Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Juvelvingar
Puktörneblåvinge
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Leddjur Arthropoda
Klass	Insekter Insecta
Ordning	Fjärilar Lepidoptera
Underordning	Glossata
(orankad)	Dagfjärilar Rhopalocera
Överfamilj	Äkta dagfjärilar Papilionoidea
Familj	Juvelvingar Lycaenidae
Vetenskapligt namn
§ Lycaenidae
Auktor	Leach, 1815
Underfamiljer i Norden
Äkta juvelvingar Polyommatinae (Blåvingar) Äkta juvelvingar Lycaeninae (Guldvingar) Metallmärken Riodiniae (numera en egen familj) Snabbvingar Theclinae
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Juvelvingar (Lycaenidae) är en familj i underordningen dagfjärilar. Juvelvingarna är tämligen små, vanligen mellan 18 och 42 mm vingspann och har smala kroppar. Familjen innehåller cirka 6 750 arter. Gruppen delas in i följande tribus: blåvingar, guldvingar och snabbvingar. Tidigare sorterades även metallmärken (Riodiniae) in i denna familj, men anses nu utgöra en egen familj.

Hanarna och honorna skiljer sig i att hanarna enbart går på två av de tre benparen; de främsta av hanarnas ben är klolösa och kortare än övriga.

Juvelvingarna har vanligen ägg som är tillplattade och larver som till formen närmast påminner om en gråsugga. Många juvelvingelarver vårdas av myror som i gengäld för den sockerhaltiga vätska som larven producerar matar dem, eller till och med tar med dem hem till stacken och föder upp dem på bland annat sina egna larver.

Levnadssätt |

Juvelvingar har normalt en lugn och gärna fladdrande flykt. Ofta flyger de korta turer från blomma till blomma. Under natten och i molnigt väder vilar de. Flygtiden och antalet generationer varierar mellan arterna. Vingarna hålls sammanlagda upp och ut från kroppen, och den något spräckliga vingundersidan ger ett visst kamouflage och skydd.

Vuxna juvelvingar lever av nektar som de suger från blommorna på olika örter. Sugsnabeln, på huvudets undersida, ger fjärilen möjlighet att nå in i djupa blommor och suga till sig nektar. Sugsnabeln gör att fjärilar är beroende av flytande föda.

Fortplantning |

Parningen sker genom att hane och hona sammankopplar respektive könsdelar ytterst i bakkroppen. Under parningen utsöndrar hannen ett doftämne från vingarna, detta kan vara en mekanism för att påverka honans parningsvillighet. Om ett par störs under parningen, flyger vanligtvis hannen iväg, med honan hängande efter sig. Honor som har parat sig intar ofta en speciell ställning, där vingarna hålls ganska platt och utbredda, medan bakkroppen lyftes upp. Äggen placeras ett och ett på undersidan av värdväxtens blad, vid mittnerven. Kläckningstiden varierar.

Larverna |

Larverna har, med sin tjocka hud, plana undersida och välvda översida, ett gråsuggelikt utseende. Den visar inget försvarsbeteende.

Vissa arter av juvelvingar lever i symbios med myror. De utsöndrar då en sockerhaltig vätska åt myrorna som i gengäld vårdar dem. Larvens kroppstemperatur är mellan 35 och 38 grader C°. Vid lägre temperatur blir den inaktiv. Det krävs därför solig väderlek för att de ska kunna vara aktiva. Om det blir för varmt reglerar larven temperaturen genom att uppsöka skugga.

Puppan |

Juvelvingar har fullständig förvandling. De är holometabola insekter som genomgår en metamorfos som ett led i utvecklingen. Mellan larvstadiet och det vuxna stadiet finns ett puppstadium, en viloperiod, där fjärilens inre och yttre organ förändras. Larvens böjliga och mjuka kropp omvandlas till en puppa med ett hårt skal. När skalet är hårt börjar omvandlingen från larv till vuxnen fjäril (imago). De inre organen bryts i varierande grad ned till en cellmassa. En omorganisering sker och djuret byggs upp igen. I Norden övervintrar de som puppor.

