Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Landskrona
Tätort Centralort
Gamla vattentornet
Smeknamn: Staden i vinden, La
Land	Sverige
Län	Skåne län
Kommun	Landskrona kommun
Höjdläge	99 m ö.h.
Koordinater	55°52′46″N 12°50′13″Ö / 55.87944°N 12.83694°Ö / 55.87944; 12.83694
Area
- tätort	1 280 hektar (2015)[2]
- kommun	140,99 kvadratkilometer
Folkmängd
- tätort	32 964 (2017)[2]
- kommun	45 694 (2018)[1]
Befolkningstäthet
- tätort	25,75 inv./hektar
- kommun	324 inv./kvadratkilometer
Grundad	1413
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Landskrona
Postnummer	261 XX
Riktnummer	0418
Tätortskod	T3560[3]
GeoNames	2697720
Ortens läge i Skåne län
Se kartdata överlagrat på... Google Kartdata
Wikimedia Commons: Landskrona
SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata

Landskrona är centralort i Landskrona kommun och den femte största tätorten i Skåne, med 32 229 invånare år 2015. Den ligger vid Öresund i västra Skåne, mellan Helsingborg och Lund.

Historia |

Landskrona stad fick möjligen sina första stadsprivilegier den 20 mars 1413, då fiskeläget Sønder Sæby gavs stadsprivilegier av unionskungen Erik av Pommern. Årtalet för grundande av samhället har på senare år blivit omdiskuerat, då man på danska Rigsarkivet funnit ett diplom daterat 1405 vari ortnamnet "Landzcrone" förekommer och således kan staden ha existerat minst 8 år tidigare än man förut trott.

Ortnamnets stavning har under åren varierat; Landszkrone (1413), Landskrone (1449). Före 1658 lär staden även stundom stavats "Lands Crone" och "Landscrone". Säby lever kvar som namn på en kyrkby i den kvarvarande delen av Säby socken strax norr om staden.

1410 skänkte Erik av Pommern tomt och jord på den landtunga där Landskrona sedan skulle komma att ligga till ett karmelitkloster, 1412 gavs engelska köpmän rätt att handla vid Landskrona och 1413 fick Landskrona stadsrättigheter. 1428 plundrades och brändes Landskrona av Hansan under kriget mot den nordiska unionen. Under återuppbyggnaden uppfördes den stora stadskyrkan Sancti Johannis Baptistae ("Johannes Döparens kyrka"), som var nästan lika stor som Lunds domkyrka och vid sidan av Malmö Sankt Petri kyrka Skånes största gotiska kyrka. Landskronas borgare kom under början av 1500-talet att stödja Kristian II, i förhoppning att vinna ökat självstyre för staden. 1525 och 1535 intogs dock staden av danska trupper.^[4] 1549 lät Kristian III av Danmark påbörja byggandet av Landskrona slott, Citadellet.

1547 berövades Ängelholm sina stadsprivilegier, och ängelholmsborgare som istället ville slå sig ned i Landskrona fick fyra års skattefrihet, något som ledde till en stark uppgång för staden.^[5]

Mot 1500-talets slut var Landskrona en stad med cirka 800 invånare^[6]. Under 1600-talet stagnerade sedan utvecklingen. Stadens läge var militärt känsligt, och Landskrona drogs vid flera tillfällen in i krig och krigsförberedelser.

Då Gustaf Horn i mars 1644 ryckte fram mot Landskrona flydde nästan hela stadens befolkning till Köpenhamn. Fästningen kapitulerade kort tid efter, och när staden efter freden i Brömsebro återlämnades till Danmark var den i det närmaste helt utplundrad.^[5]

