter lång. Enligt Teslas egna skrivelser är detta ett dubbelexponerat fotografi.




Ett experiment i Colorado Springs. Ljusrampen får här ström från en avlägsen sändare.


Tesla beslutade 1899 att flytta sin forskning till Colorado Springs, där han hittat en plats med det utrymme som krävdes för hans högspännings- och högfrekvensexperiment. Vid sin ankomst berättade Tesla för reportrarna att han höll på med ett telegrafiexperiment, som gick ut på att trådlöst skicka signaler mellan Pikes Peak och Paris. Teslas dagbok innehåller förklaringar om hans experiment rörande jonosfären och markens jordströmmar via transversella vågor och longitudinella vågor.[53] I sitt laboratorium bevisade Tesla att jorden var en elektrisk ledare, genom att skapa konstgjorda blixtar (vilka hade över en miljon volts spänning och var upp till 40 meter långa).[54] Tesla undersökte också atmosfärens elektricitet genom att studera blixtnedslag med hjälp av en åskledare. Reproduktioner av Teslas mottagare och kohärkretsar visar att de var av oförutsedd hög komplexitet.[55] Tesla hävdade att han hade observerat stående vågor under denna tid.[56]


Tesla undersökte olika sätt att överföra effekt och energi trådlöst över längre distanser. Han sände ut extremt lågfrekventa signaler genom marken samt mellan jordytan och e-skiktet i atmosfären. Han fick patent på trådlösa sändare som utvecklade stående vågor med hjälp av denna metod. Under sina experiment utvecklade han matematiska beräkningar baserade på sina experiment och upptäckte att jordens resonansfrekvens ligger på cirka åtta hertz (Hz).[57] Under 1950-talet bekräftade forskare att resonansfrekvensen i jordens jonosfär ligger kring detta intervall (detta kom senare att kallas Schumannresonansen).[58]


I Colorado genomförde Tesla olika kraftöverföringsexperiment över långa avstånd. Teslaeffekten är användningsområdet för en typ av elektrisk överföring (det vill säga energiförflyttning genom rymd och materia, inte bara spänningsalstring genom en ledare). Med hjälp av longitudinella vågor överförde Tesla energi till mottagaranordningar. Han skickade elektrostatisk energi genom luften med hjälp av en ledare som befinner sig i det föränderliga magnetflödet och överför kraft till en mottagande enhet (såsom Teslas trådlösa glödlampa).


I laboratoriet i Colorado Springs observerade Tesla ovanliga signaler som han senare skulle tro var bevis på utomjordiska livsformers radiokommunikation från Venus eller Mars.[59] Han lade märke till återkommande signaler från sin mottagare som avsevärt skiljde sig från de signaler som han fångat in vid stormar och jordbrus. Han kunde senare erinra att signalerna kom i grupper om ett, två, tre eller fyra klick i följd. Tesla hade tidigare, och många gånger senare, nämnt att han trodde att hans uppfinningar skulle ha kunnat användas till att kommunicera med livsformer på andra planeter. Det har till och med hävdats att han uppfann ett "teslaskop" för just ett sådant syfte. Det kan diskuteras vilken typ av signaler Tesla fångade upp eller om han alls tog emot några signaler. Senare undersökningar har antytt att Tesla kan ha missuppfattat den nya teknik han arbetade med[60] eller att signalerna som Tesla observerade kan ha varit från en naturlig radiokälla som inte finns på jorden, till exempel signalerna från Jupiters plasmaringar.[61]


Tesla lämnade Colorado Springs den 7 januari 1900. Laboratoriet revs och inventarierna såldes för att betala skulder. Experimenten i Colorado hade förberett Tesla inför hans nästa projekt nämligen att upprätta en station för trådlös kraftöverföring i Shoreham på Long Island, som senare skulle bli känt som Wardenclyffetornet.[62] Tesla fick även ett amerikanskt patent för en metod att öka intensiteten hos elektriska oscillationer.



De sista åren (1900–1943) |




Wardenclyffetornet under bygget cirka 1902. Arbetet med den 17 meter stora kupolen hade ännu inte börjat. Bredvid byggnaden kan man se en kolbil parkerad. Med denna anläggning hoppades Tesla kunna demonstrera trådlös överföring av elektrisk energi över Atlanten.




Teslas bladlösa turbinsystem (den så kallade "teslaturbinen").


Under år 1900 började Tesla att planera byggandet av Wardenclyffetornet, med ett kapital på 150 000 amerikanska dollar (varav 51 procent kom från den amerikanska finansmannen J.P. Morgan). I juni 1902 flyttades Teslas laborationsaktiviteter från Houston Street till Wardenclyffe.[63] Tornet blev till slut rivet och skrotat under första världskriget. Tidningarna på den tiden skrev om Wardenclyffetornet som "Teslas dårskap för miljontals dollar". Under 1904 drog amerikanska patentverket tillbaka sitt beslut om att Tesla var skaparen av radion och tilldelade Guglielmo Marconi patentet, vilket var starten på Teslas kamp för att få tillbaka patentet. På sin 50-årsdag (1906) visade han upp sin 200 hästkrafters (150 kW) 16 000 rpm bladlösa turbin (även kallad "teslaturbinen")[31]. Under 1910–1911 prövades flera av hans bladlösa turbiner, på mellan 100–5000 hästkrafter, vid Waterside Power Station i New York.


Efter att 1909 års Nobelpris i fysik gått till Guglielmo Marconi för radion,[64] blev Thomas Edison och Tesla nämnda i ett pressmeddelande som potentiella pristagare till att dela Nobelpriset i fysik 1915. Detta ledde till en av Nobelprisets många kontroverser. Vissa källor har hävdat att fientligheten mellan Edison och Tesla var orsaken till att ingen av dem fick något Nobelpris, detta trots deras stora bidrag till vetenskapen. Båda försökte förminska den andres prestationer samt vägrade ta emot ett pris som den andre redan fått eller att dela ett eventuellt pris.[65] Varken Tesla eller Edison fick någonsin något Nobelpris även om Edison fick en av de 38 rösterna till 1915 års Nobelpris och Tesla en av rösterna till 1937 års Nobelpris.[66]


Tesla skickade 1915 in en stämningsansökan i ett misslyckat försök att få rättens instämmande mot Marconis anspråk på radiopatentet. Efter Wardenclyffetornet byggde Tesla en trådlös station för Telefunken i Sayville, Long Island. Några av de saker som han ville uppnå vid Wardenclyffe klarade han av här.[67] År 1917 beslagtogs anläggningen och revs av den amerikanska marinkåren, då det misstänktes att den kunde användas av tyska spioner.[68]


Före första världskriget började Tesla att söka efter utländska investerare för att kunna finansiera sin forskning. När kriget startade förlorade Tesla sina intäkter från sina patent i de europeiska länderna. Tesla förutsade vad som skulle hända efter första världskriget slut i en tryckt artikel den 20 december 1914. I en opublicerad artikel från 1920-talet menade han att Nationernas förbund inte är rätt botemedel mot ett nytt världskrig.[69] Tesla började också visa symtom på tvångssyndrom under åren efter kriget. Han blev besatt av talet 3 och kände sig ofta tvingad att gå runt ett hus tre gånger innan han gick in i det. Han var också tvungen att ha tre servetter i en hög bredvid sin tallrik när han åt. Tvångssyndrom var inte någon välkänd psykiatrisk diagnos vid den tiden, varpå ingen behandling fanns att få. Teslas symptom ansågs vara en sinnessjukdom, vilket tveklöst skadade det som fanns kvar av hans anseende.[70]


Vid den här tiden bodde Tesla på hotellet Waldorf-Astoria, men eftersom han inte hade råd med hyran fick han skjuta upp betalningarna. Till slut skänkte Tesla Wardenclyffetornet till George Boldt, som vid denna tidpunkt ägde hotellet, för att på så sätt betala räkningen på 20 000 dollar. 1917, ungefär samtidigt som Boldt rev Wardenclyffetornet för att öka fastighetens värde, fick Tesla IEEE:s finaste utmärkelse: IEEE Edison Medal[71].


I augusti 1917 etablerade Tesla sina grundläggande principer om frekvens och effektnivå för den första primitiva radarn.[67] Under 1934 arbetade ingenjören Émile Girardeau med det första franska radarsystemet och sade under den tiden han byggde systemet att han följde Teslas principer. Under 1920-talet var Tesla i förhandlingar med Storbritanniens regering om ett radarsystem.[72] Tesla hade också ingått en överenskommelse om att försöka skapa den så kallade "dödsstrålen". Det förmodas att Chamberlainregeringens avgång avslutade förhandlingarna.


På sin sjuttiofemårsdag 1931 hamnade Tesla på omslaget till Time. Texten på framsidan beskrev hans bidrag till elproduktionen.[73] Tesla fick sitt sista patent 1928 för en apparat för luftburen transport, vilket var ett av de första systemen för VTOL-flygmaskiner (flygmaskiner som inte behöver start- eller landningsbana för att kunna starta eller landa). Under slutet av 1931 gav Tesla ut boken On Future Motive Power, som handlar om ett system för havsvärmekraft. Under 1934 skrev Tesla till konsuln, Janković, för sitt hemland. Brevet innehöll ett meddelande om Teslas tacksamhet till Mihajlo Pupin, som hade tagit initiativet till en insamling varigenom amerikanska företag kunde hjälpa Tesla. Han avböjde emellertid denna hjälp och valde i stället att leva på den blygsamma pension han fick från Jugoslavien för att fortsätta med sin forskning. År 1936 skrev Tesla i ett telegram till den kroatiske politikern Vladko Maček: "Tack så mycket för dina gratulationer och din vänlighet. Jag är lika stolt över mitt serbiska ursprung som mitt kroatiska hemland. Länge leve alla jugoslaver."[74][en 3]



Fältteorier |




Tesla sitter med den kroatiske filosofen och matematikern Ruđer Josip Boškovićs bok Theoria Philosophiae Naturalis i handen framför spiralspolen till sin högfrekvenstransformator på East Houston Street i New York.


