Djurgårdens IF Fotboll
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
Djurgårdens IF Fotboll | ||||
| ||||
Hemort | Stockholm, Sverige | |||
---|---|---|---|---|
Grundad | 12 mars 1891 (fotboll 1899) | |||
Hemmaarena | Tele2 Arena | |||
Kapacitet | 30 000 | |||
Ordförande | Lars-Erik Sjöberg | |||
VD | Henrik Berggren | |||
Sportchef | Bosse Andersson | |||
Tränare | Kim Bergstrand Thomas Lagerlöf | |||
Ass. tränare | Hugo Berggren Målvaktstränare: Nikos Gkoulios (sedan 2016) | |||
| ||||
Meriter | ||||
Svenska mästare | 11 (1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005) | |||
Svenska cupen | 5 (1990, 2002, 2004, 2005, 2018) | |||
Allsvenska säsonger | 62 (2018) | |||
Placering i allsvenskans maratontabell | 7:a | |||
Säsonger i Sveriges näst högsta division | 25 (2000) | |||
Övrigt | ||||
Supportrar | Järnkaminerna Djurgårdens Supporters Club Ultra Caos Stockholm Blue striped Ladies DFG | |||
Webbplats | DIF | |||
Djurgårdens IF Fotbollförening är fotbollssektionen inom idrottsföreningen Djurgårdens IF, vilken är baserad i Stockholm. Fotbollssektionen bildades 1899. Djurgårdens IF har år 2017 spelat 62 säsonger i Allsvenskan och vunnit den sju gånger, under säsongerna 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003 och 2005. Djurgårdens IF ligger på femteplats i den allsvenska maratontabellen. Djurgårdens IF är en av Sveriges största fotbollsföreningar och hade 2017 drygt 13 000 medlemmar.[1]
Från 1936 till 2013 var Stockholms Stadion Djurgårdens hemmaarena för allsvenska matcher och i Svenska cupen. Man har dock vid derbymatcher mot Stockholmsrivalerna AIK och Hammarby IF samt vid europacupmatcher haft Råsundastadion som hemmaplan. Sedan sommaren 2013 huserar föreningen på Tele2 Arena, där den nu spelar alla sina hemmamatcher.
DIF har haft fyra storhetstider då samtliga SM-titlar vunnits. Dessa inföll under 1910-talet, 1950-talet och 1960-talet och 2000-talet. Laget har vunnit SM-guld 11 gånger och Svenska cupen fem gånger. Djurgården kallas även för Djurgår'n, DIF, Järnkaminerna eller Blåränderna.
Innehåll
1 Historia
2 Arenor
2.1 Publiksiffror
3 Organisation och ekonomi
3.1 Organisation
3.2 Ekonomi
4 Supportrar
5 Rivaler
6 Meriter
7 Rekord
8 Sportsliga resultat
8.1 Allsvenskan, senaste åren
8.2 Svenska cupen (sedan år 1986)
8.3 Europacuper, senaste åren
9 Spelare
9.1 Spelartruppen
9.2 Tillgängliga ungdomsspelare
9.3 Utlånade spelare
9.4 U19-Truppen 2018
9.5 U17-Truppen 2018
9.6 Noterbara spelare
9.7 Lista över Djurgårdens lagkaptener
9.8 Guldbollen
9.9 Allsvenska skytteligan
10 Tränare
11 Se även
12 Referenser
12.1 Noter
12.2 Källor
13 Externa länkar
Historia |
Föreningen bildades 12 mars 1891 och då var det huvudsakligen dragkamp, löpning, rodd och skidor som stod på programmet. Däremot hade fotboll svårt att komma igång i slutet av 1800-talet i Stockholm, främst för att riktiga spelplaner saknades. År 1896 byggdes Idrottsparken, en cykel- och friidrottsarena, och 1899 var året då fotboll kom med på Djurgårdens program. Teodor Andersson från Göteborg, en före detta Gais-spelare, blev medlem i föreningen och hjälpte till att starta fotbollssektionen.
Inledningsvis spelade laget i röda tröjor[2], detta ändrades efter bara något enstaka år till tröjor med vertikala blåa ränder efter en riktlinje om matchdressens utseende som skrevs 1905. "Blus på längden randig mörkblå och ljusblå, byxor svart med revärer."[3] Laget har spelat i en blårandig matchdress sedan dess.
Djurgården nådde sin första final i svenska mästerskapet 1904 där laget förlorade mot Göteborgslaget Örgryte IS.[4] År 1912 vann Djurgården sin första SM-titel i fotboll, även denna gång i en final mot Örgryte där laget vann den andra omspelsfinalen med 3-1 på Råsunda IP i Solna. Det blev starten på lagets första storhetstid vilket innehöll ytterligare tre SM-titlar; 1915, 1917 och som avslutades med guldet 1920. I Svenska serien, Sveriges dåvarande högsta serie, nådde Djurgården inga större framgångar förutom en andraplats 1911/1912.
Skotten John Smith Maconnachie är den förste som man med säkerhet vet tränade laget. Detta skedde under en kort period hösten 1922.[5]
Djurgården hade efter 1910-talet en tyngre period sett till resultaten, säsongen 1926–27 undantagen då laget för första gången nådde Allsvenskan, en period som fick sitt klimax 1929 då laget blev nedflyttat till tredjedivisionen och fick spela där fram till 1932.[6]
1935 avslutades verksamheterna på Tranebergs IP efter att kontraktet med Stockholms stad gick ut. Laget flyttade därefter till Stockholms stadion 1936.[7]
Djurgården inledde 1940-talet, som många säsonger under 1930-talet slutade, med en topplacering i Division 2 Norra.[8] Det skulle dock dröja till säsongen 1944–45 innan laget lyckades nå förstaplatsen.[9] Nästa säsong i Allsvenskan var laget direkt hotat av nedflyttning, men lyckades hålla sig kvar med en poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Sektionens genom tiderna största förlust i Allsvenskan skedde under denna säsong då laget på bortaplan förlorade mot IFK Norrköping med 11–1. Laget var dock inte bättre än att det åkte ner till andradivisionen igen efter säsongen 1947–48. Det blev en ettårig sejour i tvåan, med 15 poäng före serietvåan Åtvidaberg[10], innan laget återvände till Allsvenskan för säsongen 1949–50 där de mäktade med en åttondeplats och 18 poäng.[11]
Säsongen 1954–55 vann laget sin första allsvenska titel. Detta skedde under ledning av engelsk-kinesen Frank Soo. Under Soos ledning prioriterades ett fysiskt spel som senare kom att känneteckna Djurgården under 1950– och 1960-talet.[12][13] Laget höll sig kvar i toppen ett antal säsonger och i samband med hockeysektionens framgångar under 1950-talet handlade mycket i svensk sport om Djurgården. Säsongen 1959 avslutades med ytterligare ett allsvenskt guld.