Landskrona blev svensk stad år 1658. Karl X Gustav hade för avsikt att ge staden privilegier och att göra den till Skånes kommersiella och industriella centrum, men kriget 1658-60 kom emellan. Karl XI:s förmyndarregering gav 1663 Landskrona privilegier som stapelstad. Någon uppblomstring av handeln kom trots detta inte till stånd. Tvärtom minskade befolkningen, särskilt under skånska kriget då staden under tre år, 1676-79, var besatt av danskarna och befolkningen led mycket. Efter freden 1679 återupptogs de gamla planerna på att göra Landskrona till huvudort i Skåne. Särskilt Johan Göransson Gyllenstierna verkade för dessa planer. Landskrona skulle bli huvudfästning för södra Sverige, enda stapelstad i Skåne och förlänas stora privilegier. Erik Dahlbergh fick i uppdrag att rita en stadsplan med plats för residens, bank, mynthus, biskopshus och universitet. I april 1680 inleddes arbetena som drevs på av Gyllenstierna. Denne avled dock redan den 10 juni 1680, och Dahlberg, som avstyrkt Karl XI:s beslut att centrera försvaret kring Landskrona, kunde nu göra sin röst hörd. Redan den 28 juni beslutade så kungen att avbryta arbetena och 1682 bestämdes att alla befästningsverk utom citadellet skulle rivas.^[7]

Även privilegierna av 1663 upphörde, efter att de sedan de gått ut 1683, endast förlängdes på fyra år. 1700 fanns det endast 482 invånare, 1720 endast 346. Med frihetstiden började dock en uppgång för staden. En del industrier, tre tobaksspinnerier, ett färgeri och ett garveri uppstod. 1748 hade staden 805 invånare.^[7]

Ett riksdagsbeslut från 1747 om att ytterligare befästa staden och flytta bebyggelsen något söderut genomfördes delvis; därvid revs Sancti Johannis Baptistae kyrka med början 1753 (dock troligtvis på order av den lokale militäre stadskommendanten, snarare än av riksdagen). Av denna återstår numera endast delar av grunden, "Gamla kyrkans grund" kallad, med ett stort träkors där altaret en gång stod.
Istället uppfördes med början 1754 Sofia Albertina kyrka, ritad av Carl Hårleman. Kyrkan invigdes 1788, men var fullt färdigställd först 1816.^[7]

Frihetstiden medförde ett ekonomiskt uppsving, och på 1770-talet hade folkmängden nått över 2 000.

Fästningsarbetena kom dock, på grund av kriget mot Ryssland, att avbrytas 1788. Efter att ha legat nere i nästan tjugo år avlystes de definitivt 1805. 1822 utdömdes Landskrona som landfästning och 1869 lades fästningen ner fullständigt.^[7]

Det ekonomiska uppsvinget fortsatte likväl. En ny hamn anlades vid mitten av 1700-talet, ett sockerbruk 1757 och även tre yllefabriker startades. År 1800 hade Landskrona 3 827 invånare.^[7]

Efter 1800-talets mitt växte Landskrona snabbare än många andra städer. Staden fick järnvägsförbindelse med Helsingborg och Eslöv (båda via Billeberga) 1865 och med Ängelholm (via Billesholm) 1876. Också industri och sjöfart fick ett uppsving.

Under en koleraepidemi i den nuvarande stadsdelen Borstahusen som bröt ut 1853 isolerades det dåvarande fiskeläget från staden. Dödsfallen stannade vid 31 döda, men troligen kunde den isolerade befolkningen fått bättre hjälp än de fick - i så fall med risk för spridning. Händelsen var inte bortglömd förrän Borstahusen byggdes ut och även blev sammanbyggt med staden på 1950-talet.^[8]

1900-talet |

Kring sekelskiftet 1900 blev Fredrik Sundbärg stadsarkitekt, och han har fortsatt satt sin prägel på mycket av Landskronas arkitektur. Två stora arbetarkvarter "Gripen" och "Falken", brandstationen (numera stadsbibliotek), läroverket (numera en högstadieskola), gamla badhuset (revs omkring 1974) samt inte minst den mycket speciella "Tuppaskolan" (numera bostäder).

Efter 1920 har utvecklingen åter gått långsammare än i flertalet andra städer. Mer än hälften av Landskronas befolkning har från 1920 varit sysselsatt inom tung industri, främst Öresundsvarvet, Landsverk, Thulinverken, Supra Fosfaten, Bergsöe och Sockerbruket samt en rad textilföretag Carl Emond, Emil Emond, Schlasbergs och Stinson.