Vid 81 års ålder hävdade Tesla att han förfärdigat en "dynamisk gravitationsteori". Han framhöll att den var "utarbetad i alla detaljer" och hoppades att snart kunna lägga fram den för världen.[75] Teorin publicerades dock aldrig. Större delen av teorin utvecklades mellan 1892 och 1894. Under den perioden ledde Tesla experiment med elektromagnetism med hög frekvens och potential och patenterade anordningar för detta ändamål.[76] Tesla slog 1925 fast om något som påminner om Machs princip:










”
Det finns inget givet liv, från människan som trälbinder elementen till det flinkaste djur, på hela denna jord som inte påverkar på sitt sätt. Närhelst verkan föds av kraft, även om den är ytterst liten, rubbas den kosmiska balansen vilket resulterar i universell rörelse.
„
– Nikola Tesla[62][en 4]

Tesla har uttryckt sig kritisk till Einsteins relativitetsteorier och han kallade det för "[...] [en] storartad matematisk dräkt som fascinerar, bländar och gör folk blinda för de underliggande felaktigheterna. Teorin är som en purpurklädd tiggare som de okunniga misstar för kung [...] dess förespråkare är briljanta människor, men de är metafysiker snarare än vetenskapsmän [...]".[77][en 5] Tesla menade även att mycket av Einsteins relativitetsteorier redan hade förts fram av den kroatiske filosofen och matematikern Ruđer Josip Bošković. Tesla har sagt följande i en opublicerad intervju från 1936: "[...] relativitetsteorin är förresten mycket äldre än dess nutida förespråkare. Den lades fram för mer än 200 år sedan av min lysande landsman Ruđer Bošković, den store filosofen, som skrev några tusen band utmärkt litteratur inom väldigt varierande ämnen. Boškovićs arbete behandlade relativitet, däribland det så kallade rumtidkontinuet [...].[78][en 6] Sin egen uppfattning om relativitetsteorierna beskrev Tesla i stället med följande ord: "Jag anser att rymden inte kan vara krökt av den enkla anledningen att det inte kan besitta några egenskaper. Man skulle lika gärna kunna säga att Gud har egenskaper. Det har han inte utan bara kännetecken och dessa har vi själva skapat. Egenskaper kan man bara tala om när man har att göra med materia som fyller rymden. Att säga att rymden kröks vid förekomsten av stora kroppar är som att hävda att någonting kan påverkas av ingenting. Jag, och flera med mig, vägrar skriva under på en sådan uppfattning."[79][en 7]



Vapen med riktad energi |


Under senare delen av sitt liv gjorde Tesla anmärkningsvärda uttalanden om ett så kallat "fjärrkraftsvapen".[80] Media däremot benämnde detta som antingen "fredsstrålen" eller "dödsstrålen".[81][82] Sammantaget inbegreps följande komponenter och metoder i detta fjärrkraftsvapen:[83][84]



  • En anordning för att framställa kraftyttringar i fria luften i stället för i vakuum som tidigare (enligt Tesla hade detta uppnåtts innan eller under 1934).

  • En mekanism för att generera en oerhörd elektrisk kraft (även detta skall ha uppnåtts, enligt Tesla).

  • Metoder att intensifiera och förstärka kraften som utvecklats av den andra anordningen.

  • En ny metod att framställa en oerhörd elektrisk repellerande kraft (detta skulle vara konstruktionens projektor eller kanon).


Tesla planerade vapnet från början av 1900-talet fram till sin död 1943. 1937 författade Tesla en avhandling med titeln The New Art of Projecting Concentrated Non-dispersive Energy Through Natural Media rörande laddade partikelstrålar.[85][86] Tesla lade fram arbetet i ett försök att förklara den tekniska beskrivningen av ett "supervapen som skulle göra slut på alla krig". Avhandlingen om partikelstrålar finns för närvarande i Nikola Tesla-museets arkiv i Belgrad, Serbien. Den beskriver ett speciellt vakuumrör, en metod att ladda partiklar till miljoner volt och en metod att skapa samt leda icke-dispersiva partikelstrålar (genom elektrostatisk repulsion).[85] Teslas journal antyder att det baserades på en smal ström av atomkluster av flytande kvicksilver eller volfram accelererad av högspänning. Tesla ger följande beskrivning över partikelkanonens funktion:










”
[Munstycket] sänder koncentrerade partikelstrålar genom luften med sådan kraft att de tar ned en fientlig flygplansflotta med 10 000 flygplan på ett avstånd av 200 miles från den försvarande statens gränser och får arméer att falla ned döda i sina spår.
„
– Nikola Tesla[87][en 8]

Vapnet var tänkt att användas emot markbaserat infanteri eller för luftvärnssyften.[88] Tesla försökte få USA:s krigsdepartement intresserat av konstruktionen[89] och han erbjöd också uppfinningen till europeiska stater.[69] Ingen regering tecknade dock kontrakt för att låta bygga apparaten och Tesla kunde inte sätta sina planer i verket.[90]



Teoretiska innovationer |


En annan av Teslas teoretiska uppfinningar kallas ofta för "Teslas flygande maskin", vilken liknar ett jondrivet flygplan.[91] Tesla påstod att en av hans drömmar var att skapa en flygmaskin utan flygplansmotor, skevroder, propellrar eller bränslekälla ombord. Inledningsvis funderade Tesla på en elmotor driven av basstationer på marken. Efter ett tag föreslog Tesla att ett liknande flygplan som kunde drivas endast på ett elektromekaniskt sätt. Den var tänkt att vara antingen cigarr- eller tefatsformad.[92]



Tesla World System |


Tesla hade en vision av ett nätverk av informationskällor över hela världen som skulle göra det möjligt för människor att med elektricitet kommunicera på olika sätt. Detta kallade Tesla för "World System". Ritningarna för detta World System presenterades år 1900 och bestod av följande punkter:[93][94]



  • Sammankoppling av alla telegraf- och telefonstationer i hela världen.

  • Hemlig och säker överföring av meddelanden för regeringar, myndigheter och privatpersoner.

  • Överföring av maskinskrivna eller handskrivna brev, checkar, fotografier, teckningar och dokument.

  • Världsomfattande nyhetsförmedling och spridning av börskurser.

  • Material till tidningar för tryckning var som helst, till lands och till sjöss.

  • Spridning av musik över hela världen.

  • Exakt rätt tid visas i billiga och underhållsfria klockor.

  • Navigering med information om position, kurs och hastighet på alla hav.

  • Trådlös överföring av elektrisk kraft över hela världen.

  • Möjlighet att påverka väder och klimat.


Majoriteten av dessa punkter är numera en del av vardagen för de flesta människor. Trådlös överföring av kraft existerar,[95] men används ännu endast i en mycket liten skala. Metoder för att i viss utsträckning styra väderleken finns i verkligheten (som exempelvis molnsådd). Under Olympiska sommarspelen 2008 i Peking, Kina användes till exempel speciella "väderkanoner" för att hålla regnoväder borta från tävlingsområdena.[96]



Privatliv |




Nikola Teslas far, Milutin Tesla.


Tesla var 188 centimeter lång och vägde runt 65 kilo; hans vikt ändrades ytterst lite mellan 1888 och 1926.[97] Även om flera av Teslas förfäder var mörkögda var färgen på Teslas ögon mer åt det gråblåa hållet. Tesla själv sade att hans ögon var mörkare under hans första levnadsår, men att de ändrade nyans när han började använda sin hjärna på ett mer extremt sätt än tidigare. Dock hade både hans mor och några av hans kusiner gråa ögon, vilket kan förklara att den gråa nyansen i Teslas ögon var nedärvd.[98] Tesla hade ett mycket stort litterärt intresse. Han kunde minnas hela böcker och hade förmodligen ett fotografiskt minne.[6] Tesla talade flera språk flytande. Vid sidan av serbiska/kroatiska kunde han sju andra språk: tjeckiska, engelska, franska, tyska, ungerska, italienska och latin.[99]


Tesla kan ha lidit av tvångssyndrom,[100] och hade många ovanliga karaktärsdrag och fobier. Han utförde saker i tretal och skulle ovillkorligen bo i hotellrum som hade nummer som var jämnt delbara med tre. Tesla observerades även fysiskt reagera avvisande mot smycken, särskilt pärlörhängen. Han var mycket noga med renlighet och hygien och lär ha varit mysofobiker.[70] Tesla var även besatt av duvor: han beställde specialfrön till duvorna som han matade i Central Park och tog till och med några med in på sitt hotellrum. Tesla älskade djur och han tänkte ofta belåtet på sin barndoms katt, som han benämnde "den magnifike Mačak". Tesla gifte sig aldrig. Han levde i celibat och hävdade att kyskheten gagnade hans vetenskapliga förmåga.[6] Likväl tävlade åtskilliga kvinnor om att vinna Teslas tillgivenhet; somliga var till och med vansinnigt förälskade i honom. I romantiskt avseende, uppträdde Tesla tämligen avvaktande, men samtidigt artigt, mot dessa kvinnor. Tesla var benägen att alienera sig själv och var i allmänhet dämpad, fast när han väl deltog i umgängeskretsar omtalades han mycket positivt och beundrande av många. Robert Underwood Johnson beskrev honom som förvärvande en "förnämlig söthet, uppriktighet, anspråkslöshet, finess, generositet och styrka."[6][en 9] Hans sekreterare, Dorothy Skerrit, skrev: "[h]ans vänliga leende och nobla uppträdande utmärkte alltid de gentlemannamässiga karaktärsdragen som var djupt inrotade i hans själ."[101][en 10] Teslas vän Hawthorne skrev att "[s]ällan möter man en vetenskapsman eller ingenjör som också uppskattar god musik och är poet, filosof, lingvist och gourmet."[102][en 11] Dock uppvisade Tesla ibland ett grymt drag: han gav öppet uttryck för sin avsky för överviktiga. Vid ett tillfälle avskedade han en sekreterare på grund av hennes vikt.[6] Han var dessutom snar att anmärka på andras klädsel och vid flera tillfällen krävde han att en underlydande skulle gå hem och byta kläder.[6]