Decenniet därpå flyttades klubben ner till division två, men vistelsen där blev kortvarig; året därpå gick Djurgården upp i Allsvenskan på nytt. Säsongerna 1964 och 1966 lyckades laget hämta hem guldet, båda gångerna efter kontroversiella inslag. 1964 vann de allsvenskt guld på grund av en tveksam straffspark i sista omgången mot IFK Göteborg.[14] Inför säsongen 1966 hade klubben IK Sirius bas köpt ett antal spelare från laget; Djurgården segrade trots en tunn spelartrupp. Den man som förknippades med dessa guld var Gösta Sandberg. Guldmatchen 1966 blev hans 300 och sista allsvenska match i blåränderna.
Under 1970-talet började det gå sämre för Djurgården. Det fanns en hel del så kallade jojo-tendenser inom klubben – tränare och medlemmar av styrelsen kom och gick och resultaten i Allsvenskan blev väldigt varierande.[15] Allt från två tredje platser, 1970 och 1975, till en elfte plats 1976. Dessutom köptes omtalade nyförvärv in som sällan presterade enligt förväntan.[15]
Djurgårdens första riktiga formsvacka sedan efterkrigsåren kom under 1980-talet då laget var tvunget att kvala tre gånger för att nå Allsvenskan. Efter säsongen 1980 slutade djurgårdsprofilen Sven Lindman med elitfotbollen. Han spelade totalt 312 Allsvenska matcher för laget. Säsongen 1981 åkte laget ur Allsvenskan för första gången sedan 1960. De kommande säsongerna kom att handla om förlorade kval innan laget 1985, efter en dramatisk straffläggning, lyckades vinna mot Gais och ta sig upp till Allsvenskan igen. Laget lyckades dock inte bättre än att man åkte ur nästkommande säsong. 1987 anställdes Tommy Söderberg som ny tränare och laget vann division 1 norra med stor marginal.
Tränarbytet gav resultat i Allsvenskan 1988; Djurgården kvalificerade sig för slutspel och nådde final mot Malmö FF där det slutliga resultatet blev förlust med 7–3 efter två finaler. Laget etablerade sig de nästkommande säsongerna som ett stabilt allsvenskt lag rent sportsligt – ekonomiskt sett låg sektionen i botten och var inte sällan nära konkurs.
1990-talet inleddes med att Djurgården 1990 vann Svenska cupen för första gången och dessutom vann laget sin största seger någonsin i allsvenskan när de besegrade Hammarby med 9–1.[16]
Trots denna inledning på 1990-talet kännetecknas årtiondet av jojo-tendenser där laget flyttades upp och ner mellan divisionerna; totalt bestod 1990-talet av sex säsonger i Allsvenskan och fyra i Division 1 Norra.
Ekonomiskt sett låg Djurgården illa till, och efter incidenten med "Terror-Tommy" 1995, då en åskådare sprang in på planen och attackerade domaren Anders Frisk, tilldömdes sektionen en match utan publik och 370 000 kronor i böter.[17][18] 1998 hade sektionen 10 miljoner i skulder och var hotad av konkurs.[19]
År 2000 spelades den första upplagan av den nya andradivisionen Superettan. Denna vanns av Djurgården och flyttades tillsammans med Malmö FF upp till Allsvenskan 2001.[20] Den allsvenska comebacken startade som de flesta på 1990-talet; laget lyckades inte vinna en match förrän den sjunde omgången och låg länge i allsvenskans bottenskikt. Men från omgång sex och framåt ryckte laget upp sig och slogs till sist om guldet, men fick nöja sig med en andraplats.[21] Nästkommande säsong blev en succé; Djurgården tog sin första allsvenska titel på 36 år, det nionde SM-guldet i ordningen. Dessutom vann laget Svenska cupen samma år genom att besegra AIK i finalen och fullbordade därmed dubbeln.[22] Europaspelet under 2000-talet har gett blandade resultat; som längst har laget nått till den andra omgången i Uefacupen, och till den tredje kvalomgången i UEFA Champions League.[23] Årtiondet har varit ett av sektionens tre mest framgångsrika med sex titlar hittills, tre i allsvenskan och tre i Svenska cupen.
Säsongen 2017 slutade Djurgården på tredje plats vilket innebär spel i Europa League 2018, det är första gången på 10 år Djurgården spelar i Europa.[24]
Efter hela tretton titellösa år tog Djurgården 2018 sin första titel sedan 2005, då de besegrade Malmö FF på hemmaplan med 3-0 och därmed vann svenska cupen.