Arter förekommande i Norden |

Nedanstående är en sorterbar lista över arter som förekommer i Norden. Ordningen mellan länderna i kolumnen Utbredning är tänkt att ungefärligen avspegla individtätheten, med länderna ordnade i sjunkande ordning efter denna.^[1]

Tribus	Trivialnamn	Vetenskapligt namn	Utbredning
Blåvingar	Kortsvansad blåvinge	Cupido argiades	Finland, Sverige
Blåvingar	Mindre blåvinge	Cupido minimus	Danmark, Sverige, Norge, Finland
Blåvingar	Ängsblåvinge	Cyaniris semiargus	Sverige, Finland, Norge, Danmark
Blåvingar	Klöverblåvinge	Glaucopsyche alexis	Sverige, Norge, Finland, Danmark
Blåvingar	Silverblåvinge	Polyommatus amandus	Sverige, Finland, Norge, Danmark
Blåvingar	Puktörneblåvinge	Polyommatus icarus	Norge, Danmark, Sverige, Finland
Blåvingar	Väpplingblåvinge	Polyommatus dorylas	Sverige
Blåvingar	Svartfläckig blåvinge	Maculinea arion	Sverige, Danmark, Finland
Blåvingar	Alkonblåvinge	Maculinea alcon	Sverige, Danmark
Blåvingar	Tosteblåvinge	Celastrina argiolus	Finland, Danmark, Sverige, Norge
Blåvingar	Fetörtsblåvinge	Scolitantides orion	Sverige, Finland, Norge
Blåvingar	Åsblåvinge	Scolitantides vicrama	Finland
Blåvingar	Ljungblåvinge	Plebejus argus	Finland, Sverige, Norge, Danmark
Blåvingar	Hedblåvinge	Plebejus idas
Blåvingar	Kronärtsblåvinge	Plebejus argyrognomon
Blåvingar	Violett blåvinge	Plebejus optilete
Blåvingar	Fjällvickerblåvinge	Albulina orbitulusa)
Blåvingar	Högnordisk blåvinge	Agriades aquilo
Blåvingar	Rödfläckig blåvinge	Aricia agetis
Blåvingar	Midsommarblåvinge	Aricia artaxerxes
Blåvingar	Brun blåvinge	Aricia eumedon
Blåvingar	Turkos blåvinge	Aricia nicias
Guldvingar	Mindre guldvinge	Lycaena phlaeas
Guldvingar	Vitfläckig guldvinge	Lycaena virgaureae
Guldvingar	Violett guldvinge	Lycaena helle
Guldvingar	Violettkantad guldvinge	Lycaena hippothoe
Guldvingar	Kärrguldvinge	Lycaena dispar
Guldvingar	Sotguldvinge	Lycaena tityrus
Snabbvingar	Grönsnabbvinge	Callophrys rubi
Snabbvingar	Eksnabbvinge	Favonius quercus
Snabbvingar	Almsnabbvinge	Satyrium w-album
Snabbvingar	Busksnabbvinge	Satyrium pruni
Snabbvingar	Krattsnabbvinge	Satyrium ilcis
Snabbvingar	Eldsnabbvinge	Thecla betulae
Gullvivefjärilarb)	Gullvivefjäril	Hamearis lucina

^a) Kallas även Plebejus orbitulus.
^b) Anses numera utgöra en egen familj, metallmärken.

Källor |

• 
  Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae-Nymphalidae. 2005. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-51-7
  


• Artikeln är delvis en bearbetning av no:Glansvinger
  

Fotnoter |

1. 
   ^ Fältnyckeln Dagfjärilar. Artdatabanken, SLU 2006, ISBN 91-88506-32-0
   

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

Katalogdata  • Dyntaxa: 2001254  • EoL: 855  • GBIF: 5473  • iNaturalist: 47923  • ITIS: 117236  • NCBI: 27544  • Fossilworks: 136325  • Fauna Europaea: 7033