Tesla arbetade varje dag från nio på morgonen till sex på eftermiddagen, ibland ännu längre än så. Han åt middag från åtta till tio på kvällarna på först Delmonico's och senare Waldorf-Astoria. Det var endast hovmästaren som fick servera Teslas mat och han åt oftast ensam.[103] Tesla hävdade att han aldrig sov mer än två timmar per natt[104] och vid ett tillfälle arbetade han i sitt laboratorium i åttiofyra timmar i sträck utan vila eller sömn.[105] Tesla hade även en förkärlek för spel, då främst biljard, schack och olika sorters kortspel. Han kunde ibland spela i mer än fyrtioåtta timmar i sträck.[106][107]


Tesla förblev indignerad efter episoden med Edison. Dagen efter Edisons död innehöll The New York Times omfattande bevakning om Edisons liv, där det enda negativa omdömet kom från Tesla vars uttalande citerades:










”
Han hade inga hobbyer, brydde sig inte om förströelse av något slag och försummade fullkomligt grundläggande hygienvanor [...] Hans metod var ineffektiv till det yttersta eftersom en ofantlig yta måste täckas för att få fram något överhuvudtaget, såvida inte slumpen ingrep, och i början blev jag nästan ledsen av att se hans tillvägagångssätt när jag visste att blott lite teori och beräkning skulle ha besparat honom nittio procent av mödan. Han hyste dock ett veritabelt förakt för kunskaper från böcker och matematik och han litade helt och hållet på sin uppfinnarinstinkt och sitt sunda amerikanska förnuft.
„
– Nikola Tesla[108][en 12]

Strax före sin död sa Edison att hans största misstag hade varit att försöka utveckla likströmmen i stället för den överlägsna växelströmmen, som Tesla hade tagit sig an.[11]


När Tesla var i medelåldern blev han nära vän med Mark Twain och de tillbringade mycket tid tillsammans antingen i Teslas laboratorium eller på andra ställen. Även Tesla och Robert Underwood Johnson var goda vänner. Tesla hade vänskapsrelationer med författaren Francis Marion Crawford, arkitekten Stanford White, ingenjören Fritz Lowenstein, George H. Scherff och Kenneth M. Swezey.[109][110][111][112][113] Tesla rev upp ett kontrakt med Westinghouse Electric Corporation som skulle ha gjort honom till världens första miljardär, delvis på grund av följderna det skulle få för hans framtidsvision om fri elkraft och delvis för att det skulle driva Westinghouse i konkurs och Tesla hade ingen lust att ha att göra med borgenärerna.[50]


Tesla trodde att krig inte kunde undvikas förrän orsaken till dess uppkomst avlägsnades, men han var allmänt motståndare till krig.[114] Han försökte minska avstånden i kommunikationen för bättre förståelse, transport och energiöverföring liksom i att säkerställa vänliga internationella relationer.[115] Liksom många på hans tid blev livstidsungkarlen Tesla förespråkare för en variant av rashygien, inbegripande självpåtvingad selektiv fortplantning. 1937 fastslog han i en intervju att:










”
[M]änniskans nya sinne för medlidande började ingripa i naturens hänsynslösa gång. Den enda metod som är förenlig med vår civilisations böjelser och raser är att genom sterilisering förhindra att 'icke-lämpliga' fortplantar sig och försiktigt vägleda parningsinstinkten [...] Åsiktsriktningen bland rasbiologerna är att vi måste försvåra giftermålet. Absolut ingen som inte är en önskvärd förälder skall få tillåtelse att alstra avkomma. Om hundra år kommer det inte längre att falla en normal person in att para sig med en rashygieniskt olämplig lika mycket som att gifta sig med en vaneförbrytare.
„
– Nikola Tesla[84][en 13]

1926 kommenterade Tesla vådan av kvinnans sociala underdånighet och att kvinnornas kamp för jämställdhet mellan könen tydde på att människans framtid skulle styras av "drottningbin". Han trodde att kvinnan skulle bli det dominerande könet i framtiden.[116] På senare år blev Tesla vegetarian. I en artikel för Century Illustrated Magazine skrev han: "Det är tvivelsutan att föredra att odla grönsaker och därför tycker jag att vegetarianism är en rekommendabel avvikelse från en etablerad barbarisk sedvänja."[en 14] Tesla framhöll att det var fel att äta oekonomiskt kött när stora mängder människor svälter. Han trodde också att växtföda var "överlägsen det [kött], både i avseende på mekaniskt och mentalt utförande."[en 15] Han ansåg att djurslakt var "omoraliskt och grymt".[117]


Tesla tillbringade de sista tio åren av sitt liv i rum 3327, en tvårumssvit på trettiotredje våningen, på New Yorker Hotel i New York.[118] Där, vid slutet av sitt liv, uppvisade Tesla tecken på tilltagande mental ohälsa. Han hävdade bland annat att en viss vit duva besökte honom varje dag och att deras kärlek för varandra var ömsesidig. Många biografier nämner att Tesla såg duvans död som den "sista stöten" mot honom och hans verksamhet. Under sina sista år led han av extrem känslighet för ljus, ljud och andra intryck.[119]



Död |




Den sfäriska urnan innehållandes Teslas aska (från Nikola Tesla-museet i Belgrad, Serbien).


Tesla dog av hjärtsvikt på rum 3327 på New Yorker Hotel den 7 januari 1943.[120] Hans lik hittades av städerskan Alice Monaghan som valde att ignorera den "var vänlig stör inte"-skylt som Tesla hade hängt upp på sin dörr två dagar innan han avled.[121] Trots att Tesla hade sålt sina växelströmspatent dog han med stora skulder. Senare samma år kom USA:s högsta domstol fram till att det var Tesla och inte Guglielmo Marconi som hade uppfunnit radion.[122]


Omedelbart efter att Teslas död blev känd tog FBI:s avdelning för icke amerikaner hand om hans skrifter och egendom trots hans amerikanska medborgarskap. Hans kassaskåp på hotellet blev också öppnat. Vid tidpunkten för sin död arbetade Tesla med sitt "fjärrkraftsvapen" (den så kallade "dödsstrålen"), vilket han hade misslyckats att få amerikanska krigsdepartementet att bli intresserade av. Det verkade som att hans forskning om dödsstrålen också var relaterad till hans forskning om klotblixtar och plasma samt att strålen var tänkt som ett partikelstrålsvapen. De amerikanska myndigheterna hittade dock ingen prototyp av vapnet i kassaskåpet. Efter att krigsdepartementet hade kontaktat FBI blev dokumenten stämplade som "topphemligt". De personliga tillhörigheterna beslagtogs på inrådan av presidentens rådgivare J. Edgar Hoover. Ett av dokumenten fastslår att "Tesla skall ha haft 80 koffertar på olika platser med skrifter och planer som var relaterade till hans experiment [...]".[123][en 16] Teslas familj och den jugoslaviska ambassaden fick kämpa mot de amerikanska myndigheterna för att få tillbaka de beslagtagna ägodelarna efter hans död på grund av den potentiellt betydelsefulla informationen i hans forskning. Till slut fick hans systerson, Sava Kosanoviċ, tag på vissa av hans ägodelar som nu finns utställda på Nikola Tesla-museet i Belgrad, Serbien.[124] Professorn John G. Trump hittade senare Teslas "fjärrkraftsvapen" i en låda, vars innehåll bestod av grundläggande elektrisk utrustning.[125]


Teslas begravning ägde rum den 12 januari 1943 i Cathedral of Saint John the Divine på Manhattan i New York.[126] Hans kropp blev kremerad och hans aska togs till Belgrad i Jugoslavien 1957. Den sfäriska urnan togs till Nikola Tesla-museet, där den finns än idag.



Eftermäle |




Tesla på porträttet Blue Portrait från 1916 målat av den ungerska prinsessan Vilma Lwoff-Parlaghy.



Minnesmärken och porträtt |


Tesla önskade sig en staty av sin nära vän, den kroatiske skulptören Ivan Meštrović, men dog innan han fick se den. Meštrović gjorde år 1952 en bronsbyst som återfinns på Nikola Tesla-museet i Belgrad i Serbien och en staty (som gjordes under 1955–1956) utanför Ruđer Bošković-institutet i Zagreb i Kroatien. Statyn flyttades till korsningen av gatorna Masarykova och Preradovićeva i Zagrebs centrum under 150-årsjubileet av Teslas födelse år 2006, varvid Ruđer Bošković-institutet erhöll en kopia av statyn.[127][128] 1976 uppställdes en bronsstaty, gjord av den kroatiske skulptören Frano Kršinić, vid Niagarafallen.[129] Det var en kopia av en staty som redan hade uppförts i Belgrad i Serbien år 1963.[130] Det finns även ett annat monument över Tesla, föreställande honom stående på en bit av en växelströmsgenerator, som är rest i Queen Victoria Park vid Niagarafallen i den kanadensiska provinsen Ontario.[131] Monumentet avtäcktes officiellt på söndagen den 9 juli 2006 i samband med 150-årsjubileet av Teslas födelse. Monumentet sponsrades av Sankt Georgs serbiska kyrka i Niagarafallen och var utformad av Les Drysdale från Hamilton, Ontario.[132][133] Drysdales förslag var det vinnande i en internationell designtävling.[134]


Tesla gillade inte att posera för porträttörer. Den enda gången han gjorde det var för den ungerska prinsessan Vilma Lwoff-Parlaghy år 1916; detta resulterade i ett porträtt som går under namnet Blue Portrait.[135] Teslas porträtt har även förekommit på flera jugoslaviska och serbiska dinarsedlar samt på frimärken.[136]