Arenor |
Mellan åren 1936 och 2013 var Djurgårdens hemmaarena Stockholms stadion, där serie och cupmatcher spelades, derbyn spelades av säkerhetsskäl och publikskäl på Råsunda i Solna. Djurgården har publikrekordet för klubblag både på Råsunda och på Stockholms stadion. 1959 såg 50 750 åskådare Djurgården besegra IFK Göteborg med 2–1 på Råsunda, och 1946 såg 21 995 åskådare Djurgården mot AIK på Stadion, en match som slutade 0 – 2.[25][26]
Under 1900-talets första decennium spelade Djurgården på Stockholms idrottspark.[27] Idrottsparken var en cykelbana av cement som invigdes 1896, och 1901 anlades en sandplan med måtten 100x50 meter för fotboll i mitten av cykelbanan. Där spelade laget fram till 1906 innan flytten till nyinvigda Östermalms IP.[28] 1910 skrev Djurgården ett kontrakt med Stockholm stad på 25 år om att få utnyttja ett stycke mark vid Tranebergsbron. I oktober 1911 stod Tranebergs IP klar och blev föreningens första egna hemmaarena.[27]
När Djurgårdens kontrakt om användandet av Tranebergs Idrottsplats gick ut 1935 erbjöd Stockholms stad inget nytt kontrakt för föreningen och laget var hemlöst tills AIK flyttade ut från Stockholms stadion för att spela på den nybyggda Råsundastadion.[29] Djurgården skrev ett kontrakt med Stockholms stadions styrelse 1936 om nyttjande av arenan och flyttade samma år in sin verksamhet i stadions lokaler.[7] Under 1950- och 1960-talet spelades i princip alla hemmamatcher på Råsunda på grund av det rådande publiktrycket.[30] På senare tid har Råsunda även använts vid ombyggnader av Stockholms stadion och av ekonomiska skäl.[31]
Före valet 2006 lovades Djurgården en lösning på mark för en ny arena av den borgerliga alliansen[32] och flera förslag har arbetats fram. Ett av förslagen var att både Djurgården och Hammarby skulle spela på Tele2 Arena. Ett annat alternativ var att bygga om den kulturminnesmärkta Stadion. Ytterligare förslag var att bygga en helt ny arena, antingen ett stenkast ifrån Stadion, på Östermalms IP, med plats för ungefär 25 000 åskådare [33] eller en arena på Storängsbotten.[34] Båda dessa förslag fick dock nej av Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som förvaltar marken.[34] Dock presenterades ett nytt arenaförslag i juli 2010 placerat på Östermalms IP för 18 000 åskådare, som förvaltningen ej motsatte sig.[35] Djurgården planerade initialt att få arenan byggd och spelklar till 2014.[35][36]
Torsdagen den 6 oktober 2011 rekommenderades styrelsen för Djurgårdens IF Fotboll att Tele2 Arena skulle ta över som lagets hemmaarena från och med säsongen 2013 [37]. Dagen efter – fredagen den 7 oktober 2011 – beslutade Djurgårdens styrelse att man bestämt sig för att använda Tele2 Arena från och med säsongen 2013 samt gett klubbens förhandlingsgrupp mandat att slutförhandla med arenan [38]. Beslutet innebar att 2012 blev den sista hela säsongen för Djurgården på Stockholms stadion. Tele2 Arena, blev försenad och Djurgårdens IF Fotboll fortsatte därför att spela på Stockholms stadion fram till halva säsongen 2013. Djurgården blev, tillsammans med sina konkurrenter Hammarby IF som också spelar på Tele2 Arena, ersatta med ungefär 10Mkr var i uteblivna intäkter [39]. Djurgården har valt den södra läktaren för sin klack.
Djurgården har sedan 1927 spelat en klar majoritet av sina allsvenska hemmamatcher på Stockholms stadion. Till och med 2015 är statistiken följande:[40]
Stockholms stadion 381 matcher
Råsunda 314 matcher
Tele2 Arena 38 matcher
Söderstadion 3 matcher
Tranebergs IP 2 matcher
Publiksiffror |
Organisation och ekonomi |
Organisation |
Djurgårdens Elitfotboll AB | |
Org.nr | 556680-5320 |
---|---|
Typ | Privat aktiebolag |
Huvudkontor | Stockholm, Sverige |
Nyckelpersoner | Lars-Erik Sjöberg Styrelseordförande Henrik Berggren Vd |
Antal anställda | 46 – 2017 |
Historia | |
Grundat | 13 maj 2005 |
Avknoppat från | Djurgårdens IF Fotbollsförening |
Ekonomi | |
Omsättning | ▲ 109,051 miljoner SEK |
Rörelseresultat | ▼ -1,52 miljoner SEK |
Vinst efter skatt | ▼ -1,741 miljoner SEK |
Tillgångar | ▲ 108,514 miljoner SEK |
Eget kapital | ▼ 32,392 miljoner SEK |
Struktur | |
Ägare | Djurgårdens IF Fotbollsförening – 100% |
Övrigt | |
Fotnoter | Statistik från 2017 års bokslut.[41] |
Organisationen är uppbyggd i tre huvuddelar som ansvarar för olika delar av fotbollssektionen.
Djurgårdens IF Fotbollförening (DIF FF) har drygt 12 000 medlemmar (November 2013). Föreningen driver den sportsliga verksamheten med undantag för elitlaget som från och med säsongen 2006 flyttades över till det helägda bolaget DEF AB. Medlemstidningen heter "Djurgårdaren".
Djurgårdens Elitfotboll AB (DEF AB) registrerades den 13 maj 2005[42] och ägs till 100 procent av DIF FF. Bolaget driver Djurgårdens elitlag, även kallat A-laget, som sedan säsongen 2001 spelar i Allsvenskan. Bolaget äger även Djurgårdens Fotboll Försäljning AB (DFF AB).
DIF Invest AB bedriver investeringsverksamhet, främst i spelare. Bolaget grundades under sent 1980-tal och ombildades till riskkapitalbolag 1998. DIF Invest AB ligger bakom den ekonomi som krävts för att genomföra ett antal kostsamma förstärkningar till spelartruppen. Två av värvningarna har gjorts tillsammans med dåvarande Quesada: Andreas Isaksson (inför 2001) och Kim Källström (inför 2002). I början av 2000-talet investerades 10 miljoner kronor vardera i bolaget från dåvarande föreningsordföranden Bo Lundquist och den sedan november 2009 valde föreningsordföranden Tommy Jacobson. Sedan 2001 är Varenne Investment (före detta verksamhet inom Quesada) delägare[43].