Landskrona drabbades hårt av varvskrisen. Öresundsvarvet hade under det tidiga 1970-talet över 3 500 anställda. Den 11 mars 1981 varslades de sista 1 807 anställda på Öresundsvarvet om uppsägning. Sveriges största enskilda industrinerläggning var ett faktum. 1982 levererades det sista nybygget från varvet, men varvsverksamheten dog inte ut helt i och med att nybyggnation upphörde utan fortsatte som reparations- och ombyggnadsvarv. Under de följande åren låg staden stilla till följd av lågkonjunkturen som också drabbade många andra industrier som fanns kvar i staden, bland annat SAB nife och Haldex, vilka båda härrör från Thulinverken, samt en del av AB Supra. Även Öresundsvarvet återuppstod 1993, efter karenstiden 10 år, nu under namnet Cityvarvet. Men det är alltså inte längre fråga om ett fullskaligt nybyggnadsvarv utan endast om ett reparationsvarv med 200-300 anställda.

I spåren av nerläggningen av Öresundsvarvets minskade kommunens befolkning med ett par tusen invånare och i de mindre populära bostäderna stod många lägenheter tomma kring mitten av 1980-talet. Efter valet 1991, då vissa lagar ändrades, bland annat så att asylsökande inte längre behövde bo där de blivit kommunplacerade, kom många asylsökande till Landskrona. Brist på jobb, har särskilt efter år 1995 delvis blivit ett problem för staden och dess befolkning.

En ny sträckning av järnvägen Västkustbanan drogs via Landskrona och invigdes 2001. En ny station i stadens östra utkant (cirka 2 km från centrum) ersatte den gamla säckstationen i centrum varifrån tåg endast avgick söderut. Sveriges för närvarande enda trådbusslinje mellan centrum och stationen invigdes i september 2003^[9] efter stora politiska diskussioner.

Administrativa tillhörigheter |

Landskrona stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Kringliggande socknar/landskommuner införlivades i stadskommunen 1959, 1967 och 1969. 1971 uppgick stadskommunen i Landskrona kommun med Landskrona som centralort.^[10]

I kyrkligt hänseende har Landskrona alltid hört till Landskrona församling.^[11]

Orten ingick till den1 juli 1967 i domkretsen för Landskrona rådhusrätt för att därefter till 1971 ingå i Landskrona domsagas tingslag och orten sedan 2002 i Lunds domsaga.^[12]

Befolkning |

Medelskattekraften per invånare, över tid |

Källa SCB.^[13]

Antal över tid |

Befolkningsutvecklingen i Landskrona 1960–2015[14]
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			28 287
1965			29 067
1970			30 110
1975			29 486
1980			27 145
1990			26 595	1 163
1995			27 924	1 175
2000			27 393	1 179
2005			28 670	1 218
2010			30 499	1 209
2015			32 229	1 280

Kommunikationer |

Landskrona ligger alltså (sedan 2001) vid Västkustbanan och har direkta järnvägsförbindelser med bland annat Helsingborg, Lund, Malmö, Göteborg och Köpenhamn. Järnvägsstationen, som tidigare låg i centralt, flyttades 2001 till stadens östra del, cirka 2 km från centrum.

Ventrafiken driver en båttrafikförbindelse med Ven. Staden försörjs av fem stadsbusslinjer, varav en sedan 2003 är Sveriges enda trådbusslinje. Trådbusslinjen går mellan Skeppsbron (hamnen för Ventrafiken) och stationen, via centrum.

Linjenummer	Sträckning
1	Centrum - Koppargården
2	V. Fäladen - Centrum - Guldängen
3	Trådbussen: Stationen - Vilan - Rådhustorget - Skeppsbron
4	Borstahusen - Stationen
5	Borstahusen - Centrum - Stationen

Från och med december 2013 kan man i Landskrona betala sin parkering via mobilen.

Sevärdheter |

Citadellet |

Landskrona slott, Citadellet, är en av stadens största sevärdheter. Dess vallgravssystem är ett av världens bäst bevarade. Det var Kristian III av Danmark som började bygga denna befästning på 1540-talet. Efter freden i Roskilde 1658 var det svenskarnas tur att bygga ut befästningarna med ett nederländskt vallgravssystem samt bygga ut ön Gråen till skydd för den strategiskt viktiga hamnen, som har en naturlig djupränna (Saxåns mynning). Förutom att under årens lopp ha hyst såväl danska som svenska militärer har Citadellet använts både som fängelse och flyktingläger.