Företag och byggnader |


Serbiens största elkraftanläggning (TPP Nikola Tesla) hette tidigare TPP Obrenovac, men bytte år 1975 namn till just TPP Nikola Tesla.[137] Bolaget TESLA var ett stort statsägt elektrotekniskt konglomerat i det forna Tjeckoslovakien, där några av dotterbolagen fortfarande är verksamma i Tjeckien. Bolaget grundades den 18 januari 1921 under namnet Elektra, men bytte den 7 mars 1946 namn till TESLA. Namnets koppling sades från början vara till Nikola Tesla, men avslöjades senare vara en förkortning för TEchnika SLAboproudá.[138] Ett elbilsföretag från Silicon Valley, Kalifornien med namnet Tesla Motors är uppkallat till Teslas ära. På deras webbplats står att läsa: "Vår Tesla Roadsters namne är geniet Nikola Tesla [...] Vi är säkra på att om Nikola Tesla hade levt idag hade han granskat vår bil och nickat både förstående och instämmande".[139][en 17] Ett av Ericssons dotterbolag i Kroatien har fått namnet Ericsson Nikola Tesla d.d., för att hedra Teslas pionjärinsats inom trådlös kommunikation. Nikola Tesla var tidigare namnet på en telefontillverkare i Zagreb, Kroatien innan L.M. Ericsson köpte upp företaget på 1990-talet.[140]


I samband med 150-årsjubileet av Teslas födelse 2006 bytte Serbiens största flygplats namn från JP Aerodrom "Beograd" till JP Aerodrom "Beograd - Nikola Tesla".[141]



Litteratur |




Tesla på framsidan av Time den 20 juli 1931.


Tesla förekommer i romanen Skenverk av Christopher Priest,[142] som filmatiserades 2006 som The Prestige av Christopher Nolan, där rollen som Tesla spelades av David Bowie.[102] Tesla förekommer även som hastigast i boken Månpalatset av Paul Auster och han är en återkommande karaktär i Spider Robinsons berättelser om Callahan's Crosstime Saloon.[142]



Musik |


Hårdrocksbandet Tesla, som bland annat gjort den berömda rockballaden "Love Song", är uppkallade efter Nikola Tesla. På skivan Psychotic Supper finns låten "Edison's Medicine" som handlar om Teslas ojämna kamp mot den "osportslige" Thomas Edison.[143] På omslagen till bandets album Mechanical Resonance[144], Psychotic Supper[143] och The Great Radio Controversy[145] syns tydliga kopplingar till uppfinnaren Tesla. Den serbiske låtskrivaren och artisten Željko Joksimović skrev år 2006 låten "Nikola Tesla" till Jelena Tomaševićs text för en dokumentär på Serbiens radio-television (RTS). Låten gavs två år senare ut på Balkan Routes Vol. 1: Nikola Tesla som är ett album tillägnat Tesla.[146] Låten "Tesla's Hotel Room" av The Handsome Family från albumet Last Days of Wonder är en uppdiktad redogörelse för Teslas sista år på New Yorker Hotel i New York.[147] Det brittiska synthpopbandet Orchestral Manoeuvres in the Dark släppte låten "Tesla Girls" på sitt album Junk Culture[148] och på Joy Electrics album Hello Mannequin finns det en låt med namnet "Nikola Tesla".[149]



Inom ockultismen |


Efter Teslas död har många av hans innovationer, teorier och påståenden använts för att stödja allehanda ytterlighetsteorier som anses ovetenskapliga. Det mesta av Teslas eget arbete skedde med vetenskapligt godtagbara principer och metoder, men hans extravaganta personlighet och ibland orealistiska påståenden i kombination med hans obestridliga genialitet har gjort att han har använts av fabulister och de som tror på konspirationer om "dold kunskap". Redan på Teslas tid trodde somliga att han egentligen var en änglavarelse från Venus som sänts till jorden med kunskap åt mänskligheten.[6] Denna tro finns kvar hos de nutida nuwaubianisterna.[150]



150-årsjubileet |




Staty över Tesla, skapad av Mile Blažević.


År 2006 firade Unesco ett 150-årsjubileum av vetenskapsmannen Nikola Teslas födelse och Kroatiens och Serbiens regeringar proklamerade året som Tesla-året. På jubileumsdagen, den 10 juli 2006, öppnades den renoverade byn Smiljan (som hade förstörts under det kroatiska självständighetskriget i början av 1990-talet) för allmänheten med bland annat Teslas hus (som ett museum) och ett nytt multimediacentrum till minne av Teslas liv och arbete. Sockenkyrkan Sankt Peter och Paul, vari Teslas far hade officierat vid gudstjänster, renoverades också. I museet och multimediacentret finns kopior av Teslas uppfinningar. Museet har samlat nästan alla skrivna arbeten som någonsin publicerats av och om Tesla; det mesta av detta material är donerat av Ljubo Vujović från Teslasällskapet. Bredvid Teslas hus har man uppfört ett monument av skulptören Mile Blažević. I den närbelägna staden Gospić öppnade, på samma dag som invigningen av den återskapade byn och museerna, en skola för högre utbildning med namnet Nikola Tesla och en kopia av en staty av Tesla av Frano Kršinić avtäcktes.[74]



Övriga utmärkelser |


SI-enheten tesla (T) för att mäta magnetisk flödestäthet och magnetisk induktion namngavs Tesla till hans ära på Conférence Générale des Poids et Mesures i Paris, Frankrike år 1960.[151]Institute of Electrical and Electronics Engineers (IEEE), vari Tesla hade varit vice ordförande, instiftade ett pris till hans ära. IEEE Nikola Tesla Award föräras personer eller forskarlag som gjort betydelsefulla
bidrag till framställningen eller nyttjandet av elektrisk kraft.[152]


Kratern Tesla på månens baksida och småplaneten 2244 Tesla är uppkallade efter honom.[153][142] Den 10 juli 2009 hade Google en Tesla-inspirerad "doodle" som logotyp för sin söktjänst.[154]



Se även |



  • Belgrad-Nikola Teslas flygplats

  • Nikola Tesla-museet

  • Tesla (musikgrupp)

  • Teslaspole

  • Teslaturbin



Referenser |


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Nikola Tesla, 8 juli 2009.


Noter |




  1. ^ ”Electrical pioneer Tesla honoured” (på engelska). BBC News. 10 juli 2006. Arkiverad från originalet den 2 december 2010. https://web.archive.org/web/20101202162704/http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/5167054.stm. Läst 21 augusti 2012. 


  2. ^ ”Nikola Tesla: electrical engineer and inventor (July 10, 1856 - January 7, 1943)” (på engelska). Serbian Unity Congress (Конгрес српског уједињења). Arkiverad från originalet den 19 november 2009. https://web.archive.org/web/20091119062838/http://www.serbianunity.net/people/tesla/index.html. Läst 21 augusti 2012. 


  3. ^ Valone 2002, s. 102


  4. ^ Hatcher Childress 2000


  5. ^ White 2001

  6. ^ [a b c d e f g h i j k l] Cheney 2001


  7. ^ USA:s högsta domstol: "Marconi Wireless Telegraph co. of America v. United States". 320 U.S. 1. Nos. 369, 373. Diskuterad 9–12 april 1943. Domslut den 21 juni 1943.


  8. ^ Dommermuth-Costa 1994, s. 11–12


  9. ^ Samardžić 1992


  10. ^ Seifer 1996, s. 7

  11. ^ [a b] Cheney, Uth & Glenn 1999


  12. ^ Walker 1900, s. 474


  13. ^ Wysock, W.C.; Corum, J.F.; Hardesty, J.M.; Corum, K.L. (22-25 oktober 2001). ”Who Was The Real Dr. Nikola Tesla? (A Look At His Professional Credentials)” (på engelska). Antenna Measurement Techniques Association. Arkiverad från originalet den 26 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090326232523/http://www.ttr.com/Who%20Was%20Dr%20Tesla.pdf. Läst 21 augusti 2012. 


  14. ^ Enligt Chambers 1912 avlade han examen i fyra ämnen (fysik, matematik, mekanik och elektroteknik).


  15. ^ Lossing & Wilson 1906


  16. ^ Mrkich, D.. ”Tesla - The European Years” (på engelska). Serb National Federation. Arkiverad från originalet den 24 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110724110856/http://www.serbnatlfed.org/Archives/Tesla/TeslaBook.htm. Läst 21 augusti 2012. 

  17. ^ [a b] Wohinz, Josef W. (16 maj 2006). ”Nikola Tesla und Graz” (på tyska). Technischen Universität Graz. Arkiverad från originalet den 6 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110706095130/http://www.presse.tugraz.at//pressemitteilungen/2006/16.05.2006_graz.htm. Läst 21 augusti 2012. 

  18. ^ [a b] Bouvier 2006

  19. ^ [a b] Kulishich, Kosta (27 augusti 1931). ”Tesla Nearly Missed His Career as Inventor: College Roommate Tells”. Newark News. . Citerad i Marc Seifers bok Seifer 1996

  20. ^ [a b] Seifer 1996


  21. ^ Wilson 1901, s. 261


  22. ^ ”Did Tesla really invent the loudspeaker?” (på engelska). 21st Century Books. Arkiverad från originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716154351/http://www.tfcbooks.com/teslafaq/q%26a_040.htm. Läst 21 augusti 2012. 


  23. ^ ”Tesla: Master of Lightning” (på engelska). Public Broadcasting Service. Arkiverad från originalet den 28 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110628185353/http://www.pbs.org/tesla/. Läst 21 augusti 2012. 


  24. ^ Carey 1989, s. 337


  25. ^ ”Tesla Says Edison was an Empiricist. Electrical Technician Declares Persistent Trials Attested Inventor’s Vigor. ’His Method Inefficient’ A Little Theory Would Have Saved Him 90% of Labor, Ex-Aide Asserts. Praises His Great Genius.” (på engelska). The New York Times. 19 oktober 1931. ”Nikola Tesla, one of the world's outstanding electrical technicians, who came to America in 1884 to work with Thomas A. Edison, specifically in the designing of motors and generators, recounted yesterday some of ...” 