Verkställande direktörer (för elitverksamheten)
| Ordföranden (för föreningen)
|
Ekonomi |
DIF Invest AB | |
Org.nr | 556304-6985 |
---|---|
Typ | Publikt aktiebolag |
Huvudkontor | Stockholm, Sverige |
Nyckelpersoner | Hans Stenberg Styrelseordförande Per Bouveng Vd |
Antal anställda | 1 – 2017 |
Historia | |
Grundat | 1998 |
Ekonomi | |
Omsättning | ▬ 50 000 SEK |
Rörelseresultat | ▼ -291 000 SEK |
Vinst efter skatt | ▲ 2,561 miljoner SEK |
Tillgångar | ▲ 8,659 miljoner SEK |
Eget kapital | ▲ 5,983 miljoner SEK |
Struktur | |
Moderbolag | Djurgårdens IF Fotbollsförening |
Övrigt | |
Webbplats | DIFinvest.se |
Fotnoter | Statistik från 2017 års bokslut.[44] |
Djurgårdens IF har haft blandade ekonomiska resultat under åren föreningen har existerat. Fotbollssektionen var, liksom samtliga sektioner, från bildandet 1891 till och med 1991 bunden både sportsligt och ekonomiskt till huvudföreningen Djurgårdens IF. Detta innebar att samtliga sektioner delade på ekonomiska bördor och vinster. Till en början vara ekonomin beroende av medlemsavgifter som betalades varje månad. Föreningen fick tidigt problem med ekonomin, inte sällan för att medlemsavgifter var obetalda.[45]
Fotbollssektionen var länge ekonomiskt beroende av andra sektioners framgångar, till exempel skidsektionen.[46]
Detta berodde på låga publiksiffror och minimala framgångar inom fotbollssektionen.[47] Under 1920- och 1930-talet var sektionen i den högsta serien två gånger sammanlagt. Under 1940-talet vändes denna trend då laget under senare delen av decenniet nådde allsvenskan flertalet gånger och etablerade sig i den högsta serien vilket genererade publik. Trenden fortsatte under 1950-talet och fotbollen blev tillsammans med ishockeysektionen idrottsföreningens primära pengaflöde då båda sektionerna var framgångsrika och genererade mycket publik.[46] De ekonomiska framgångarna höll i sig under 1960-talet men försvagades i och med att fotbollsintresset dalade under årtiondet.[48] Publikminskningen märktes alltmer under 1970-talet och det gjorde även ökade spelarlöner. Fotbollssektionen som länge var en stabil inkomstkälla för föreningen visade snabbt upp negativa resultat.[49]
1980-talet kännetecknades av tunga ekonomiska problem där dyra nyförvärv kombinerades med svikande publiksiffror.[50][51] En alltmer viktigare inkomstkälla under årtiondet var reklam, 1980 användes sponsring på lagets matchtröjor för att generera intäkter för första gången. Tidigare skedde endast sponsring vid sidan av fotbollsplanen.
Under våren 1987 nådde 1980-talets ekonomiska kris sitt klimax då ett underskott på 12,3 miljoner kronor presenterades. I september samma år accepterades ett ackord på 25% i domstol där alternativet var konkurs. Kort därefter bildades DIF AB med syftet att rekonstruera Djurgårdens IF finansiellt.[52] Samtidigt skedde en insamling bland föreningens 10 000 medlemmar som gav närmare en miljon kronor.[52]
1991 ombildades Djurgårdens IF till att bli en alliansförening.[53] Detta innebar att varje sektion blev ekonomiskt och sportsligt självständig.[53]
Den ekonomiska situationen förvärrades ytterligare under 1990-talet och nådde sitt klimax 1998 då sektionen nådde ett underskott på 10 miljoner kronor på en omsättning om 18 miljoner.[19]
Samma år skedde ett stort antal förändringar i och med att Bo Lundquist tog över ordförandeposten. Stora skulder skrevs om till långsiktiga lån och Djurgården Fotboll AB ombildades till riskkapitalbolag.[54]
Där gick flertalet finansmän in med kapital för framtida investeringar som till exempel spelarköp. Ekonomin var under de första åren på 2000-talet positiv och föreningen nådde 2007 en omsättning på 97,5 miljoner kronor och ett eget kapital på 26,9 miljoner kronor, men mellan åren 2008-2010 har man visat ett minusresultat.[55]
Supportrar |
Djurgårdens supportrar har organiserat sig i föreningar sedan 1947, då Djurgårdens Supporters Club bildades. Föreningen anordnade bussresor till bortamatcher för medlemmar, men någon organiserad klack fanns inte. Under mitten och slutet av 1970-talet började dock klackar organiseras och 1981 bildades supporterföreningen Blue Saints.[56] Namnet kom till efter att Djurgårdsklacken sjöng "Oh when the saints go marching in", när Djurgårdens hockeyspelare gick in på Hovets is.[56] 1997 bytte Blue Saints namn till Järnkaminerna efter våldsamma incidenter vilket gjorde att föreningen fått negativ kritik från media och allmänheten.[57]
Idag har Järnkaminerna flera tusen medlemmar.[58] Supportrarna härrör främst från Stockholmsregionen, men lokala landsortsföreningar finns över hela landet, däribland även en förening från Åland.[59] En stor SIFO-undersökning från 2013 visade att Djurgården är det lag som har näst flest anhängare av Stockholmslagen.[60]
Djurgårdsklacken har gjort sig känd de senaste åren för att ha visat upp stora tifoarrangemang, främst vid derbyn mot AIK och Hammarby på Råsunda. Järnkaminernas tifogrupp och senare Ultras STHLM vann 2001, respektive 2003 Canal+ tifopris.[61] Under 2005 grundades supportergruppen Fabriken, som enbart riktar in sig på tifoverksamhet. Till säsongen 2013 omorganiserades tifoverksamheten. Fabriken lades ned och man bildade istället Sofialäktaren Tifo. Djurgården har även sedan 2003 en av Sveriges ledande ultrasgrupper, vid namn Ultra Caos Stockholm.