Landskrona museum och Landskrona konsthall |

Staden har ett mycket ambitiöst kommunalt museum med både fasta och tillfälliga utställningar. Landskrona museum är centralt beläget vid Kasernplan i en av de gamla kasernbyggnaderna. På kort promenadavstånd ligger också den kommunalt drivna konsthallen i Landskrona, vilken är byggd i Japan-inspirerad arkitektur.

Rådhustorget |

Stadens huvudtorg från 1890-talet, Rådhustorget, ligger vid Rådhuset. Också övriga byggnader runt torget är, med ett undantag, från tiden 1890-1915, många av dem stora praktfulla byggnader som till exempel Handelsbankens och SEB-bankens hus. Den ännu äldre Adolf Fredriks kasern (numera Landskrona museum) har sin östra gavel mot torget.

Mitt på torget finns den vattensprutande fontänen "Västanvinden" av Anders Olsson, 1929. (För andra skulpturer i staden hänvisas till Lista över skulpturer i Landskrona kommun.) Torget omges av lindar som klipps så att de från slutet av april till början av november bildar ett "grönt staket" en bit upp i luften.

Koloniområden |

Sveriges första koloniområde fanns i Malmö, men revs för mycket länge sedan. Koloniområdet i Landskrona som ligger mellan Citadellets inre och yttre vallgravar är därför Sveriges äldsta. Det finns emellertid ytterligare sex koloniområden i staden eller i dess periferi. Kopparhögarna är ett av Sveriges största med nära 1000 kolonier.

Karlslund och andra parker |

I norra delen av staden hittar man den på tidigt 1800-tal planterade bokskogen "Karlslund" som numera hyser Sveriges förmodligen största koloni av råkor. Många av Karlslunds bokar har en höjd på 45 meter, och norra delen av parken är mycket tätbevuxen även vad gäller lägre vegetation. Bokskogen anlades under krigsåren för att ge staden en vedreserv. Även den stora slottsparken runt Citadellet ger skön grönska, om än av mindre vild karaktär. Vid slottets västra ingång låg stadens Nöjespalats - Strandpaviljongen, "Strand" i folkmun. Strand inhyser numera en klinik för skönhetsoperationer. Det finns även mindre parker av kvartersstorlek till exempel Stadsparken med gamla kyrkans grund, Teaterparken, Dammhagsparken och Wrangelska Parken och dessutom det gamla militära övningsfältet "Exercisfältet" vilket numera förutom att vara IK Wormos hemmaplan hyser en blandad strandängs- och ekblandskogsterräng. Denna vildvuxna och stora park utgör än idag "gränsen" mellan staden och det mycket attraktiva Borstahusen med segelbåtshamn, golfbana, campingplats och flera långa badbryggor.

Svanarnas stad |

En kall vinter på 1920-talet tyckte en grosshandlare synd om de svältande knölsvanarna i hamnen. Han började mata dem, och strax blev de så många att grosshandlaren fick göra en insamling (bland annat) utanför Malmös biografer. Om detta kan man läsa i Sydsvenska Dagbladets förre sportchef Åke Jönssons bild & text-trilogi - "Landskrona". Över 20 000 svanar lär samlats i Landskrona hamn just denna vinter. Och fortfarande har svanarna en egen bankbok! Fortfarande finns det under hela året gott om knölsvan i staden. Antalet gråtrutar som, i stora delar av staden, häckar på taken är också stort.