  26. ^ ”The Inflation Calculator” (på engelska). Westegg.com. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718031608/http://www.westegg.com/inflation/. Läst 21 augusti 2012. ”(den exakta siffran är 1 183 437 amerikanska dollar för 50 000 år 1885, räknat med inflationen fram till år 2008)” 


  27. ^ Pickover 1999, s. 14


  28. ^ Tesla, Nikola: "My Inventions", publicerad i Electrical Experimenter februari–juni 1919. Nytryck, red. Ben Johnson, New York: Barnes & Noble, 1982. ISBN 0910077002


  29. ^ Jonnes 2004, s. 110


  30. ^ ”Nikola Tesla Timeline: 1886” (på engelska). Teslauniverse.com. Arkiverad från originalet den 6 september 2010. https://web.archive.org/web/20100906132640/http://www.teslauniverse.com/nikola-tesla-timeline-1886-the-winter-of-suffering. Läst 27 augusti 2012. 

  31. ^ [a b] ”Timeline of Nikola Tesla” (på engelska). Tesla Society of USA and Canada. Arkiverad från originalet den 8 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120508181221/http://www.teslasociety.org/timeline.html. Läst 27 augusti 2012. 


  32. ^ Klooster 2009, s. 305

  33. ^ [a b c] Tesla, Nikola (17 november 1898). ”High Frequency Oscillators for Electro-therapeutic and Other Purposes” (på engelska). The Electrical Engineer XXVI (550). 


  34. ^ Cheney 2001, s. 134


  35. ^ Griffiths 1999 och Jackson 1962


  36. ^ Shrady 1897, s. 287


  37. ^ ”CHRONOLOGY OF NIKOLA TESLA'S LIFE /SOME IMPORTANT DATES OF NIKOLA TESLA'S LIFE/” (på engelska). Nikola Tesla Museum. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120804172809/http://www.tesla-museum.org/meni_en/nt.php?link=tesla%2Ft&opc=sub1. Läst 21 augusti 2012. 


  38. ^ Schneider 1907


  39. ^ Barnes, Arnold A., Jr.; Berthel, Robert O. (21 augusti 1991). ”A Survey of Laser Lightning Rod Techniques” (på engelska). Defense Technical Information Center. Arkiverad från originalet den 27 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080327224144/http://stinet.dtic.mil/oai/oai?&verb=getRecord&metadataPrefix=html&identifier=ADA239988. Läst 22 augusti 2012. 


  40. ^ ”Frequently Asked Questions” (på engelska). HSV Technologies, Inc. Arkiverad från originalet den 7 december 2008. https://web.archive.org/web/20081207002222/http://www.hsvt.org/faq.html. Läst 22 augusti 2012. 


  41. ^ Schlesinger, Peter A.. ”VEHICLE DISABLING WEAPON” (på engelska). HSV Technologies, Inc. Arkiverad från originalet den 26 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090326232520/http://www.dtic.mil/ndia/nld4/schles.pdf. Läst 22 augusti 2012. 


  42. ^ O'Neill 1978, s. 162–164


  43. ^ Krumme, Katherine (4 december 2000). ”Mark Twain and Nikola Tesla: Thunder and Lightning” (på engelska). Department of Nuclear Engineering - University of California, Berkeley. Arkiverad från originalet den 28 september 2010. https://web.archive.org/web/20100928184254/http://www.nuc.berkeley.edu/dept/Courses/E-24/E-24Projects/Krumme1.pdf. Läst 22 augusti 2012. 


  44. ^ Grotz, Toby. ”THE INFLUENCE OF VEDIC PHILOSOPHY ON NIKOLA TESLA'S UNDERSTANDING OF FREE ENERGY” (på engelska). Theoretical Electromagnetic Studies and Learning Association, Inc. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110722090929/http://arizonaenergy.org/CommunityEnergy/INFLUENCE%20OF%20VEDIC%20ON%20TESLA%27S%20UNDERSTANDING%20OF%20FREE%20ENERGY.htm. Läst 22 augusti 2012. 


  45. ^ Corum, Kenneth L.; Corum, James F.. ”Tesla's Connection to Columbia University” (på engelska). Tesla Memorial Society of New York. Arkiverad från originalet den 13 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110613112853/http://teslasociety.com/columbia.pdf. Läst 27 augusti 2012. 

  46. ^ [a b] Tesla, Nikola (Februari 1892). ”EXPERIMENTS WITH ALTERNATE CURRENTS OF HIGH POTENTIAL AND HIGH FREQUENCY” (på engelska). Institution of Electrical Engineers. Arkiverad från originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716154024/http://www.tfcbooks.com/tesla/1892-02-03.htm. Läst 27 augusti 2012. 


  47. ^ Bertuca, Hartman & Neumeister 1996, s. XXI


  48. ^ Cheney 2001, s. 79


  49. ^ ”Tesla’s Egg of Columbus: How Tesla Performed the Feat of Columbus Without Cracking the Egg” (på engelska). Electrical Experimenter. Mars 1919. http://www.teslauniverse.com/nikola-tesla-article-teslas-egg-of-columbus. Läst 28 augusti 2012. 

  50. ^ [a b] Waser, André (30 juli 2000). ”Nikola Tesla's Radiations and the Cosmic Rays” (på engelska). Andre-waser.ch. http://www.andre-waser.ch/Publications/NikolaTeslasRadiationsAndCosmicRays.pdf. Läst 22 augusti 2012. 


  51. ^ Tesla, Nikola (Februari, juni och oktober 1919). ”"MY INVENTIONS"” (på engelska). Electrical Experimenter Magazine. Arkiverad från originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716135912/http://www.teslaplay.com/autobody.htm. Läst 22 augusti 2012. 


  52. ^ Jonnes 2004, s. 355 refererar till O'Neill 1978, s. 167


  53. ^ Tesla, Nikola (Maj 1919). ”The True Wireless” (på engelska). Electrical Experimenter Magazine. Arkiverad från originalet den 28 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110628180655/http://www.pbs.org/tesla/res/res_art06.html. Läst 22 augusti 2012. 


  54. ^ Gillispie 1981


  55. ^ Corum, Corum & Aidinejad 1994


  56. ^ Corum & Corum 1994


  57. ^ Valone 2002


  58. ^ Ouellette, Jennifer (12 maj 2012). ”Lightning Flashes on Origin of Solar System” (på engelska). Discovery News. http://news.discovery.com/space/lightning-flashes-on-origin-of-solar-system-120512.html. Läst 21 augusti 2012. 


  59. ^ Tesla, Nikola (19 februari 1901). ”TALKING WITH THE PLANETS” (på engelska). Collier's Weekly. Arkiverad från originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716163132/http://earlyradiohistory.us/1901talk.htm. Läst 22 augusti 2012. 


  60. ^ Spencer 1991


  61. ^ Corum & Corum 1996

  62. ^ [a b] Seifer 1996, s. 542


  63. ^ Broad, William J. (4 maj 2009). ”A Battle to Preserve a Visionary's Bold Failure” (på engelska). The New York Times. http://www.nytimes.com/2009/05/05/science/05tesla.html?_r=1&pagewanted=all. Läst 28 augusti 2012. 


  64. ^ ”Nobelpristagare”. Kungliga Vetenskapsakademien. http://www.kva.se/sv/Priser/Nobelprisen/Pristagare-list/. Läst 22 augusti 2012. 


  65. ^ O'Neill 1978, s. 228–229


  66. ^ Seifer 1996, s. 378–380

  67. ^ [a b] Page, Robert Morris (Maj 1962). ”The Early History of RADAR” (på engelska). Proceedings of the IRE 50 (5). 


  68. ^ ”Tesla Tower in Shoreham Long Island (1901-1917) meant to be the "World Wireless" Broadcasting system” (på engelska). Tesla Memorial Society of New York. Arkiverad från originalet den 11 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110111135444/http://www.teslasociety.com/teslatower.htm. Läst 28 augusti 2012. 

  69. ^ [a b] O'Neill, John J.. ”Tesla Tries To Prevent World War II” (på engelska). Public Broadcasting Service. Arkiverad från originalet den 8 december 2009. https://web.archive.org/web/20091208053627/http://www.pbs.org/tesla/res/res_art12.html. Läst 22 augusti 2012. 

  70. ^ [a b] ”Famous People with Obsessive Compulsive Disorder” (på engelska). Disabled World. 25 januari 2008. Arkiverad från originalet den 24 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110724232413/http://www.disabled-world.com/artman/publish/famous-ocd.shtml. Läst 24 augusti 2012. 


  71. ^ ”PRESENTATION OF THE EDISON MEDAL TO NIKOLA TESLA: MINUTES OF THE ANNUAL MEETING OF THE AMERICAN INSTITUTE OF ELECTRICAL ENGINEERS, HELD AT THE ENGINEERING SOCIETIES BUILDING, NEW YORK CITY, FRIDAY EVENING, MAY 18, 1917” (på engelska). American Institute of Electrical Engineers. 18 maj 1917. Arkiverad från originalet den 10 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110210071141/http://tfcbooks.com/tesla/1917-05-08.htm. Läst 23 augusti 2012. 


  72. ^ Gulyás, Attila (2008). ”British radar in WWII” (på engelska). AARMS 7 (1): sid. 175-185. 


  73. ^ ”TIME Magazine Cover: Nikola Tesla - July 20, 1931” (på engelska). TIME. 20 juli 1931. Arkiverad från originalet den 2 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110202225415/http://www.time.com/time/covers/0%2C16641%2C19310720%2C00.html. Läst 23 augusti 2012. 

  74. ^ [a b] ”Croatia is celebrating the 150th anniversary of the birth of Nikola Tesla” (på engelska). Tesla Memorial Society of New York. Arkiverad från originalet den 11 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110611220151/http://www.teslasociety.com/teslavillage.htm. Läst 22 augusti 2012. 


