Arktis
Två definitioner av Arktis utbredning. Norr om isotermen för 10 graders medeltemperatur i juli (Röd heldragen linje) eller Norr om polcirkeln (Blå streckad linje).
Is på Beauforthavet på vintern
Arktis är det stora havsområdet (Norra ishavet) runt jordens norra pol samt omkringliggande landområden. Till skillnad från Antarktis klassas Arktis varken som en riktig kontinent eller världsdel.
Innehåll
1 Definition och etymologi
2 Flora och fauna
3 Isminskning
4 Miljöhot
5 Territoriella anspråk
6 Se även
7 Referenser
7.1 Noter
8 Externa länkar
Definition och etymologi |
Ordet Arktis härstammar från grekiska αρκτος, a'rktos, för björn. Namnet kan syfta både på stjärnbilden Stora björnen (Ursa Major), som oftast är synlig på norra halvklotet, och stjärnbilden Lilla björnen (Ursa Minor), som innehåller Polstjärnan.[1]
Arktis har ingen naturlig avgränsning mot söder, och kan därför definieras på flera olika sätt. Tidigare användes ofta den norra polcirkeln (latitud 66° 33ʹN) – som är sydgräns för midnattssolen – och enligt denna definition utgör Arktis omkring sex procent av jordens yta[2], men då hamnar även områden som inte har arktiskt klimat och naturförhållanden i Arktis (exempelvis norra Sverige) medan andra områden med arktiska förhållanden inte räknas (södra Grönland).
En annan skiljelinje är den norra trädgränsen, som i stort sammanfaller med en linje genom platser som har en medeltemperatur i juli på högst 10°C [3]. Där låglandet i norr inte är skogbevuxet har landskap och klimat egenskaper som betecknas som arktiska.
Under de senaste årtiondena, och särskilt under 1990-talet, har definitionen av Arktis vidgats och givits en mer politisk innebörd, delvis oberoende av klimat och växtlighet. Enligt denna definition omfattar Arktis det Norra ishavet, som till stora delar är täckt av packis och drivis, hela Island, Grönland och Alaska, samt de norra delarna av Kanada, Norge, Sverige, Finland och Ryssland.[4]
I de kringliggande landområdena bor cirka 4 miljoner människor[källa behövs], utspridda över flera kontinenter, och med kulturer som kan vara flera tusen år gamla. Ungefär en tiondel av regionens befolkning tillhör något av Arktis urfolk.[5] Bland ursprungsbefolkningar återfinns inuiter, aleuter och samer.
För att skydda miljön och naturfolk etablerades 1996 Arktiska rådet.
Flora och fauna |
Träd kan inte växa inom arktiska områden, men till den arktiska faunan hör växter som mossor, lavar, gräs, halvgräs och örter, och i varmare områden även blommor som fjällvallmo. Av växtätande djur finns bland annat ren, myskoxe, polarhare och lämlar. Dessa jagas av rovdjur som fjälluggla, fjällräv, björn, järv, varg och isbjörn – även om de senare föredrar att jaga i havet. Till arktiska havsdjur hör sälar och valrossar, samt bardvalar, narvalar, vitval och späckhuggare. I området återfinns också många fisk- och fågelarter, av vilka flera är endemiska.
De arktiska livsformerna är väl anpassade till natur och klimat; så skilda arter som sälar, isbjörnar, arktisk torsk, sjöfåglar, kräftdjur och plankton är alla på olika sätt beroende av havsisen för att kunna bo, jaga och föda upp sina ungar.[6]
Isminskning |
Utbredningen av havsisen mätt med satellit.[7]
I modern tid har man observerat minskning av olika former av is i Arktis. Detta inkluderar havsisen på Norra ishavet och inlandsisen på Grönland. 2010 täckte sommarhavsisen ett 31% mindre område än genomsnittet för åren 1979–2000[8]. Forskare från De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland (GEUS) uppger att 2010 skedde den största avsmältningen av inlandsis på Grönland på 30 år [9]. 2010 täckte sommarisen ett 31% mindre område än genomsnittet för åren 1979–2000. [8]
Vad gäller havsisen, var utbredningen på Norra ishavet extremt liten sommaren 2007 samt även 2012. Följande vinter var dock isutbredningen nära normal[10] men mängden tjock och flerårig is var mindre än föregående vinter.[11]
Datormodeller pekar på att havsisen kommer fortsätta att minska i framtiden, även om teorierna skiljer sig om när Norra ishavet kommer att bli isfritt under en sommarsäsong. [12]
Arktisk fauna
Miljöhot |
Arktis har under en längre tid haft höga halter av miljögifter som PCB, DDT och tungmetaller. Det mesta kommer från industriella källor långt från regionen. Det är nu så höga halter i den föda urbefolkningarna traditionellt äter, som fet fisk, säl och val, att det finns risk för människors hälsa.[13]
Flera av världens stora oljebolag har meddelat att de planerar att kraftigt utvidga exploateringen av olja i Arktis. Med oljeborrning följer risk för oljeutsläpp.