Walk of Fame |

Till 600-årsjubileet år 2013 har staden anlagt en Walk of Fame efter Walk of Fame i Hollywood (troligen den första i Sverige), med minnesplattor över kända personer från Landskrona eller med anknytning till staden. Denna Landskronas Walk of Fame omfattar:

Erik av Pommern - Tycho Brahe - Christian III - Karl X Gustaf - Walfrid Weibull - Arvid Schauw - Gösta Carlsson - Johan Ödmansson - Justus och Carl Tranchell - Allvar Gullstrand - Selma Lagerlöf - August Munck af Rosenschöld - Fredrik Sundbärg - Nell Walden - Enoch Thulin - Gabriel Jönsson - Bertil Samuelsson - Richard Dahl - Gabriel Jönsson - Siw Malmkvist - Jesper Svenbro samt minnesstenar för Rotary International och Svenska Frimurare Orden som skänkt minnesstenarna och minnesplaketten på monumentet på Gamla Kyrkans Grund. År 2014 fick Hjördis Nordin - Hallqvist och Hans Chrunak var sin minnessten. Carl Fredrik Reuterswärd och Claes Cronqvist belönades med minnesstenar år 2015 och året därpå, 2016, fick film- och TV-skådespelaren Rolf Lassgård och 1800-tals tonsättaren och violinisten Amanda Maier-Röntgen sina minnesstenar. 2017 års Walk of Fame, som är ett samarbete mellan Svenska Frimurare Orden i Landskrona och stadens tre Rotaryklubbar, invigdes den 16 augusti. Årets minnesstenar tilldelades skådespelaren Peter Haber och den framlidna modedesignern Katja of Sweden.

Landskronakarnevalen |

Varje år (med undantag för 2014) arrangeras under tre dagar en karneval i staden^[15]. Kända artister eller grupper bjuds in till staden, bland andra har Cookies 'N' Beans, Hasse Andersson, Kee Marcello och Thomas Vikström varit inbjudna till karnevalen^[16]. 2014 arrangerades det ingen karneval, utan istället så kallade "Landskronadagar" en gång för varje årstid.

Gråen |

Gråen (uttalas "grån") är en drygt 80 hektar stor ö som till större delen är konstgjord, och som skyddar Landskronas industrihamn. Norra delen, de gamla försvarsanläggningarna omfattar ett fågelreservat för bland annat storskarv och knölsvan samt diverse måsfåglar. Mellersta delen är ett koloniområde och längst i söder ansluter AB Supras "gipsö". Gips bildas i stor skala som biprodukt vid konstgödseltillverkning. Istället för att pumpa ut avfallet i Öresund började man i slutet av 1970-talet deponera gipset på en utbyggnad av ön Gråen. Gipsön blev i slutet av 1990-talet försedd med 12 st vindmöllor.

Ven |

Ön Ven, belägen mitt emellan Skåne och Själland tillhör Landskrona kommun. Ön trafikeras året runt av en mindre bilfärja från Landskrona och sommartid med en fiskeskuta från Råå. Resan tar ca en halvtimme enkel väg. Vens församling Sankt Ibb ingår i Landskrona pastorat.

Övriga sevärdheter |

• Vattentornen (gamla och nya)


• Borstahusen


• 
  Ålabodarna, Örenäs slott och Glumslövs backar
  


• 
  Karmelitklostret "Den barmhärtiga kärlekens Karmel" i Glumslöv
  

Sport |

Stadens fotbollslag, Landskrona BoIS har spelat 34 säsonger i Allsvenskan och leder dessutom maratontabellen för näst högsta fotbollsserien. Största framgångarna för klubben är 1 liten silvermedalj, 3 bronsmedaljer samt 1 cupguld. Laget har spelat både i Cupvinnarcupen och Uefa-cupen. Det finns tre idrottsplatser avsedda för främst fotboll. Själva fotbollsarenan rymmer cirka 12 500 personer varav 3500 sittande under tak.

I övrigt finns det en rackethall och fyra handbollsplansstora, och några mindre idrottshallar samt utomhusbassäng (50 m + hoppbassäng) och inomhusbassäng (25 m) med tillhörande s.k. "äventyrsbad". Det finns även en ishall.

Landskrona golfklubb har en 36-hålsbana.

Badplatser längs Öresund finns vid hamnen, samt i de gamla fiskelägena Borstahusen (med kombinerad hamnpir och badbrygga ut på 2 meter djupt vatten med sandbotten) och Ålabodarna samt "Lill-Olas" långa T-formade badbrygga allra längst norrut inom stadsgränsen.