  75. ^ Tesla, Nikola (10 juli 1937). ”Prepared Statement by Nikola Tesla” (på engelska). Tesla.hu. Arkiverad från originalet den 24 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110724105436/http://www.tesla.hu/tesla/articles/19370710.doc. Läst 22 augusti 2012. 


  76. ^ O'Neill 1978, s. 336


  77. ^ The New York Times: sid. 23. 11 juli 1935. 


  78. ^ Opublicerad intervju från 1936, citerad i Anderson, L, ed. Nikola Tesla: Lecture Before the New York Academy of Sciences: The Streams of Lenard and Roentgen and Novel Apparatus for Their Production, 6 april 1897, rekonstruerad 1994.


  79. ^ New York Herald Tribune. 11 september 1932. 


  80. ^ ”Science: Tesla's Ray” (på engelska). TIME. 23 juli 1934. Arkiverad från originalet den 25 november 2010. https://web.archive.org/web/20101125083214/http://www.time.com/time/magazine/article/0%2C9171%2C747574%2C00.html. Läst 22 augusti 2012. 


  81. ^ ”Tesla, at 78, Bares New 'Death-Beam'” (på engelska). The New York Times. 11 juli 1934. 


  82. ^ ”Tesla Invents Peace Ray” (på engelska). New York Sun. 10 juli 1934. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606032240/http://www.tfcbooks.com/tesla/1934-07-10.htm. Läst 22 augusti 2012. 


  83. ^ ”Death-Ray Machine Described” (på engelska). New York Sun. 11 juli 1934. 

  84. ^ [a b] Tesla, Nikola; Viereck, George Sylvester (Februari 1937). ”A Machine to End War” (på engelska). Liberty. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514021155/http://www.pbs.org/tesla/res/res_art11.html. Läst 22 augusti 2012. 

  85. ^ [a b] Seifer 1996, s. 454


  86. ^ Tesla, Nikola. ”THE NEW ART OF PROJECTING CONCENTRATED NON-DISPERSIVE ENERGY THROUGH NATURAL MEDIA” (på engelska). Tfcbooks.com. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606032245/http://www.tfcbooks.com/tesla/1935-00-00.htm. Läst 24 augusti 2012. 


  87. ^ ”Beam to Kill Army at 200 Miles, Tesla's Claim on 78th Birthday” (på engelska). The New York Times. 11 juli 1934. 


  88. ^ ”'Death Ray' for Planes” (på engelska). The New York Times. 22 september 1940. 


  89. ^ ”Aerial Defense 'Death-Beam' Offered to U.S. By Tesla” (på engelska). The Baltimore Sun. 12 juli 1940. 


  90. ^ Velox (27 november 2001). ”Particle beam weapon” (på engelska). Everything2.com. http://everything2.com/index.pl?node_id=1207042. Läst 22 augusti 2012. 


  91. ^ Hatcher Childress 1993, s. 256


  92. ^ Swartz 2000, s. 256


  93. ^ Tesla, Nikola (16 oktober 1927). ”WORLD SYSTEM OF WIRELESS TRANSMISSION OF ENERGY” (på engelska). Telegraph and Telegraph Age. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606023949/http://www.tfcbooks.com/tesla/1927-10-16.htm. Läst 24 augusti 2012. 


  94. ^ ”WARDENCLYFFE AND THE WORLD SYSTEM : The history and design of Tesla's wireless telecommunications facility on Eastern Long Island” (på engelska). Teslaradio.com. Arkiverad från originalet den 22 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110722075724/http://www.teslaradio.com/pages/wardenclyffe.htm. Läst 24 augusti 2012. 


  95. ^ ”Förbättrad trådlös strömöverföring”. Energinyheter.se. 11 juni 2012. http://www.energinyheter.se/2012/06/f-rb-ttrad-tr-dl-s-str-m-verf-ring. Läst 24 augusti 2012. 


  96. ^ Wade, Stephen (29 februari 2008). ”Rain out: China aims to control Olympics weather” (på engelska). USA Today. http://www.usatoday.com/weather/research/2008-02-29-china-weather_N.htm. Läst 24 augusti 2012. 


  97. ^ O'Neill 1978, s. 292


  98. ^ O'Neill 1978, s. 327


  99. ^ ”Snabbfakta om Nikola Tesla och hans uppfinningar”. Tesla.nu. Arkiverad från originalet den 28 september 2008. https://web.archive.org/web/20080928074146/http://tesla.nu/nt_quickfacts.asp. Läst 22 augusti 2012. 


  100. ^ ”Nikola Tesla (1856 - 1943)” (på engelska). Kerryr.net. Arkiverad från originalet den 24 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110724163742/http://www.kerryr.net/pioneers/tesla.htm. Läst 22 augusti 2012. 


  101. ^ O'Neill 1978, s. 289

  102. ^ [a b] Khanna, Rajan (12 januari 2012). ”Bowie and Tesla: The Prestige Connection” (på engelska). Tor.com. http://www.tor.com/blogs/2012/01/bowie-and-tesla-the-prestige-connection. Läst 24 augusti 2012. 


  103. ^ O'Neill 1978, s. 286


  104. ^ O'Neill 1978, s. 46


  105. ^ O'Neill 1978, s. 208


  106. ^ O'Neill 1978, s. 32


  107. ^ O'Neill 1978, s. 301


  108. ^ Filiquarian Publishing, LLC 2008, s. 23


  109. ^ ”The Famous Friends of Nikola Tesla” (på engelska). Teslasociety.com. Arkiverad från originalet den 28 november 2010. https://web.archive.org/web/20101128190309/http://teslasociety.com/famousfriends.htm. Läst 24 augusti 2012. 


  110. ^ ”Tribute to Nikola Tesla” (på engelska). Tesla Memorial Society of New York. 1 augusti 1999. Arkiverad från originalet den 13 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110613113120/http://teslasociety.com/posterbook.htm. Läst 24 augusti 2012. 


  111. ^ ”Stanford White” (på engelska). Tesla Memorial Society of New York. Arkiverad från originalet den 28 november 2010. https://web.archive.org/web/20101128204919/http://teslasociety.com/stanford.htm. Läst 24 augusti 2012. 


  112. ^ Stiefel, Natalie Aurucci. ”NIKOLA TESLA AT WARDENCLYFFE” (på engelska). Tesla Memorial Society of New York. Arkiverad från originalet den 29 november 2010. https://web.archive.org/web/20101129042338/http://teslasociety.com/warden.htm. Läst 24 augusti 2012. 


  113. ^ Harding, Robert S. (15 december 1988). ”KENNETH M. SWEZEY PAPERS, 1891-1982 - #47” (på engelska). Archives Center. Arkiverad från originalet den 20 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110720220628/http://americanhistory.si.edu/archives/d8047.htm. Läst 24 augusti 2012. 


  114. ^ Secor, H. Winfield (1 augusti 1917). ”TESLA'S VIEWS ON ELECTRICITY AND THE WAR” (på engelska). The Electrical Experimenter. Arkiverad från originalet den 10 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110210071635/http://tfcbooks.com/tesla/1917-08-00.htm. Läst 22 augusti 2012. 


  115. ^ Tesla, Nikola (25 februari 1923). ”A GIANT EYE TO SEE ROUND THE WORLD” (på engelska). Albany Telegram. Arkiverad från originalet den 24 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110724105917/http://www.tesla.hu/tesla/articles/19230225.doc. Läst 22 augusti 2012. 


  116. ^ Kennedy, John B. (30 januari 1926). ”WHEN WOMAN IS BOSS” (på engelska). Colliers. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606023652/http://www.tfcbooks.com/tesla/1926-01-30.htm. Läst 22 augusti 2012. 


  117. ^ Tesla, Nikola (Juni 1900). ”THE PROBLEM OF INCREASING HUMAN ENERGY” (på engelska). Century Illustrated Magazine. Arkiverad från originalet den 6 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110606010020/http://www.tfcbooks.com/tesla/1900-06-00.htm. Läst 22 augusti 2012. 


  118. ^ ”Plaque erected on Nikola Tesla's Room 3327 in Hotel New Yorker, Manhattan” (på engelska). Tesla Memorial Society of New York. Arkiverad från originalet den 29 november 2010. https://web.archive.org/web/20101129053904/http://teslasociety.com/hotelnewyorkerroom.htm. Läst 24 augusti 2012. 


  119. ^ O'Neill 1978


  120. ^ ”Nikola Tesla Dies. Prolific Inventor. Alternating Power Current's Developer Found Dead in Hotel Suite Here. Claimed a 'Death Beam'. He Insisted the Invention Could Annihilate an Army of 1,000,000 at Once.” (på engelska). The New York Times. 8 januari 1943. 


  121. ^ ”Nikola Tesla Timeline: 1943” (på engelska). Teslauniverse.com. Arkiverad från originalet den 6 september 2010. https://web.archive.org/web/20100906133155/http://www.teslauniverse.com/nikola-tesla-timeline-1943-tesla-dies-at-86. Läst 22 augusti 2012. 


  122. ^ Patentnummer: 645576


  123. ^ ”Description of Following File Material: Nikola Tesla” (på engelska). Federal Bureau of Investigation. Arkiverad från originalet den 25 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110725181818/http://www.lostartsmedia.com/images/teslafbifile.pdf. Läst 22 augusti 2012. 


  124. ^ ”Nikola Tesla Museum” (på engelska). Nikola Tesla Museum. Arkiverad från originalet den 20 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110720205507/http://www.tesla-museum.org/meni_en.htm. Läst 22 augusti 2012. 


  125. ^ Hatcher Childress 1993, s. 249


  126. ^ ”Tesla's Funeral - New Video Segment of Tesla's Funeral on January 12, 1943” (på engelska). Tesla Memorial Society of New York. http://www.teslasociety.com/tesla_funeral.htm. Läst 27 augusti 2012. 


