Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Ystad
Tätort Centralort
Stortorget i Ystad
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Skåne län
Kommun	Ystads kommun
Koordinater	55°26′5″N 13°49′31″Ö / 55.43472°N 13.82528°Ö / 55.43472; 13.82528
Area
- tätort	1 102 hektar (2015)[2]
- kommun	355,10 kvadratkilometer
Folkmängd
- tätort	19 294 (2017)[2]
- kommun	30 105 (2018)[1]
Befolkningstäthet
- tätort	17,508 inv./hektar
- kommun	85 inv./kvadratkilometer
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Ystad
Postnummer	271 XX
Riktnummer	0411
Tätortskod	T3808[3]
GeoNames	2662149
Ortens läge i Skåne län
Wikimedia Commons: Ystad
SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata

Ystad är en tätort och centralort i Ystads kommun i Skåne län, belägen på Skånes sydkust.

Historia |

Namnet |

Ortnamnet omtalas första gången 1244, då som ”Viistatha”. 1285 skrivs namnet Ystath. Ett flertal tolkningar av namnet har framförts. Vissa har menat att ”Y”:et åsyftat orten ”Öja” och att platsen varit Öjas strandmark. En annan tolkning har varit att Y:et förväxlats med ”I” i betydelsen ”Isas stad”. Andra har menat att förledet ursprungligen varit y(r), det vill säga namnet för idegran. Ytterligare en tolkning har varit att förledet varit ”Ly” i den meningen att sjöfarare här i bukten sökt ly för hårda vindar. Den senaste tolkningen utgår från det äldsta omnämnandet 1244 där förledet är ordet ”Vi”. Ett ”Vi” var en vikingatida offerplats, ofta belägen nära kusten.^[4]

1100-talet |

Genom de danska erövringarna utmed södra Östersjökusten i slutet av 1100-talet under Absalons, biskop i Roskilde och ärkebiskop i Lund, ledning skapades fred kring Östersjöns kuster. Samtidigt uppstod den tyska Hansan vilket gjorde sillfisket och handeln med fisk attraktiv utmed den skånska kusten. Vid Vassaåns mynning, uppstod därför troligtvis under slutet av 1100-talet en fiskhandelsplats.

1200-talet |

Ystad nämns för första gången 1244 när konung Erik och hans broder Abel besökte staden. Den äldsta staden uppstod på en höjd strax väster om Vassaån. Här anlades stadskyrkan S:ta Maria kyrka, en av Skånes äldsta kyrkor i tegel. I dag kvarstår dock endast en mindre del av den ursprungliga kyrkan.^[5] Direkt invid kyrkan utstakades stadens torg och här uppfördes också dess rådhus. Rådhusets ursprungliga, medeltida källare är fortfarande bevarad. Ett franciskanerkloster grundades i staden antingen 1258 eller 1267 under ett ärkebiskopligt intrigspel då kyrkan och kungamakten låg i strid med varandra. Ystad fortsatte dock att vara en kunglig stad, vilket i viss mån bekräftas av sigillet med lejonet som heraldisk figur.

1300-talet |

Runt 1300 utvidgades staden genom nybebyggelse på höjden strax öster om Vassaån. Här uppfördes den nya stadsdelens sockenkyrka, S:t Nicolai. Vassaån hade under medeltiden ett så kraftigt vattenflöde att franciskanerklostret till och med kunde anlägga en vattenmölla vid ån. 1363 omtalas rådmän för första gången i Ystad. Dessa måste dock ha funnits redan vid stadens grundande. 1376 finns de äldsta bevarade skrifterna om ett lübskt kompanihus i staden. Kompaniet var ett handelsgille för tyska köpmän. I det så kallade "Schonenfahrenarkivet" i Lübeck finns en medeltida skiss över byggnaden. Ett Heligandshus omtalas för första gången 1398. Sjukhuset, som bestått av kyrka, kyrkogård och sjukhusbyggnad, har lokaliserats till området öster om ån. Man har på platsen bland annat hittat skelett och en sparbössa med 294 mynt från åren 1440-1513.^[6]

1400-talet |

1410 omtalas ett spetälskesjukhus, hospital, för första gången. Vid utgrävning 1897 nordost om och ca 150 meter utanför det forna Österport påträffades gravar och byggnadsrester som kan härröra från sjukhuset. Spetälskesjukhusen lades alltid utanför städerna på grund av smittorisken.