Rivaler |
Djurgårdens största rivaler är AIK och Hammarby IF. Möten mellan Djurgården och AIK brukar ibland kallas "Tvillingderbyt" eftersom de bägge föreningarna bildades samma år. Dock är det smeknamnet något som få Djurgårdare tagit till sig, då man inte ser sig som en tvilling till AIK, och inte vill förknippas med klubben. Andra rivaler utifrån landet är IFK Göteborg och Malmö FF men även Helsingborgs IF.[62]
Meriter |
Svenska mästare:
SM-guld (11): 1912, 1915, 1917, 1920, 1954–55, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005
Allsvenskan (1925–):
Vinnare (7): 1954–55, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005
Ligatvåa (3): 1962, 1967, 2001
Svenska mästerskapet (1896–1925):
Vinnare (4): 1912, 1915, 1917, 1920
Finalist (7): 1904, 1906, 1909, 1910, 1913, 1916, 1919
Svenska cupen:
Vinnare (5): 1989–90, 2002, 2004, 2005, 2018
Finalist (4): 1951, 1974–75, 1988–89, 2012-13
Svenska serien: (1910–1924)
Ligatvåa (1): 1911/1912
Royal League (2004–2007):
Semifinal (1): 2005/2006
Kvalificeringar (2): 2004/2005, 2005/2006
Champions League (1992–) / Mästarcupen (1955–1991):
Kvartsfinal: 1955–56
Europa League (2009–) / Uefacupen (1971–2009):
Kvalificering: 2002–03, 2004/2005
Fotbollsturneringen Nackas minne (1977–1990, 2003–2004):
Vinnare: 1990
Finalist: 2004
- 'Rosenska Pokalen (1899–1903):
Finalist: 1902
Wicanderska välgörenhetsskölden (1905–1916):
Vinnare (4): 1907, 1910, 1913, 1915
Finalist (3): 1908, 1914, 1916
Corinthian Bowl (1906–1913):
Vinnare (1): 1910
Finalist (2): 1908, 1911
Rekord |
- Största vinst, Allsvenskan: 9–1 mot Hammarby IF, 13 augusti 1990
- Största förlust, Allsvenskan: 1–11 mot IFK Norrköping, 14 oktober 1945
- Publikrekord, Råsundastadion: 48 894 mot IFK Göteborg, 11 oktober 1959
- Publikrekord, Stockholms stadion: 21 995 mot AIK, 16 augusti 1946
- Flest allsvenska matcher: 312, Sven Lindman 1965–1980
- Flest allsvenska mål: 70, Gösta "Knivsta" Sandberg 1951–1966
- Flest seriematcher totalt: 322, Gösta "Knivsta" Sandberg 1951–1966
- Flest mål totalt: 77, Gösta "Knivsta" Sandberg 1951–1966
Sportsliga resultat |
Allsvenskan, senaste åren |
Allsvensk placering sedan 1987 | |||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Plats | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
1 | X | X | X | ||||||||||||||||||||||||||||
2 | X | ||||||||||||||||||||||||||||||
3 | X | X | X | ||||||||||||||||||||||||||||
4 | X | ||||||||||||||||||||||||||||||
5 | X | X | |||||||||||||||||||||||||||||
6 | X | X | X | X | |||||||||||||||||||||||||||
7 | X | X | X | X | |||||||||||||||||||||||||||
8 | |||||||||||||||||||||||||||||||
9 | X | ||||||||||||||||||||||||||||||
10 | X | ||||||||||||||||||||||||||||||
11 | X | ||||||||||||||||||||||||||||||
12 | X | ||||||||||||||||||||||||||||||
13 | X | ||||||||||||||||||||||||||||||
14 | X | X | |||||||||||||||||||||||||||||
- | Division 1 | Division 1 | Division 1 | Division 1 | Division 1 | Superettan |
Svenska cupen (sedan år 1986) |
Svenska cupen sedan 1986 | |||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Plats | 86/87 | 87/88 | 88/89 | 89/90 | 90/91 | 1991 | 92/93 | 93/94 | 94/95 | 95/96 | 96/97 | 97/98 | 98/99 | 99/00 | 00/01 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 12/13 | 13/14 | 14/15 | 15/16 | 16/17 | 17/18 |
Seger | X | X | X | X | X | ||||||||||||||||||||||||||
Final | X | X | |||||||||||||||||||||||||||||
Semi | X | X | |||||||||||||||||||||||||||||
Kvart | X | X | |||||||||||||||||||||||||||||
8-del | X | X | X | X | X | X | X | X | X | X | X | ||||||||||||||||||||
16-del | X | X | X | X | X | X | |||||||||||||||||||||||||
Sämre | X | X | X |
Notering: 8-del säsongerna 2012/13, 2013/14, 2014/15, 2015/16, 2016/17 avser gruppspelet.
Europacuper, senaste åren |
Text i fet stil innebär spel i huvudturnering efter framgångsrikt kvalspel.