  127. ^ ”Nikola Tesla Timeline: 1956” (på engelska). Teslauniverse.com. Arkiverad från originalet den 6 september 2010. https://web.archive.org/web/20100906132756/http://www.teslauniverse.com/nikola-tesla-timeline-1956-sava-kosanovic-dies. Läst 26 augusti 2012. 


  128. ^ ”WEEKLY BULLETIN: 15th Anniversary of Croatia's Independence” (på engelska). Embassy of the Republic of Croatia. 17 juni-7 juli 2006. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070802213458/http://us.mfa.hr/Portals/US/Embassy%20of%20the%20Republic%20of%20Croatia%20%28Weekly%20Bulletin%20-%20Vol.%203%2C%20Issue%2015%29.pdf. Läst 26 augusti 2012. 


  129. ^ ”Nikola Tesla Timeline: 1976” (på engelska). Teslauniverse.com. Arkiverad från originalet den 6 september 2010. https://web.archive.org/web/20100906132822/http://www.teslauniverse.com/nikola-tesla-timeline-1976-wardenclyffe-plaque-dedication. Läst 26 augusti 2012. 


  130. ^ ”Nikola Tesla Timeline: 1963” (på engelska). Teslauniverse.com. Arkiverad från originalet den 6 september 2010. https://web.archive.org/web/20100906133210/http://www.teslauniverse.com/nikola-tesla-timeline-1963-monument-erected-in-belgrade. Läst 26 augusti 2012. 


  131. ^ ”Les Drysdale, famous sculptor of the Tesla Monument in Niagara Falls, wrote a letter to the Tesla Memorial Society of New York to express his feelings about the Tesla Monument” (på engelska). Tesla Memorial Society of New York. Arkiverad från originalet den 28 november 2010. https://web.archive.org/web/20101128190058/http://teslasociety.com/les.htm. Läst 22 augusti 2012. 


  132. ^ Vujovic, Ljubo (3 september 2006). ”Tesla Memorial Society of New York (30 year history of the Society)” (på engelska). Tesla Memorial Society of New York. Arkiverad från originalet den 28 november 2010. https://web.archive.org/web/20101128200930/http://teslasociety.com/tmsusa.htm. Läst 27 augusti 2012. 


  133. ^ ”Nikola Tesla Monument within Queen Victoria Park, Niagara Falls (Canadian side) was unveiled on July 9, 2006” (på engelska). Tesla Society of USA and Canada. Arkiverad från originalet den 12 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130512171438/http://www.teslasociety.org/niagarafalls.html. Läst 27 augusti 2012. 


  134. ^ ”Tesla honoured with Niagara Falls monument” (på engelska). IEEE Canadian Review. Hösten 2006. Arkiverad från originalet den 2 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110702153508/http://ieee.ca/canrev/cr53/CR53_Tesla_Monument.pdf. Läst 27 augusti 2012. 


  135. ^ Porträttet bevarades i Ludwig Nissens samlingar i Brooklyn, se: Klaus Lengsfeld: Sammlung Ludwig Nissen: Husum 1855 - 1924 New York; Dokumentation d. Kunstsammlung Ludwig Nissens anlässl. d. Ausstellung zu seinem 125. Geburtstag im Nissenhaus zu Husum, 1980, 169 sidor. (= Schriften des Nordfriesischen Museums Ludwig-Nissen-Haus, Nr. 16)


  136. ^ ”Nikola Tesla on Postal Stamps and Money” (på engelska). Tesla Memorial Society of New York. Arkiverad från originalet den 28 november 2010. https://web.archive.org/web/20101128204934/http://teslasociety.com/various_tesla.htm. Läst 27 augusti 2012. 


  137. ^ ”A Brief Chronology of Big Events” (på engelska). Thermal Power Plant Nikola Tesla. http://www.tent.rs/en/about-us/history. Läst 27 augusti 2012. 


  138. ^ ”Definition: Tesla” (på engelska). Webster's Dictionary. Arkiverad från originalet den 3 maj 2013. https://archive.is/20130503134605/http://www.websters-online-dictionary.org/definitions/Tesla?cx=partner-pub-0939450753529744:v0qd01-tdlq&cof=FORID:9&ie=UTF-8&q=Tesla&sa=Search%23906#906. Läst 27 augusti 2012. 


  139. ^ ”Why the Name "Tesla"?” (på engelska). Tesla Motors, Inc. Arkiverad från originalet den 16 april 2010. https://web.archive.org/web/20100416045307/http://www.teslamotors.com/learn_more/why_tesla.php. Läst 22 augusti 2012. 


  140. ^ ”Ericsson Nikola Tesla in brief” (på engelska). Ericsson Nikola Tesla d.d. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091004060420/http://www.ericsson.com/hr/about/index.shtml. Läst 27 augusti 2012. 


  141. ^ ”JP Aerodrom "Beograd" is getting a new name” (på engelska). Belgrade Nikola Tesla Airport. 27 januari 2006. http://www.beg.aero/media/news.63.html?newsId=439. Läst 27 augusti 2012. 

  142. ^ [a b c] ”Nikola Tesla Recognitions” (på engelska). Tesla Society of USA and Canada. Arkiverad från originalet den 17 december 2013. https://web.archive.org/web/20131217091414/http://teslasociety.org/recognitions.html. Läst 27 augusti 2012. 

  143. ^ [a b] ”Psychotic Supper” (på engelska). Amazon.com. 30 augusti 1991. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100817043035/http://www.amazon.com/Psychotic-Supper-Tesla/dp/B000000OSJ. Läst 27 augusti 2012. 


  144. ^ ”Mechanical Resonance” (på engelska). Amazon.com. 25 oktober 1990. Arkiverad från originalet den 11 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100611164612/http://www.amazon.com/Mechanical-Resonance-Tesla/dp/B000000OQ5. Läst 27 augusti 2012. 


  145. ^ ”Great Radio Controversy” (på engelska). Amazon.com. 1 februari 1989. Arkiverad från originalet den 10 november 2010. https://web.archive.org/web/20101110080303/http://www.amazon.com/Great-Radio-Controversy-Tesla/dp/B000000ORE. Läst 27 augusti 2012. 


  146. ^ ”Balkan Routes Vol. 1” (på engelska). Protasismusic.gr. 1 april 2008. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304201444/http://www.protasismusic.gr/product_info.php/products_id/27/language/en. Läst 27 augusti 2012. 


  147. ^ ”Last Days of Wonder” (på engelska). Amazon.com. 13 juni 2006. Arkiverad från originalet den 25 april 2009. https://web.archive.org/web/20090425170009/http://www.amazon.com/Last-Days-Wonder-Handsome-Family/dp/B000F8DTLO. Läst 27 augusti 2012. 


  148. ^ ”Junk Culture” (på engelska). Amazon.com. 1 mars 2003. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100814054640/http://www.amazon.com/Junk-Culture/dp/B000T02NM4. Läst 27 augusti 2012. 


  149. ^ ”Hello Mannequin” (på engelska). Amazon.com. 1 juni 2004. Arkiverad från originalet den 29 september 2008. https://web.archive.org/web/20080929092321/http://www.amazon.com/Hello-Mannequin-Joy-Electric/dp/B00024I2OU. Läst 27 augusti 2012. 


  150. ^ York-El 1995, s. 12


  151. ^ ”Nikola Tesla Timeline: 1960” (på engelska). Teslauniverse.com. Arkiverad från originalet den 6 september 2010. https://web.archive.org/web/20100906132806/http://www.teslauniverse.com/nikola-tesla-timeline-1960-international-unit-tesla-defined. Läst 27 augusti 2012. 


  152. ^ ”IEEE Nikola Tesla Award” (på engelska). Institute of Electrical and Electronics Engineer. Arkiverad från originalet den 24 november 2010. https://web.archive.org/web/20101124113130/http://ieee.org/about/awards/tfas/tesla.html. Läst 22 augusti 2012. 


  153. ^ Schmadel, Lutz D. (2007). Dictionary of Minor Planet Names – (2244) Tesla. Springer Berlin Heidelberg. sid. 183. ISBN 978-3-540-29925-7. http://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2245. Läst 13 september 2017 


  154. ^ Bahny, Wally (2 oktober 2010). ”Geekiest Doodles from Google” (på engelska). TechRepublic. http://www.techrepublic.com/photos/geekiest-doodles-from-google/471167?seq=13. Läst 15 oktober 2012. 



Tryckta källor |




  • Bertuca, David J.; Hartman, Donald K.; Neumeister, Susan (1996) (på engelska). The World's Columbian Exposition: A Centennial Bibliographic Guide. Greenwood. ISBN 0313266441 


  • Bouvier, Friedrich (2006). Josef W. Wohinz. red (på tyska). Nikola Tesla und die Technik in Graz. Graz, Österrike: Verlag der Technischen Universität Graz. ISBN 3-902465-39-5 


  • Carey, Charles W. (1989) (på engelska). American inventors, entrepreneurs & business visionaries. Infobase Publishing. ISBN 0-8160-4559-3 


  • Chambers, Julius (1912) (på engelska). The Book of New York: Forty Years' Recollections of the American Metropolis. New York Public Library. ISBN 115192721X 


  • Cheney, Margaret (2001) [1979] (på engelska). Tesla: Man Out of Time. New York: Simon and Schuster. ISBN 0-7432-1536-2 


  • Cheney, Margaret; Uth, Robert; Glenn, Jim (1999) (på engelska). Tesla: Master of Lightning. Barnes & Noble Publishing. ISBN 0-7607-1005-8 


  • Hatcher Childress, David (1993) (på engelska). The Fantastic Inventions of Nikola Tesla. Adventures Unlimited Press. ISBN 0932813194 


  • Hatcher Childress, David (2000) (på engelska). The Tesla Papers: Nikola Tesla on Free Energy & Wireless Transmission of Power. Kempton, Illinois: Adventures Unlimited Press. ISBN 0932813860 