I staden fanns ett S:t Knutsgille för de rikare borgarna. Detta gille omtalas för första gången 1442. Man sålde då sin del i en fastighet som man ägt tillsammans med skomakaregillet S:t Jacobs lag.

1489 donerade Morten Jenssen i Veberöd sin gård på Norregatan väster om gatan i nuvarande kvarteret Lovisa till S:t Jacobs altare i S:ta Maria kyrka. Detta var skomakaregillets altare.

Den södra delen av Skandinaviens äldsta bevarade korsvirkeshus, Pilgrändshuset, byggdes 1480. Tegelhuset "Brahehuset" uppfördes 1490. Fram till 1700-talet pryddes huset med Brahesläktens vapen. På Stortorget fanns vid denna tid fyra brunnar och en rådstuga med tillhörande ölstuga i källaren.

1495 nämns dårkistan i Ystad för första gången i bevarat källmaterial. Denna inrättning låg öster om ån. Uppgiften är den äldsta kända som omtalar ett sinnessjukhus i Danmark. Då den i Ystad låg nära Helgeandshuset har den kanske ingått i denna sjukhusanläggning.

1500-talet |

Flera i dag bevarade hus i staden byggdes under denna tid, Latinskolan och Birgittahuset, två betydande stenhus med trappgavlar, Änglahuset och Kemnerska gården. 1532 nåddes Ystad av reformationen och franciskanermunkarna kastades handgripligen ut ur klostret. Klostret blev ett sjuk- och fattighus. Rådhuset, med stadens arkiv, brändes ner av svenskarna 1569. S:t Nicolai kyrka på Stora Östergatan revs 1572 och resterna användes för att bygga upp Gamla Rådhuset på Stortorget. Sillfisket tog slut och varuutbytet av oxar och hästar med nordtyska städer fortsatte. Ystad fick ett privilegiebrev 1599, vilket fastslog Ystad som exporthamn för oxar. Oxarna samlades på Packartorget, framför nuvarande Hotell Continental innan de lastades på fartygen.

1600-talet |

Under en svår storm störtade Mariakyrkans västra del 1648. Efter kungligt påbud fick borgarna hjälp från andra församlingar i Skåne att bygga upp kyrkan på nytt. Tre år senare stod den nya, utvidgade kyrkan klar. Det skulle dock dröja till 1688 innan västtornet var färdiguppfört.^[5] Ystad blev en svensk stad 1658 och hade då cirka 2 000 invånare. Postjakterna mellan Ystad och Stralsund startade.

1700-talet |

Karl XII besökte och bodde i staden vid flera tillfällen på väg till och på väg hem från sina resor i Europa. Stadsportarna behölls men trästaketet runt staden ersattes av en vall som avskärmning.

1800-talet |

Napoleon I:s Östersjöblockad innebar ett stort uppsving för Ystads handel genom smugglingen. Många köpmän blev rika och detta visade man genom att låta uppföra stora privata hus, bland annat Hembergs hus, Siriushuset och Nya Rådhuset. Skeppsbron var en centralpunkt i Ystads historia och en hamn började att anläggas med stenpirer som skydd i början av 1800-talet. Planteringen av Sandskogen för att hindra sandflykten gjorde Ystad till en badort vid sekelskiftet 1900. 1829 invigdes Hôtel Continental du Sud, numera Hotell Continental, vilket är Sveriges äldsta hotell. Järnvägen Ystad-Eslöv stod klar 1866 och den så kallade Grevebanan Ystad-Malmö invigdes 1874.

På 1890-talet blev Ystad en garnisonsstad. Kaserner låg på Stallgatan vid gågatan. Teatern på Stortorget brann ner och ersattes 1894 av en ny teaterbyggnad vid Sjömansgatan. Den är i dag en av Sveriges bäst bevarade teatrar. Från denna tid finns även Charlotte Berlins bostad på Dammgatan och hennes samlingar bevarade som Charlotte Berlins museum.

1900-talet |

Ystads Fornminnesförening bildades 1907 då klostret ”räddades” åt eftervärlden. Under 1920-60-talet hade företaget Ystad-Metall sin storhetstid.