- 2002: UEFA-cupen (omgång 2)
- 2003: Champions League (kvalomgång 2 av 3)
- 2004: UEFA-cupen (omgång 1), efter utslagning i Champions League-kval (kvalomgång 3 av 3)
- 2005: UEFA-cupen (kvalomgång 2 av 2)
- 2006: Champions League (kvalomgång 2 av 3)
- 2008: UEFA-cupen (kvalomgång 2 av 2)
- 2018: Europa League kvalomgångarna börjar juli 2018
Spelare |
Spelartruppen |
Nummer | Land | Spelare | Födelsedatum | Kom från | Moderklubb |
---|---|---|---|---|---|
Målvakter | |||||
1 | Andreas Isaksson | 3 oktober 1981 | Kasımpaşa | Östra Torp GIF | |
30 | Tommi Vaiho | 13 september 1988 | GAIS | IF Brommapojkarna | |
35 | Oscar Jonsson | 24 januari 1997 | Svegs IK | Svegs IK | |
Försvarare | |||||
2 | Johan Andersson | 15 juni 1995 | IK Sirus | Vaksala SK | |
3 | Marcus Danielson | 8 april 1989 | GIF Sundsvall | Skogstorp GOIF | |
4 | Jacob Une Larsson | 8 april 1994 | IF Brommapojkarna | IF Brommapojkarna | |
5 | Niklas Gunnarsson | 27 april 1991 | Vålerengen | Pors Grenland | |
13 | Jonas Olsson | 10 mars 1983 | West Bromwich Albion | Landskrona BoIS | |
15 | Jonathan Augustinsson | 30 mars 1996 | IF Brommapojkarna | IF Brommapojkarna | |
21 | Erik Johansson | 30 december 1988 | FC Köpenhamn | Falkenbergs FF | |
31 | Matteo Catenacci | 23 augusti 2000 | IF Brommapojkarna | IF Brommapojkarna | |
Mittfältare | |||||
6 | Jesper Karlström | 21 juni 1995 | IF Brommapojkarna | Hammarby IF | |
7 | Dzenis Kozica | 28 april 1993 | Jönköpings Södra IF | IFK Värnamo | |
8 | Kevin Walker | 3 augusti 1989 | GIF Sundsvall | Varbergs BoIS | |
9 | Haris Radetinac | 28 oktober 1985 | Mjällby AIF | Novi Pazar | |
11 | Jonathan Ring | 5 december 1991 | Kalmar FF | Adolfsberg IK | |
14 | Besard Sabovic | 5 januari 1998 | IF Brommapojkarna | IF Brommapojkarna | |
16 | Joseph Ceesay | 3 juni 1998 | IF Brommapojkarna | Hässelby SK | |
17 | Hampus Finndell | 6 juni 2000 | Groningen | IF Brommapojkarna | |
18 | Edward Chilufya | 17 september 1999 | Mpande Youth | Mpande Youth | |
19 | Nicklas Bärkroth | 19 januari 1992 | Lech Poznan | Balltorps FF | |
23 | Fredrik Ulvestad | 17 juni 1992 | Burnley | Ålesund | |
Anfallare | |||||
10 | Kerim Mrabti | 20 maj 1994 | IK Sirius | Enköpings SK | |
12 | Omar Eddahri | 30 augusti 1990 | Ittihad Tanger | Rissne IF | |
20 | Aliou Badji | 10 oktober 1997 | Casa Sports | Casa Sports |
Tillgängliga ungdomsspelare |
|
Utlånade spelare |
|
|
För säsongsövergångar, se övergångar vintern 2016/2017.
U19-Truppen 2018 |
|
|
U17-Truppen 2018 |
|
|
Noterbara spelare |
Följande spelare benämns på fotbollssektionens webbplats som "DIF-hjältar":[65][66]
Namn | Antal säsonger | Säsonger | Matcher | Mål |
---|---|---|---|---|
Arne Arvidsson (målvakt) | 13 | 1952–65 | 241 | 0 |
Tommy "Baloo" Berggren | 13 | 1970–82 | 291 | 55 |
John "Jompa" Eriksson | 10 | 1951–60 | 123 | 69 |
Olle "Lill-lappen" Hellström | 9 | 147 | 6 | |
Vito Knezevic | 12 | 1977–88 | 245 | 19 |
Sven Lindman | 16 | 312 | 49 | |
Hans "Tjalle" Mild | 11 | 179 | 7 | |
Leif "Leffe" Nilsson | 9 | 211 | 3 | |
Ove Nilsson (målvakt) | 7 | 1946-53 | 109 | 0 |
Sigvard "Sigge" Parling | 11 | 1949–60 | 195 | 12 |
Ronney Pettersson (målvakt) | 13 | 1958–70 | 114 | 0 |
Stefan Rehn | 9 | 1984–89, 2000–02 | 187 | 49 |
Gösta "Knivsta" Sandberg | 15 | 1951–1966 | 322 | 77 |
Teddy Sheringham | 1 | 1985 | 21 | 13 |
Lista över Djurgårdens lagkaptener |
Följande spelare har burit kaptensbindeln
Säsong | Serie | Lagkapten | Vicekaptener |
---|---|---|---|
2018 | Allsvenskan | Jonas Olsson | Andreas Isaksson |
2017 | Allsvenskan | Kim Källström | Magnus Eriksson |
2016 | Allsvenskan | Kevin Walker | vice 1: Kebba Ceesay |
2015 | Allsvenskan | Emil Bergström | |
2014 | Allsvenskan | Emil Bergström | |
2013 | Allsvenskan | Erton Fejzullahu | |
2012 | Allsvenskan | Joona Toivio | |
2011 | Allsvenskan | Joel Riddez | |
2010 | Allsvenskan | Pa Dembo Touray | |
2009 | Allsvenskan | Markus Johannesson | vice 1: Daniel Sjölund, vice 2: Mikael Dahlberg |
2008 | Allsvenskan | Markus Johannesson | |
2007 | Allsvenskan | Markus Johannesson | Toni Kuivasto och Mattias Jonson |
2006 | Allsvenskan | Markus Johannesson | |
2005 | Allsvenskan | Markus Johannesson | Toni Kuivasto och Johan Arneng |
2004 | Allsvenskan | Markus Karlsson | Andreas Johansson och Johan Arneng |
2003 | Allsvenskan | Markus Karlsson | Mikael Dorsin och Patrik Eriksson-Ohlsson |
2002 | Allsvenskan | Markus Karlsson | |
2001 | Allsvenskan | Magnus Pehrsson | Markus Karlsson och Patrik Eriksson-Ohlsson |
2000 | Superettan | Magnus Pehrsson/Magnus Samuelsson | Markus Karlsson |
1999 | Allsvenskan | Stefan Alvén |
Guldbollen |
Följande spelare i Djurgården har fått Guldbollen:[67]
1964 - Hans "Tjalle" Mild
1956 - Gösta "Knivsta" Sandberg
Allsvenska skytteligan |
Den allsvenska skytteligan har vunnits av spelare i Djurgården fyra gånger:[68]
1978 - Tommy Berggren - 19 mål
1962 - Leif Skiöld - 21 mål
1950/1951 - Hasse Jeppson - 17 mål
2017 - Magnus Eriksson - 14 mål
För de interna skytteligavinnarna, se Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik
Tränare |
Trots att det inte med säkerhet är känt vem som var tränare i Djurgården innan hösten 1922 är det troligt att Birger Möller tog sig an den rollen under 1910-talet. Möller spelade som centerhalv i laget och var även förbundskapten i det norska landslaget.[69]
Sammanställningen nedan bygger endast på serieresultat från Allsvenskan, Division 2, Division 3, Svenska serien och Superettan.