  • Corum, Kenneth L.; Corum, James F. (1994) (på engelska). Nikola Tesla, Lightning Observations, and Stationary Waves 


  • Corum, Kenneth L.; Corum, James F.; Aidinejad, Abdul Hamid (1994) (på engelska). Atmospheric Fields, Tesla's Receivers and Regenerative Detectors 


  • Corum, Kenneth L.; Corum, James F. (1996) (på engelska). Nikola Tesla and the Electrical Signals of Planetary Origin 


  • Dommermuth-Costa, Carol (1994) (på engelska). Nikola Tesla: A Spark of Genius. Twenty-First Century Books. ISBN 0822549204 


  • Filiquarian Publishing, LLC (2008) (på engelska). Thomas Edison: Life of an Electrifying Man. Biographiq. ISBN 9781599862163 


  • Gillispie, Charles Coulston (1981) (på engelska). Dictionary of Scientific Biography. Charles Scribner's Sons. ISBN 068480588X 


  • Griffiths, David Jeffrey (1999) (på engelska). Introduction to Electrodynamics. Prentice Hall. ISBN 013805326X 


  • Jackson, John David (1962) (på engelska). Classical Electrodynamics. Classical. ISBN 047130932X 


  • Jonnes, Jill (2004) (på engelska). Empires of Light: Edison, Tesla, Westinghouse, and the Race to Electrify the World. Random House. ISBN 0-375-75884-4 


  • Klooster, John W. (2009) (på engelska). Icons of Invention: The Makers of the Modern World from Gutenberg to Gates. Greenwood. ISBN 0313347433 


  • Lossing, Benson John; Wilson, Woodrow (1906) (på engelska). Harper's Encyclopædia of United States History from 458 A.D. to 1906. Harper & Brothers. ISBN 1274046475 


  • O'Neill, John J. (1978) (på engelska). Prodigal Genius: The Life of Nikola Tesla, Inventor Extraordinary. Angriff Press. ISBN 0854354832 


  • Pickover, Clifford A. (1999) (på engelska). Strange Brains and Genius: The Secret Lives of Eccentric Scientists and Madmen. HarperCollins. ISBN 0688168949 


  • Samardžić, Obrad Mićov (1992) (på serbiska). Porijeklo Samardžića i ostalih bratstava roda Orlovića. Mostar. ISBN 86-82271-53-2 


  • Schneider, Norman Hugh (1907) (på engelska). Induction Coils: How to Make, Use, and Repair Them (4). Spon & Chamberlain. ISBN 9781444643831 


  • Seifer, Marc J. (1996) (på engelska). Wizard: The Life and Times of Nikola Tesla; Biography of a Genius. Secaucus, New Jersey: Carol Publishing Group. ISBN 0-8065-1960-6 


  • Shrady, George Frederick (1897). Thomas Lathrop Stedman. red (på engelska). Medical Record. W. Wood. ISBN 1174693460 


  • Spencer, John (1991) (på engelska). The UFO Encyclopedia. New York: Avon Books. ISBN 0380768879 


  • Swartz, Tim (2000) (på engelska). The Lost Journals of Nikola Tesla: HAARP - Chemtrails and Secret of Alternative 4. Secaucus, New Jersey: Inner Light - Global Communications. ISBN 1892062135 


  • Valone, Thomas (2002) (på engelska). Harnessing the Wheelwork of Nature: Tesla's Science of Energy. Adventures Unlimited Press. ISBN 1931882045 


  • Walker, Evelyn Harriet (1900) (på engelska). Leaders of the 19th Century with Some Noted Characters of Earlier Times: Their Efforts and Achievements in Advancing Human Progress Vividly Portrayed for the Guidance of Present and Future Generations. A.B. Kuhlman Co 


  • White, Michael J. (2001) (på engelska). Rivals: Conflict as the Fuel of Science. London: Secker & Warburg. ISBN 0-436-20463-0 


  • Wilson, James Grant (1901) (på engelska). Appletons' Cyclopædia of American Biography 


  • York-El, Malachizodok (1995) (på engelska). Science of the Pyramid. Holy Tabernacle Ministries 



Originalcitat |




  1. ^ "I know two great men and you are one of them; the other is this young man."


  2. ^ "Ere many generations pass, our machinery will be driven by a power obtainable at any point of the universe."


  3. ^ "Hvala na mnogo cienjenoj cestitki i pocasti jednako se ponosim moga srbskog roda I moje hrvatske domovine zivili svi jugoslaveni."


  4. ^ "There is no thing endowed with life—from man, who is enslaving the elements, to the nimblest creature—in all this world that does not sway in its turn. Whenever action is born from force, though it be infinitesimal, the cosmic balance is upset and the universal motion results."


  5. ^ "[...] [a] magnificent mathematical garb which fascinates, dazzles and makes people blind to the underlying errors. The theory is like a beggar clothed in purple whom ignorant people take for a king [...] its exponents are brilliant men but they are metaphysicists rather than scientists [...]."


  6. ^ "[...] the relativity theory, by the way, is much older than its present proponents. It was advanced over 200 years ago by my illustrious countryman Ruđer Bošković, the great philosopher, who, notwithstanding other and multifold obligations, wrote a thousand volumes of excellent literature on a vast variety of subjects. Bošković dealt with relativity, including the so-called time-space continuum [...]."


  7. ^ "I hold that space cannot be curved, for the simple reason that it can have no properties. It might as well be said that God has properties. He has not, but only attributes and these are of our own making. Of properties we can only speak when dealing with matter filling the space. To say that in the presence of large bodies space becomes curved is equivalent to stating that something can act upon nothing. I, for one, refuse to subscribe to such a view."


  8. ^ "[The nozzle would] send concentrated beams of particles through the free air, of such tremendous energy that they will bring down a fleet of 10,000 enemy airplanes at a distance of 200 miles from a defending nation's border and will cause armies to drop dead in their tracks."


  9. ^ "[...] distinguished sweetness, sincerity, modesty, refinement, generosity, and force."


  10. ^ "[H]is genial smile and nobility of bearing always denoted the gentlemanly characteristics that were so ingrained in his soul."


  11. ^ "[S]eldom did one meet a scientist or engineer who was also a poet, a philosopher, an appreciator of fine music, a linguist, and a connoisseur of food and drink."


  12. ^ "He had no hobby, cared for no sort of amusement of any kind and lived in utter disregard of the most elementary rules of hygiene [...] His method was inefficient in the extreme, for an immense ground had to be covered to get anything at all unless blind chance intervened and, at first, I was almost a sorry witness of his doings, knowing that just a little theory and calculation would have saved him 90 percent of the labor. But he had a veritable contempt for book learning and mathematical knowledge, trusting himself entirely to his inventor's instinct and practical American sense."


  13. ^ "[...] man's new sense of pity began to interfere with the ruthless workings of nature. The only method compatible with our notions of civilization and the race is to prevent the breeding of the unfit by sterilization and the deliberate guidance of the mating instinct [...] The trend of opinion among eugenists is that we must make marriage more difficult. Certainly no one who is not a desirable parent should be permitted to produce progeny. A century from now it will no more occur to a normal person to mate with a person eugenically unfit than to marry a habitual criminal."


  14. ^ "It is certainly preferable to raise vegetables, and I think, therefore, that vegetarianism is a commendable departure from the established barbarous habit."


  15. ^ "[...] superior to [meat] in regard to both mechanical and mental performance."


  16. ^ "[He] is reported to have some 80 trunks in different places containing transcripts and plans having to do with his experiments [...]."


  17. ^ "The namesake of our Tesla Roadster is the genius Nikola Tesla [...] We're confident that if he were alive today, Nikola Tesla would look over our car and nod his head with both understanding and approval."



Vidare läsning |



  • CW: Nikola Tesla - ett elektrotekniskt geni (artikel från Vivotopia den 16 mars 2001).

  • Kadric, Sevko: Nikola Tesla - Godhetens geni (artikel i Läsarnas Fria Tidning den 24 januari 2008).

  • Lotsson, Anders: Nikola Tesla mannen som uppfann 1900-talet (artikel i Computer Sweden den 20 december 2002).


  • Runesson, Anders (2009). ”Tesla: vetenskaplig visionär vars idéer lever än (serie: Människan bakom enheten)”. Allt om Vetenskap (1): sid. 104-105. 



Externa länkar |






  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Nikola Tesla.
    Bilder & media


  • Nikola Tesla-museet


  • Nikola Tesla samtliga patent (pdf)


.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}



Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 70194046 • LCCN: n78086404 • ISNI: 0000 0001 2102 1829 • GND: 119219166 • SUDOC: 034983023 • BNF: cb12567608n (data) • ULAN: 500087411 • NLA: 35544219 • NDL: 00621553 • NKC: jn20000701791 • BNE: XX4974255 • CiNii: DA07566440








-

Popular posts from this blog

Bressuire

Image
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid
Read more

Cabo Verde

Image
  Nota: Cabo-verdiano redireciona para este artigo. Para a língua falada em Cabo Verde, veja crioulo cabo-verdiano. Para outros significados, veja Cabo Verde (desambiguação). Coordenadas: 14° 55' N 23° 31' O Cabo Verde República de Cabo Verde Bandeira Brasão de Armas Lema: Unidade, Trabalho, Progresso Hino nacional: Cântico da Liberdade Gentílico: cabo-verdiano [ 1 ] Capital Praia 14° 55' N 23° 31' O Cidade mais populosa Praia Língua oficial Português Governo República unitária semipresidencialista [ 2 ]  - Presidente Jorge Carlos Fonseca  - Primeiro-ministro Ulisses Correia e Silva História    - Descoberta 1460   - Independência 00 • de Portugal 5 de Julho de 1975   - Multipartidarismo 13 de Janeiro de 1990  Área    - Total 4 033 km² (146.º)  - Água (%) 0,08 População    - Estimativa para 2017 560 899 [ 3 ] hab. (173.º)
Read more

Gyllenstierna

Image
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid
Read more