Utställningen ”Fritiden” arrangerades i Ystad 1936. Staden fick under perioden ett konstmuseum och man anlade lekplatser och cykelstråk. Korsvirkesstaden blev Fritidsstaden. I mitten av 1900-talet fick Ystad färjetrafik till danska ön Bornholm och Swinoujscie i Polen.

2000-talet |

Efter att ha varit en av filmens pionjärstäder i Sverige vid förra sekelskiftet, har Ystad nu återtagit sin plats som filmstad. 2004 etablerades Ystad Studios på delar av det nedlagda regementets områden. Satsningen innebär att ett av landets tre filmcentra nu finns i staden. Här finns också Biografteatern Scala, Sveriges äldsta biograf, restaurerad till originalskick, med modern teknik.

Ystad hade varit förbindelsepunkt med övriga Europa redan som dansk stad, men särskilt betydande under stormaktstiden när förbindelsen till Svenska Pommern via Stralsund var viktig. Den urgamla leden kom norrifrån via Vä och Brösarp. Fram till 1800-talet var staden den ledande hamnstaden i Skåne, men förlorade alltmer sin gamla betydelse under andra halvan av 1800-talet. Södra stambanans slutpunkt blev Malmö i stället för först tänkta Ystad, likaså drogs den första telegraflinjen dit, och Trelleborg tog under senare delen av 1800-talet över färjetrafiken med kontinenten. Dessa omständigheter bidrog till att stadens centrum bevarades under en period när gammal bebyggelse fick ge vika för den nya tidens stenstad, vilket gjort att staden kan uppvisa 300 korsvirkeshus i centrum, varav många med rötter i medeltiden. Staden blev så småningom en skolstad och militärstad, något som fram till regementsnedläggningarna i slutet av 1900-talet dominerade staden. Idag är det hamnen med färjetrafik till Polen och Bornholm, turism, handel och offentlig service samt pendling till Malmö och Lund som försörjer stadens invånare.

Militärstaden |

Ystad blev garnisonsstad 1812 när Mörnerska husarregementet (K 7) förlade delar av sin verksamhet till Östergatan-Krypgränd (sista byggnaden revs 1975). Regementet kom 1882, då benämnt Husarregementet Konung Karl XV (K 7), att omlokaliseras från Ystad för att samla all sin verksamhet i Helsingborg. Staden var dock bara utan ett militärt förband fram till 1897 då Skånska dragonregementet (K 6) förlades till staden i nybyggda kaserner på Dragongatan 36. 1928 övertog Södra skånska infanteriregementet (I 7) kasernerna, efter att tidigare varit förlagda vid sin mötesplats på Revingehed utanför Lund. Den 31 december 1997 avvecklades garnisonen, med det avslutades även epoken om Ystad som garnisonsstad.

Administrativa tillhörigheter |

Ystads stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Stadskommunen uppgick 1971 i Ystads kommun med Ystad som centralort.^[7]

I kyrkligt hänseende har orten från 1884 hört till Ystads församling, före 1919 benämnd Ystads stadsförsamling. Före 1884 var församlingarna Ystads Sankta Maria församling och Ystads Sankt Petri församling.^[8][8]

Orten ingick till 1961 i domkretsen för Ystads rådhusrätt och därefter till 1 juli 1967 i Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads häraders tingslag och sedan till 1971 i Ystads domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Ystad i Ystads domsaga.^[9]

Befolkningsutveckling |

Befolkningsutvecklingen i Ystad 1960–2016[10][11][12]
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			13 568
1965			13 844
1970			14 164
1975			14 286
1980			14 382
1990			15 667	745
1995			16 291	757
2000			16 851	779
2005			17 286	795
2010			18 350	865
2015			18 806	1 102
2016			19 130	##
Anm.: Sammanvuxen med småorten Öja 2015.[13]  ## Befolkningen 31 december 2016 eller 2017 inom det område som avgränsades som tätort 2015.

Bebyggelse |

Ystad brukar ses som den stad i Skåne där bebyggelse från senmedeltid till 1700-tal bevarats bäst. Gatunätet i gamla staden är i stort sett oförändrat sedan medeltiden och flera senmedeltida byggnader finns bevarade, till exempel Kemnerska gården. Apotekarhuset från 1400-talet är ett av de äldsta ännu bebodda husen i hela Skandinavien.

• 
  

  

  
  

  
  

  Apoteksgården.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Stora Östergatan 2016.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Ystads Konstmuseum.
  