Obs: för senaste huvudtränarna redovisas facit även säsong för säsong, det vill säga "isolerat".
|
|
Förklaringar:
- M = matcher, V = vinster, O = oavgjorda, F = förluster, P = poäng
Se även |
Huvudartiklar
DIF Fotbolls statistik (meriter, publiksiffror, skyttekungar, rekord och ekonomi)- DIF Fotbolls historia
- DIF Fotbolls spelarövergångar
Besläktade artiklar
- Djurgårdens IF
- Djurgårdens IF Dam
- Djurgårdens IF Hockey
- Lista över derbyn mellan AIK och Djurgården i herrfotboll
Referenser |
Noter |
^ ”Från årsmötet 2018”. dif.se. http://dif.se/fran-arsmotet-2018/. Läst 18 mars 2018.
^ Gänger, 2007. sid. 287
^ Gänger, 2007. sid. 6
^ Gänger, 2007. sid. 190
^ Gänger, 2007. sid. 68
^ Gänger, 2007. sid. 201
- ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 287
^ Gänger, 2007. sid. 210
^ Gänger, 2007. sid. 214
^ Gänger, 2007. sid. 218
^ Gänger, 2007. sid. 219
^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 126
^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 268
^ Gänger, 2007. sid. 52
- ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 34-35
^ Gänger, 2007. sid. 40
^ Gänger, 2007. sid. 41
^ ”FAKTA: Publikskandaler”. Tidningarnas Telegrambyrå. http://fotbollskanalen.se/1.600730/2008/08/25/fakta_publikskandaler. Läst 25 augusti 2008.
- ^ [a b] Anders Lundqvist (18 mars 2008). ”"Man ska inte sitta för länge på en post"”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=647&a=753236&rss=672. Läst 28 mars 2008.
^ Gänger, 2007, sid 269
^ Gänger, 2007, sid 270
^ Gänger, 2007, sid 45
^ Gänger, 2007, sid 284-285
^ ”Malmö, AIK och Djurgården spelar i Europa 2018 – Allsvenskan.se” (på sv-SE). www.allsvenskan.se. Arkiverad från originalet den 18 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180318183404/https://www.allsvenskan.se/malmo-aik-och-djurgarden-spelar-i-europa-2018/. Läst 18 mars 2018.
^ Gänger, 2007. sid. 216
^ ”49.034 såg AIK-Hammarby – inte publikrekord för allsvenskan i Stockholm” (på sv). DN.SE. 23 september 2018. https://www.dn.se/sport/fotboll/nara-men-inget-nytt-publikrekord/. Läst 13 december 2018.
- ^ [a b] Gänger, 2007. sid. 14
^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 288
^ ”DIF Fotbolls historia 1891-1949”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929092643/http://www.dif.se/sidor/?historia1891-1949. Läst 31 oktober 2007.
^ Gänger, 2007. sid. 67
^ ”Djurgården spelar på Råsunda 2004”. Djurgårdens IF Fotbollförening. 5 november 2003. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929092704/http://www.dif.se/sidor/nyheter/nyheter.asp?action=view&id=3881&typ=2. Läst 6 augusti 2007.
^ Eva-Karin Gyllenberg (22 april 2009). ”Arenafrågan – detta har hänt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sport/arenafragan-detta-har-hant-1.849511. Läst 24 augusti 2008.
^ ”Ny arena för Djurgården fotboll”. Cedervall Arkitekter. http://www.skolproj.se/i2.html. Läst 7 augusti 2007. [död länk]
- ^ [a b] Bo Lundquist. ”Lundquist: God Jul alla Djurgårdare”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 28 december 2007. https://web.archive.org/web/20071228210842/http://www.dif.se/sidor/nyheter/nyheter.asp?action=view&id=8302&typ=1. Läst 9 januari 2008.
- ^ [a b] Jan Bengtsson (14 juli 2010). ”Djurgården närmare en ny arena”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sportspel/nyheter/djurgarden-narmare-en-ny-arena_4992041.svd. Läst 16 juli 2010.
^ ”Ny Dif-arena kanske inte blir klar i tid: "Tveksamt"”. 29 juni 2010. http://www.fotbollskanalen.se/1.2191036/2011/06/29/ny_dif_arena_kanske_inte_blir_klar_i_tid_tveksamt. Läst 4 juli 2011.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120119064937/http://dif.se/2011/10/06/rekommendationen-stockholmsarenan-fran-2013/. Läst 6 januari 2012.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120116043738/http://dif.se/2011/10/07/styrelsens-beslut-stockholmsarenan/. Läst 24 januari 2012.
^ ”Arenaförseningen har bidragit till att Djurgården och Hammarby kunnat värva”. Fotbolltransfers.com. http://fotbolltransfers.com/site/news/22862.
