Röntgenstrålning




.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}










Strålning

Spectre.svg


Elektromagnetisk


  • Radiovågor

  • Mikrovågor

  • Infraröd strålning

  • Synligt ljus

  • Ultraviolett strålning

  • Röntgenstrålning

  • Gammastrålning



Partikelstrålning


  • Alfastrålning

  • Betastrålning

  • Gammastrålning

  • Neutronstrålning


Övrigt


  • Terahertzstrålning

  • Joniserande strålning

  • Svartkroppsstrålning

  • Radioaktivitet








































































Elektromagnetiskt spektrum[1][2][3]
Frekvensområde Frekvens Våglängd Fotonenergi Intervallbredd
Audiofrekvens 30 kHz–3 Hz 10 km–100 Mm < 12,4 feV
Radiofrekvens 300 MHz–30 kHz 1 m–10 km 1,24 meV – 12,4 feV 8 B
Mikrovågor 300 GHz–300 MHz 1 mm–1 m 1,24 meV – 1,24 µeV 3 B

Infraröd (IR)
405-0,3 THz 740 nm–1 mm 1,7 eV – 1,24 meV 3,1 B
Synligt ljus 789–405 THz 380–740 nm 3,3 eV – 1,7 eV 0,3 B

Ultraviolett (UV)
300 PHz–789 THz 1–380 nm 124 eV – 3,3 eV 1,6 B

Röntgenstrålning (X)
30 EHz–300 PHz 10 pm–1 nm 124 keV – 124 eV 3 B

Gammastrålning (γ)
> 30 EHz < 10 pm > 62,1 keV oändlig

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}







Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896.




En röntgenbild av en bärbar dator från 2010.


Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01-10 nm) och höga fotonenergier (100 eV - 100keV).


Röntgenstrålningen upptäcktes av forskaren Wilhelm Conrad Röntgen 1895, som fick det allra första Nobelpriset i fysik 1901 för den bedriften.




Innehåll






  • 1 Verkan


  • 2 Uppkomst


  • 3 Se även


  • 4 Externa länkar





Verkan |


De kortare våglängderna förmår tränga igenom en människokropp, bättre genom vävnad än genom ben, vilket gör denna strålning lämplig att använda inom till exempel sjukvården för röntgenundersökningar.



Uppkomst |


Röntgenstrålning kan alstras genom att elektroner i vakuum accelereras mot ett metallstycke. När elektronerna avlänkas av atomkärnor i anoden, uppstår ett brett spektrum av röntgenvåglängder - bromsstrålning - där den högsta fotonenergi i keV ges av accelerationsspänningen i kilovolt. Det uppstår också karakteristisk röntgenstrålning, med våglängder som är kännetecknande för grundämnena i anodmaterialet.


Med en enkel kalkyl:


hcλmin=Uq{displaystyle {frac {hc}{lambda _{min}}}=Uq}{displaystyle {frac {hc}{lambda _{min}}}=Uq}

där h är Plancks konstant, c är ljusets hastighet, λmin är röntgenstrålningens kortaste våglängd, U är spänningen och q är elektronens laddning, så kunde Bengt Edlén bestämma värdet på Plancks konstant.


Röntgenstrålning kan även genereras vid kosmiska processer (exempelvis i solen) och i en synkrotron.


Genom att skicka röntgenstrålning genom ett okänt material kan man ta reda på vilka ämnen det innehåller, även när det rör sig om ett pulver.



Se även |



  • Röntgenastronomi

  • Röntgenbinär

  • Röntgenkristallografi

  • Röntgenrör

  • Röntgenspektroskopi

  • Röntgenundersökning

  • Alfastrålning

  • Betastrålning

  • Gammastrålning

  • Neutronstrålning

  • Radiologi



Externa länkar |






  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Röntgenstrålning.
    Bilder & media





  • ^ Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.


  • ^ Elert, Glenn. ”The Electromagnetic Spectrum, The Physics Hypertextbook”. The Electromagnetic Spectrum, The Physics Hypertextbook. Hypertextbook.com. http://hypertextbook.com/physics/electricity/em-spectrum/. Läst 16 oktober 2010. 


  • ^ ”Definition of frequency bands on”. Definition of frequency bands on. Vlf.it. http://www.vlf.it/frequency/bands.html. Läst 16 oktober 2010. 








  • Popular posts from this blog

    Bressuire

    Cabo Verde

    Gyllenstierna