Ett urval av idrottsföreningar:

• 
  BK Landora - Fotboll
  


• 
  Borstahusens BK - Fotboll
  


• 
  Landskrona Atletklubb - Tyngdlyftning
  


• 
  Landskrona Falcons - Innebandy
  


• 
  Landskrona Varpaklubb - Varpa
  


• 
  Skånska Hundkapplöpningsklubben - Hundkapplöpning
  


• IF Lejonet - Ishockey

Kända personer födda i och/eller uppvuxna i Landskrona |

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Personernas relation till detta område behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort (2013-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

• 
  Jesper Aspegren, tv-profil


• 
  Torsten Bengtsson, författare


• 
  Jonas Bergh, författare


• 
  Hans Chrunak, f.d. förbundskapten i simning, expertkommentator simning


• 
  Patrick Ekwall, sportjournalist, TV-profil


• 
  Bengt Frithiofsson, vinexpert, TV-profil


• 
  Jonas Olsson, fotbollsproffs


• 
  Marcus Johansson, ishockeyspelare


• 
  Thomas H Johnsson, fotograf och konstnär


• 
  Sonny Johansson, fotbollsspelare (Allsvenskans meste målskytt under 1970-talet sammanlagt)


• 
  Claes Cronqvist, fotbollsspelare


• 
  Hasse Persson, fotbollsspelare


• 
  Åke Jönsson, skulptör, tecknare


• 
  Armand Krajnc, f.d. proffsboxare som blev världsmästare i mellanvikt 1999


• 
  Karin Lentz, författare och feminist


• 
  Amanda Maier-Röntgen, violinist och tonsättare


• 
  Siw Malmkvist, sångerska, skådespelerska


• 
  Annika Svenbro, konstnär


• 
  Jesper Svenbro, författare, medlem av Svenska Akademien
  


• 
  Walfrid Weibull, entreprenör, jordbrukare


• 
  Janet Ågren, skådespelerska


• 
  Johan Östberg, artist, TV-profil


• 
  Farah Abadi, programledare på SVT och i Sveriges Radio


• 
  Fredrik Sundbärg (1860-1913) var stadsarkitekt i Landskrona 1900-1913.


• 
  Selma Lagerlöf skrev sin debutroman Gösta Berlings saga i Landskrona där hon 1885-95 levde och arbetade som lärarinna.

Se även |

• 
  Lista över fasta fornminnen i Landskrona (för omfattning av detta område, se Landskrona stad#Sockenkod)

Referenser |

1. 
   ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018, Statistiska centralbyrån, 12 november 2018, läs online
   


2. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
   


3. 
   ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 17 februari 2014
   


4. 
   ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 818-19 
   


5. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 820 
   


6. 
   ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822194700/http://www2.historia.su.se/urbanhistory/cybcity/stad/landskrona/befolkning.htm. Läst 2 augusti 2009. 
   


7. ^ [a b c d e] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 820-22 
   


8. 
   ^ Åke Jönsson, Historien om en stad
   


9. 
   ^ ”Nu kommer trådbussarna till Landskrona” (på svenska). Nytt från Öresund. 24 september 2003. http://nfo.nu/?p=117859. Läst 24 oktober 2018. 
   


10. 
    ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
    
    


11. 
    ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
    


12. 
    ^ Om tingsrätten (NAD)
    


13. 
    ^ ”Skatteunderlag och skattekraft efter region. År 1995 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0101/SkatteKraft/?rxid=cb2ee66b-2d94-465a-a05f-0e91bcdc65dc. Läst 27 april 2017. 
    


14. 
    ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2011. https://www.webcitation.org/5ywEXFojc?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
    


15. 
    ^ ”Landskronakarnevalen - Sveriges största karneval”. Landskronakarnevalen. http://landskronakarnevalen.nu. Läst 26 juli 2015. 
    


16. 
    ^ ”Alla Artister - Landskronakarnevalen”. Arkiverad från originalet den 27 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150727001208/http://landskronakarnevalen.nu/alla-artister/. Läst 26 juli 2015. 
    