^ ”DIF:s hemmaarenor i Allsvenskan”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813001125/http://www.dif.se/sidor/?hemmaarenor. Läst 11 december 2007.
^ ”Bokslut & Nyckeltal – Djurgårdens Elitfotboll AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5566805320/bokslut.
^ ”Djurgårdens Elitfotboll AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5566805320/verksamhet.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090809071840/http://www.varenne.se/investeringar.php. Läst 17 november 2009.
^ ”Bokslut & Nyckeltal – DIF Invest AB”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5563046985/bokslut.
^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 329
- ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 333
^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 332
^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 336
^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 337
^ Gänger, 2007. sid. 249-258
^ Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 340
- ^ [a b] Rehnberg, Wickman, 1991. sid. 344
- ^ [a b] ”Djurgårdsalliansen”. Djurgårdens IF Alliansförening. Arkiverad från originalet den 29 september 2007. https://web.archive.org/web/20070929111829/http://www.difalliansen.se/index.html. Läst 28 mars 2008.
^ Gill, Sophie (18 mars 2008). ”Nio av sexton allsvenska lag har riskkapitalbolag”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/sportspel/nyheter/artikel_989805.svd. Läst 28 mars 2008.
^ ”Årsredovisning för Djurgårdens IF Fotbollförening 2007” (PDF). Djurgårdens IF Fotbollförening. 5 mars 2008. Arkiverad från originalet den 6 december 2008. https://web.archive.org/web/20081206135945/http://www.dif.se/sidor/foreningen/arsredovisning_2007.pdf. Läst 12 april 2008.
- ^ [a b] Gudjonsson, Stefan; Grandin, Björne. ”Blue Saints / Järnkaminerna - Historia”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 29 april 2008. https://web.archive.org/web/20080429214041/http://www.jarnkaminerna.se/historia.asp. Läst 23 augusti 2018.
^ Järnkaminernas styrelse. ”Järnkaminerna Stockholm”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 29 april 2008. https://web.archive.org/web/20080429214502/http://www.jarnkaminerna.se/jk_info.asp. Läst 23 augusti 2018.
^
”Bli medlem i Järnkaminerna Stockholm 2005”. Järnkaminerna. Arkiverad från originalet den 28 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080228231908/http://www.jarnkaminerna.se/medlem.asp. Läst 23 augusti 2018.
^ ”Om Järnkaminerna Åland”. JK Åland. Arkiverad från originalet den 28 april 2007. https://archive.is/20070428123949/http://www.jarnkaminerna.aland.fi/omjk.htm. Läst 18 september 2007.
^ AIK, DIF och Hammarby - Hur ser supportrarna ut egentligen? Arkiverad 31 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”SPORT / CANAL+ Tifopris / Tidigare vinnare”. Canal+. Arkiverad från originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928011512/http://www.canalplus.se/page.asp?guid=189484A2-76C7-4759-A073-FD347ABCD88C. Läst 23 augusti 2018.
^ Grimlund, Pavlidis, 2005. sid. 64
^ ”U19-truppen”. dif.se. http://dif.se/u19-2/. Läst 13 mars 2015.
^ ”U17-truppen”. dif.se. http://dif.se/u17-2/. Läst 13 mars 2015.
^ ”DIF-hjältar”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825112925/http://www.dif.se/sidor/?historia_hjaltar_100_vito. Läst 16 december 2007.
^ ”DIF-hjältar”. Djurgårdens IF Fotbollförening. Arkiverad från originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721232927/http://cgi.dif.se/sidor/?historia_hjaltar. Läst 19 juli 2015.
^ ”Guldbollen”. Svenska Fotbollförbundet. http://svenskfotboll.se/t2svff.aspx?p=173801. Läst 31 december 2007. [död länk]
^ ”Allsvenska skyttekungar & publiksnitt 1925-”. Svenska Fotbollförbundet. Arkiverad från originalet den 23 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070523081714/http://www.svenskfotboll.se/t2svff.aspx?p=152386. Läst 31 december 2007.
^ Gänger, 2007. sid. 69
- ^ [a b c d] Gänger, 2007. sid. 68-69
^ ”Mark Dempsey tar över DIF”. Djurgårdens IF Fotbollförening. 3 augusti 2016. http://dif.se/mark-dempsey-tar-over-dif/. Läst 3 augusti 2016.
^ Avskedades innan Allsvenskan startade.
^ Resultat i Svenska serien i fotboll 1922/1923 ej medräknade då uppgifter om hur många matcher Nordenskjöld tränade under den säsongen saknas.
^ Maconnachie tränade laget under hösten 1922, inga uppgifter visar dock hur många matcher han tränade laget i varpå denna sektion är tom.
Källor |
Gänger, Hasse (2007). Djurgårdens IF Fotboll 1899-2006. Attraktiv Media; Djurgårdens IF Fotboll. ISBN 978-91-633-0992-2
Rehnberg, Bo; Mats Wickman (1991). Djurgårdens IF 100 år: 1891-1991. Sellin & partner förlag. ISBN 91-7055-029-8
Grimlund, Lars; Frederic Pavlidis (2005). Djurgården - En supporters handbok. Bokförlaget DN. ISBN 91-7588-680-4
Externa länkar |
.mw-parser-output .ccbox{clear:right;float:right;margin:.5em 0 .5em 1em;width:22em;border-spacing:0;border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;padding:0;font-size:90%;color:black;text-align:left}.mw-parser-output .clogo{width:35px;vertical-align:middle;text-align:center}
Wikimedia Commons har media relaterad till Djurgårdens IF Fotboll. |
- Officiell webbplats
- Djurgårdens IF Fotbollförening
- Supportersajter
- Järnkaminerna
- Djurgårdens IF hos Svenska Fans
- DIFBloggen
- Djurgårdens Supporters Club
- Nyhetssidor
- Djurgårdens IF hos FotbollDirekt.com
- Djurgårdens IF hos Uefa.com
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|
|
|
|