Eftersom den pågående havsförsurningen är mest markant i kallt vatten, drabbas Arktis hårt. Det får negativa konsekvenser för skalbyggande djur som exempelvis vissa typer av plankton. [14]
Isminskningen innebär att det industriella fisket kan gå längre norrut än förut. Här finns känsliga livsmiljöer som kallvattenskoraller och svampfält, som riskerar att skadas allvarligt vid bottentrålning. På den amerikanska sidan av Norra Ishavet har USA förbjudit kommersiellt industrifiske norr om Berings sund sedan 2009 [15] . Även Kanada har nyligen tagit steg i samma riktning.[16] Men på den europeiska och ryska sidan finns ännu inget liknande initiativ för att skydda Norra Ishavet.
Territoriella anspråk |
Med ökad möjlighet utvinna gas och olja från havsbottnen har det territoriella intresset för rätten till havsbottnen från de kringliggande staterna ökat. Också kontrollen över nya transportleder är eftertraktad. En rad länder gör anspråk på delar av Arktis: Danmark, Kanada, Ryssland, Norge och USA.[17][18] Flera av länderna hävdar att man har rätt till områden i och med Lomonosovryggens utsträckning. Tydligast i sina anspråk har Ryssland varit och 2007 placerade man en flagga på 4000 meters djup under isen, mitt på Nordpolen.[19][20][21] Men även Kina har visat intresse för Arktis, trots att man helt saknar arktiskt territorium.[22]
I maj 2011 blev Sverige ordförande i Arktiska rådet. Frankrikes polarambassadör och tillika tidigare premiärminister, Michel Rocard anser att rådet är det som bäst kan lösa konflikten om Arktis.[23] Sveriges dåvarande utrikesminister Carl Bildt uppgav den 16 juli 2011 att han vill att det FN-organ, CLCS, som ska avgöra territoriekraven, behandlar Arktis med förtur. [24]
Oljebolag som 2010 borrar efter olja eller har licenser för oljeprospektering/exploatering i olika delar av Arktis:
Nordamerika: Chevron, Shell, ConocoPhilips, BP, ExxonMobil, Iona Energy Company, Repsol E&P, Total, Murphy Exploration och Imperial Oil.[25][26]
Ryssland: Rosneft, BP, Lukoil, Shell, Bashneft[27]
Grönland: Nunaoil, Dong Energy, Chevron, Husky Energy, Maersk, ExxonMobil, Shell, Statoil, GDF Suez, Esso, Capricorn, Petronas, PA Resources AB, BP, Cairn Energy [28]
Norge: Statoil, ENI, Lundin Norway, GDF Suez, Suncore Energy, Wintershall, ExxonMobil, ConocoPhilips, Chevron, BG Norge, Dana Petroleum, OMV, VNG[29]
Se även |
Antarktis, motsvarande område runt sydpolen.
Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum)- Cirkumpolära folk
Climate Impacts Research Centre (CIRC)- Polarforskningssekretariatet
- University of the Arctic
Referenser |
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Noter |
^ arctic: "late 14c., artik, from O.Fr. artique, from M.L. articus, from L. arcticus, from Gk. arktikos "of the north," lit. "of the (constellation) Bear," from arktos "bear," the Bear being a northerly constellation" http://dictionary.reference.com/etymology/arctic 2010-08-22
^ Arctic oil and gas potential geology.com
^ Store norske leksikon, snl.no, artikeln "Arktis", ändrad 2009-03-26, CC-by-sa
^ Keskitalo, Carina (2009). Gunhild Rosqvist och Sverker Sörlin. red. Polarår. Ymer
^ Kjellström, R. 2009. Polarliv.Carlsson Förlag ISBN 978-91-7331-269-1
^ Sale, Rickard 2008. The Arctic - the complete story. Francis Lincoln Limited, Storbritannien. ISBN 978-0-7112-2707-1.
^ Fetterer, F., K. Knowles, W. Meier, and M. Savoie. 2002, updated 2009. Sea Ice Index. Boulder, Colorado USA: National Snow and Ice Data Center. Digital media.
- ^ [a b] NOAA Report -October 15, 2010
^ PROMICE nr 1, 2011: "Et extremt år for inlandsisen"
^ ”Recent cold snap helping Arctic sea ice, scientists find”. CBC News. 15 februari 2008. http://www.cbc.ca/technology/story/2008/02/15/arctic-ice.html. Läst 15 februari 2008.
^ Zabarenko, Deborah. "Thickest, oldest Arctic ice is melting: NASA data", Reuters (2008-03-18).
^ Amos, Jonathan (12 december 2007). ”Arctic summers ice-free 'by 2013'”. BBC News. http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/7139797.stm. Läst 16 december 2007. : "Scientists in the US have presented....modelling studies indicat[ing] northern polar waters could be ice-free in summers within just 5-6 years....[O]ther teams have variously produced dates for an open summer ocean that, broadly speaking, go out from about 2040 to 2100."
^ AMAP, 2009. Arctic Pollution 2009, http://www.amap.no/
^ Greenpeace – Skydda Arktis!
^ U.S. Bans Commercial Fishing in Warming Arctic The New York Times 2009-08-21
^ Commercial fishing ban in Beaufort Sea FiskerFourum 2011-04-16
^ SvD. ”Nytt ryskt anspråk på Nordpolen | SvD” (på sv). SvD.se. https://www.svd.se/nytt-ryskt-ansprak-pa-nordpolen. Läst 15 oktober 2018.
^ Nyheter, SVT (4 augusti 2015). ”Ryssland gör anspråk på Nordpolen” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ryssland-gor-ansprak-pa-nordpolen. Läst 15 oktober 2018.
^ ”Är Ryssland ett hot i Arktis?” (på sv). www.utrikesmagasinet.se. https://www.utrikesmagasinet.se/analyser/2016/november/ar-ryssland-ett-hot-i-arktis/. Läst 15 oktober 2018.
^ ”Vem äger Arktis?” (på sv). Forskning & Framsteg. 1 oktober 2007. https://fof.se/tidning/2007/7/vem-ager-arktis. Läst 15 oktober 2018.
^ ”Ryssland flaggar på nordpolen” (på sv). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/8wpAgQ/ryssland-flaggar-pa-nordpolen. Läst 15 oktober 2018.
^ ”Kina vill vara med och utnyttja Arktis möjligheter” (på sv). www.utrikesmagasinet.se. https://www.utrikesmagasinet.se/analyser/2017/december/kina-visar-allt-storre-intresse-for-arktis/. Läst 15 oktober 2018.
^ Kampen hårdnar om Arktis rikedomar Dagens Nyheter 2011-07-16
^ Carl Bildt: FN bör prioritera territoriet Dagens Nyheter 2011-07-16
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110811073400/http://alaska.boemre.gov/lease/hlease/HLEASE.HTM. Läst 4 augusti 2011.
^ Off shore drills Canada
^ Bashneft receives license for Trebs, Titov deposits Putnik 2011-02-25
^ List of mineral and petroleum licences in Greenland Government of Greenland 2015-10-15
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120302135628/http://www.regjeringen.no/pages/16284125/Tildelinger_kart_21R_eng.pdf. Läst 4 augusti 2011.
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Arktis.Bilder & media
Wikimedia Commons har media som rör Arktis..mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| ||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||