Vidare läsning |

• 
  Jacobsson, Bengt (1983). Landskrona. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 48. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7619010. ISBN 91-7192-575-9 
  

Externa länkar |

• 
  Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Landskrona.
  Bilder & media
  
  


• Landskrona i Fotevikens museums årtalsdatabas över Öresunds städer

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Landskrona kommun i Skåne län Distrikt Annelöv · Asmundtorp · Glumslöv · Härslöv · Landskrona · Sankt Ibb · Saxtorp · Tofta Tätorter Landskrona · Häljarp · Glumslöv · Asmundtorp · Saxtorpsskogen (del av) · Härslöv · Annelöv · Kvärlöv · Rydebäck (del av) · Tuna Småorter Arrarp · Hilleshög · Munkebäck · Råga Hörstad · Säby · Tullstorp · Vadensjö · Ålabodarna · Örja kyrkby Övriga orter Axeltofta · Björnahusen · Brohusen · Kyrkbacken · Markhög · Saxtorp

v • r Öresundståg 100 Göteborg C – Mölndal – Kungsbacka – Åsa – Varberg – Falkenberg – Halmstad C – Laholm – Båstad – Ängelholm – Helsingborg C – Landskrona – Lund C – Malmö C – Triangeln – Hyllie station – Kbh Kastrup – Tårnby – Ørestad – København H (Tågen fortsätter till Helsingør enligt tabell 101) 90 Karlskrona C – Bergåsa – Ronneby – Bräkne-Hoby – Karlshamn – Mörrum – Sölvesborg – Bromölla – Kristianstad C – Hässleholm C – Lund C – Malmö C – Triangeln – Hyllie station – Kbh Kastrup – Tårnby – Ørestad – København H (Tågen fortsätter till Helsingør enligt tabell 101) 95 Kalmar C – Nybro – Emmaboda – Lessebo – Hovmantorp – Växjö – Alvesta – Älmhult – Osby –Hässleholm C – Höör – Eslöv – Lund C – Malmö C – Triangeln – Hyllie station – Kbh Kastrup – Tårnby – Ørestad – København H (Tågen fortsätter till Helsingør enligt tabell 101) 101 (Tågen ankommer från Sverige enligt tabell 90, 95 eller 100) · København H – Nørreport station – Østerport station – Hellerup – Klampenborg station(*) – Skodsborg(*) – Vedbæk(*) – Rungsted Kyst(*) – Kokkedal – Nivå – Humlebæk – Espergærde – Snekkersten – Helsingør Nummer enligt Resrobots tidtabeller - * = Ej alla avgångar

v • r Pågatågen 104 Halmstad C – Laholm – Båstad – Förslöv – Barkåkra – Ängelholm – Kattarp – Ödåkra – Maria – Helsingborg C 108 Helsingborg C – Ramlösa – Rydebäck – Glumslöv – Landskrona – Häljarp – Dösjebro – Kävlinge – Gunnesbo – Lund C – Malmö C – Triangeln – Hyllie – Svågertorp – V Ingelstad – Ö Grevie – Trelleborg 109 Helsingborg C – Ramlösa – Gantofta – Vallåkra – Tågarp – Billeberga – Teckomatorp – Marieholm – Eslöv – Lund C – Hjärup – Åkarp – Burlöv – Malmö C – Triangeln – Hyllie – (fortsätter till Ystad enligt tabell 107) 93 Kristianstad C – Vinslöv – Hässleholm C – Sösdala – Höör – Stehag – Eslöv – Örtofta – Stångby – Lund C – Hjärup(*) – Åkarp(*) – Burlöv(*) – Malmö C – Triangeln – Hyllie – (fortsätter till Simrishamn enligt tabell 107) 91 Helsingborg C – Ramlösa – Påarp – Mörarp – Bjuv – Åstorp – Klippan – Perstorp – Tyringe – Hässleholm C – Vinslöv – Kristianstad C 107 (ankommer från Helsingborg och Kristianstad enligt tabell 109/93) – Malmö C – Triangeln – Hyllie – Svågertorp – Oxie – Svedala – Skurup – Rydsgård – Marsvinsholms slott(**) – Svarte – Ystad – Köpingebro – Tomelilla – Lunnarp – Smedstorp – Gärsnäs – Simrishamn 105 Markaryd – Vittsjö – Bjärnum – Hässleholm C Nummer enligt Resrobots tidtabeller -' *= Endast genomgående tåg Kristianstad-Hyllie - **= Endast i samband med teatervisningar