  
  

  
  

Kyrkobyggnader |

I Ystad finns tre kyrkor, den gamla klosterkyrkan Sankt Petri kyrka, Sankta Maria kyrka och Katolska kyrkan. Under senmedeltiden anlades ytterligare en kyrka, Sankt Nicolai kyrka, men den revs i och med reformationen.

• 
  

  

  
  

  
  

  Konfirmation i Sankta Maria kyrka, Ystad 14 maj 2011.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Katolska Kyrkan i Ystad. 25 dec 2016.
  

  
  

  
  

Bilder |

• 
  

  

  
  

  
  

  Hamnen och hamninloppet i Ystad.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Panorama över centrala Ystad, med nyrenoverade småbåtshamnen i förgrunden.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Panorama av Ystad sett från (väster) bostadsområdet Gjuteriet.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Nya Badhuset i Ystad.
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Snöplogning i centrala Ystad 2018.
  

  
  

  
  

Kommunikationer |

Ystads station öppnade för trafik med pågatåg år 1990. Härifrån går pågatåg på Ystadbanan mot Malmö och Simrishamn. Betydelsefullt för Ystad är även färjelinjerna till Świnoujście i Polen och Rønne på Bornholm. I Ystad finns det 5 stadsbusslinjer som trafikerar centrala Ystad. Med regionbussar kan man nå orter som Sjöbo, Simrishamn, Trelleborg och Skurup.

Näringsliv |

I Ystads kommun finns ett rikt näringsliv med cirka 3.700 företag. Andra viktiga inkomstkällor är hamnverksamhet och turism.

Media |

I Ystad utkommer den liberala tidningen Ystads Allehanda. Tidningen grundades 1873, och det första numret utgavs den 2 juli samma år. Tidningen kommer ut varje helgfri dag och har en upplaga på 20 400 exemplar (2015)^[14]. Formatet är tabloid. Det finns också Lokaltidningen som utkommer en gång i veckan

Utbildning |

Förutom diverse låg-, mellan- och högstadieskolor har Ystad fyra gymnasieskolor.

Sport |

Kända idrottsklubbar är BMK Bollen, Ystad Kraftsportklubb YKK, Ystads IF, IFK Ystad, Ystad Rockets (amerikansk fotboll), FBC Ystad (innebandy) och Ystads Simsällskap (YSS, hemklubb för OS-simmaren Mickael Örhn, J-SM mästarinnan Görel Hagelin och världsmästaren i masterssimning Susanna Rosén). Anrika cykelklubben Vinco Cykel som funnits sedan 1927.

Idrottshallar |

• Ystad Arena


• Bollen


• Norreporthallen


• Västervånghallen


• Hugohallen

Kända personer från Ystad |

• 
  Robert Andersson, handbollsspelare


• 
  Mattias Andersson, handbollsspelare


• 
  Malik Bendjelloul, Oscarsbelönad dokumentärfilmare


• 
  Carl-Einar Borgström, skulptör, tecknare och målare


• 
  Karin Ekelund, skådespelare


• 
  Lennart Geijer, politiker och jurist


• 
  Jim Gottfridsson, handbollsspelare


• 
  Alexander Hansen, handbollsspelare


• 
  Rolf Holmgren, skådespelare, dramatiker


• 
  Gunnar Hökmark, EU-parlamentariker
  


• 
  Ivar Jacobson, elektroingenjör


• 
  Ernst-Hugo Järegård, skådespelare, underhållare


• 
  Kristofer Kristian Karsten, operasångare


• 
  Lykke Li, sångare, musiker


• 
  Sara Li, sångare


• 
  Bengt Magnusson, TV-Journalist


• 
  Gunnar Malmquist, astronom


• 
  Anna Q. Nilsson, skådespelare


• 
  Lina Nilsson, fotbollsspelare


• 
  Lukas Nilsson, handbollsspelare


• 
  Fredrik Petersen, handbollsspelare


• 
  Michael Saxell, kompositör, textförfattare, producent, musiker


• 
  Sebastian Seifert, handbollsspelare


• 
  John de Sohn, diskjockey, musikproducent


• 
  Frans Jeppsson Wall, Vinnare i Melodifestivalen 2016.


