Svartkindad cettia
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
Svartkindad cettia Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Cettisångare Cettiidae |
Släkte | Abroscopus |
Art | Svartkindad cettia A. schisticeps |
Vetenskapligt namn | |
§ Abroscopus schisticeps | |
Auktor | (Gray, 1846) |
Synonymer | |
| |
Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen |
Svartkindad cettia[2] (Abroscopus schisticeps) är en asiatisk fågel i familjen cettisångare inom ordningen tättingar.[3]
Innehåll
1 Utseende
2 Utbredning och systematik
2.1 Släktskap
3 Levnadssätt
4 Status och hot
5 Namn
6 Referenser
7 Externa länkar
Utseende |
Svartkindad cettia är en mycket liten fågel, endast nio centimeter lång. Den har svart ansiktsmask, gult ögonbrynsstreck och gul strupe samt grå hjässa. Ovansidan är grön, undersidan ljus.[4]
Utbredning och systematik |
Svartkindad cettia delas upp i tre underarter med följande utbredning:[3]
Abroscopus schisticeps flaviventris – centrala Nepal till Sikkim och nordöstra Indien (Darjeeling)
Abroscopus schisticeps superciliaris – sydöstra Tibet till nordöstra Indien och Myanmar (Chin Hills och Mt. Victoria)
Abroscopus schisticeps drasticus – södra Kina (Sichuan och Yunnan) till östra Myanmar och norra Vietnam
Släktskap |
De tre arterna i Abroscopus ansågs tidigare vara nära släkt med bambusångarna i Seicercus. DNA-studier[5] visar dock att de inte alls är nära släkt. Istället är Abroscopus-arterna en del av cettisångarna.
Levnadssätt |
Svartkindad cettia förekommer i fuktiga subtropiska städsegröna lövskogar med mosstäckta träd, raviner och tät undervegetation. Den lever nästan uteslutande av mycket små ryggradslösa djur som den söker efter huvudsakligen i trädkronorna, framför allt längs klängväxter. Häckningsbiologin är dåligt känd. Den häckar från början av april till juni i nordöstra Indien. Arten är en stannfågel men tros röra sig höjdledes under året.[6]
Status och hot |
Arten har ett stort utbredningsområde med stabil populationsutveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Den beskrivs som lokalt vanlig.[7]
Namn |
Arten har tidigare kallats svartkindad bambusångare men blev tilldelad ett nytt namn efter genetiska studier som visade att den stod nära cettiorna.
Referenser |
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Abroscopus schisticeps Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2015-02-20.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Alström, P., S. Hohna, M. Gelang, P.G.P. Ericson, and U. Olsson (2011) Non-monophyly and intricate morphological evolution within the avian family Cettiidae revealed by multilocus analysis of a taxonomically densely sampled dataset, BMC Evol. Biol. 11:352.
^ Madge, S. (2018). Black-faced Warbler (Abroscopus schisticeps). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58925 23 september 2018).
^ Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör svartkindad cettia.Bilder & media
Wikispecies har information om Abroscopus schisticeps.Artförteckning
- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|