• 
  Fredrik Vilhelm Thorsson, finans- och handelsminister


• 
  Nils Tull, sångare, pianist


• 
  Ehrling Wahlgren, bodybuilder, debattör, författare, personlig tränare, Mr Universum

Ystad i litteratur och film |

Böckerna om kriminalkommissarien Kurt Wallander, skrivna av Henning Mankell, utspelar sig till stor del i Ystad. Wallander uppges i böckerna bo på Mariagatan. Ett flertal filmatiseringar av de olika böckerna har gjorts, och spelades då huvudsakligen in i Ystad.

I Anders Helléns detektivromaner med prosten Anders Carleson i Losta, som amatördeckare, är det Ystad som är förebilden i miljö- och tidsskildringen.

Systerstäder |

• 
  Søllerøds kommun, Danmark
  


• 
  Haugesund kommun, Norge
  


• 
  Ekenäs, Finland
  

Se även |

• 
  Lista över fasta fornminnen i Ystad (för omfattning av detta område, se Ystads stad#Sockenkod)


• 
  Karesuando, Sveriges nordligaste tätort

Referenser |

Noter |

1. 
   ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018, Statistiska centralbyrån, 12 november 2018, läs online
   


2. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
   


3. 
   ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 17 mars 2014
   


4. 
   ^ Hjalmar Lindroth: Om namnet Ystad. Minnesskrift utgifven af Ystads fornminnesförening 1907-1917. Ystad 1917. Sid 23 ff. & Salomon Kraft: Ystads historia. Från äldsta tid till 1792. Lund 1956. & Sven Rosborn: Vor Frue- eller Mariakyrkan i Ystad. Malmö 2013.
   


5. ^ [a b] Sven Rosborn: Vor Frue- eller Mariakyrkan i Ystad. Malmö 2013.
   


6. 
   ^ Sven Rosborn: Helgeandshus och kloster. Spetälskehus/S:t Jörgenshospital. Skånes hembygdsförbunds årsbok 1987/88.
   


7. 
   ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
   
   


8. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
   


9. 
   ^ Domsagohistorik Ystads tingsrätt
   


10. 
    ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
    


11. 
    ^ ”Tätorter 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/LandarealTatort. Läst 31 oktober 2016. 
    


12. 
    ^ ”Folkmängd per tätort efter region”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/table/tableViewLayout1/?rxid=5d32da0f-f6fc-447c-b9c0-e68a5bb98ae3lTatort. Läst 28 november 2017. 
    


13. 
    ^ ”Förändringar i antalet småorter 2010-2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/smaorter-arealer-befolkning/pong/tabell-och-diagram/forandringar-i-antalet-smaorter-2010-2015/. Läst 9 februari 2017. 
    


14. 
    ^ [1]
    

Tryckta källor |

• 
  Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 127-128, 139-40, 141-142, 167-170, 235-236, 329. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  


• 
  Thernström, Jessica (1999). Persöner - ett företags historia. Skrift / Ystads Fornminnesförening,. Ystad: Ystads Fornminnesförening. sid. 141-146. ISBN 91-972313-6-3 
  

Vidare läsning |

• 
  Tesch, Sten (1983). Ystad. 1. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 44. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 392014. ISBN 91-7192-553-8 
  


• 
  Tesch, Sten (1983). Ystad. 2, [En omlandsstudie]. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 45. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 392015. ISBN 91-7192-554-6 
  

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Ystad.
  Bilder & media
  
  


• Mitt Ystad


• Ystadguiden.se


• Panoreringsfoton över Ystad.

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Ystads kommun i Skåne län Distrikt Baldringe · Balkåkra · Bjäresjö · Borrie · Bromma · Glemminge · Hedeskoga · Högestad · Hörup · Ingelstorp · Löderup · Sjörup · Skårby · Snårestad · Stora Herrestad · Stora Köpinge · Sövestad · Valleberga · Ystad · Öja Tätorter Glemmingebro · Hedeskoga · Köpingebro · Löderup · Nybrostrand · Rynge och Vallösa  · Stora Herrestad · Svarte · Sövestad · Ystad Småorter Balkåkra · Bjäresjö · Ensligheten · Hedvigsdal · Ingelstorp · Knickarp · Kåseberga · Rögla · Sjörup · Skårby · Snårestad · Stora Köpinge · Svenstorp Övriga orter Källesjö · Rynge · Öja