Xrfgtjtk

Jultomten eller bara Tomten, även Julgubben, är den som kommer med julklappar i juletid. Han avbildas oftast som en tjock man med röd luva och ett långt vitt skägg.

Ursprung |

Den nuvarande jultomten är ett konglomerat av traditionella berättelser, mytiska figurer, verkliga personer, samtida berättelser och reklam. Under olika perioder och på olika platser har jultomten framställts på olika sätt och haft olika karaktäristik. Än idag skiljer sig uppfattningen om jultomten på olika platser beroende på vilka traditionella föreställningar som dominerar men det sker en homogenisering genom att vissa bilder och personlighetsdrag reproduceras globalt av exempelvis multinationella företag som Coca Cola och Disney.

Fornnordisk mytologi |

I stort sett alla germanska kulturer firade "Yule" som inträffade kring midvintersolståndet. Detta firande var kopplat till guden Oden, som kallades för "Julfader" eller "Julner", och diserna. Anglosaxiska källor vittnar om att man vid denna tid firade "Mödrarnas natt", vilket kopplats till just diserna och Disablotet. Att det möjligtvis skulle förekommit ett firande av döda mödrar inom familjen styrks av dödsguden Odens koppling till högtiden. Vid denna tid så kunde man se den spöklika Odens jakt på himmelen. Margaret Baker har sagt att vandraren Oden med sitt långa, vita skägg, sin slokhatt som rider över himmelen om natten och besökte folket i sina stugor var grunden för jultomten.^[1] I England så gestaltades julen av "Father Christmas", vilket för tankarna till "Julfader". Den nederländska figuren "Sinterklaas" har också jämförts med Oden: Sinterklaas rider på hustaken på en vit häst, Oden rider över himmelen på Sleipner. Sinterklaas har svarta medhjälpare som rapporterar till honom vilka barn som varit snälla eller stygga, Oden har korparna Hugin och Munin som rapporterar åt honom.^[2]

Kristendomen |

Jultomtens amerikanska namn "Santa Claus" är baserat på det nederländska "Sinterklaas", som härleds till Sankt Nikolaus som var en biskop på 300-talet i dagens Turkiet och som helgonförklarades för sin kristliga givmildhet.^[3] I legenden räddar han i hemlighet bland annat tre flickor, som inte har tillräckligt med pengar till hemgift, så att de slipper bli prostituerade. S:t Nikolaus är skyddshelgon för barn, sjömän, fiskare, de falskt anklagade, pantbanker, tjuvar som ångrat sig samt många städer. Han avbildas vanligen iförd röd biskopsdräkt, ofta med detaljer i vitt och grönt.

Modern tid |

Det var Viktor Rydberg, med novellen Lille Viggs äventyr på julafton (1871) och kanske främst dikten "Tomten" (1881), som lade grunden för det kulturella sambandet mellan gårdstomten och jultomten,^[4] och Jenny Nyström som illustrerade de bägge texterna. Det sena 1800-talets illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna och familjemagasinen byggde vidare på idén och gestalten.

En gradvis sammansmältning har sedan skett mellan denna hybridfigur och den amerikanska varianten Santa Claus, en tjock, rödklädd julgubbe som skapades på 1800-talet. Denna bild skapades bland annat av dikten "A Visit From St. Nicholas" (numera mer känd som "The Night Before Christmas"), troligen skriven av Clement Clarke Moore, som publicerades i tidningen Sentinel 1823. I denna beskrivs St. Nicholas som en gladlynt och överviktig man med skägg vitt som snö och en näsa röd som ett körsbär, som anländer i en flygande släde dragen av åtta namngivna renar och tar sig ner i husen genom skorstenen. De första bilderna av denna version av den amerikanske jultomten sågs senare i tecknaren Thomas Nasts illustrationer i tidningen Harper's Weekly, där en bild publicerades 1863. Denna amerikanske jultomte populariserades i Coca Cola-reklamen på 1930-talet, med hjälp av bilder av reklamtecknaren Haddon Sundblom (1899–1976), av både finsk och svensk härkomst. Haddon Sundblom föddes i Michigan men hans far var från Föglö på Åland i Finland och hans mor från Sverige.

En populär modern myt i USA är att den tomte vi ser i dag helt och hållet skulle vara skapad av Coca-Cola, eller att tomten åtminstone fått sina rödvita kläder från Coca-Colas reklam. Detta är dock inte sant.^[5] Både bilden av tomten som en gladlynt korpulent man i stort vitt skägg och dennes rödvita kläder har funnits långt tidigare, likaså har utnyttjandet av tomten för kommersiella syften funnits innan Coca-Colas tomte. Coca-Colas inflytande på bilden av tomten ligger mer i att Sundblom gav det amerikanska folket en konsekvent bild av tomten under en 30-årsperiod och på så sätt standardiserade dennes utseende.

Jultomten i världen |

Julemanden i Danmark |

I Danmark vet alla barn att "julemanden" bor på Grönland. När jultomten introducerades i Danmark på 1890-talet var det dock Nordpolen som var hans hemort.^[6] 1989 preciserades hemvisten (via en dansk julkalender-tv-serie) till Uummannaq. Den danska tomten lägger också – till skillnad från i Sverige – paketen under granen på natten till julafton. Renarna som drar tomtens släde heter på danska Danser, Springer, Smukke, Konge, Komet, Amor, Torden och Lyn. Den sista renen – Rudolf – heter så även på danska.^{[källa behövs]}

Julgubben i Finland |

I Finland lever jultomtens föregångare julbocken kvar i det finska namnet: "joulupukki" ("pukki" betyder bock). Det finlandssvenska namnet är däremot julgubben^[7]. Julgubben anses komma från Korvatunturi i Lapplands ödemark och sägs köra till alla länder med sin släde. En av hans renar – den med röda mulen – heter Petteri på finska.

Då Korvatunturi ligger långt borta i svårtillgänglig ödemark är det få turister som försöker hitta hans hem. Däremot finns turistsatsningar annanstans, i synnerhet i Rovaniemi, nära polcirkeln, där också post adresserad till Julgubben besvaras.

Ett stort antal turister, främst britter, besöker Lappland kring jul, främst Rovaniemi och Kittilä, men också Ivalo och Enontekis. År 2012 var det frågan om 300 charterflygningar, rekordåren 2006 och 2007 över 500.^[8]

Jultomten i Sverige |

Den svenska jultomten, som är en blandning av amerikanska Santa Claus och gårdstomten/hustomten i gammal svensk folktro, importerades som tradition till Sverige från USA under 1800-talet^[9], och besöker hemmen på eftermiddagen eller kvällen, vanligtvis^{[källa behövs]} efter TV-programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul (som sänds mellan klockan 15:00 och 16.00), den 24 december. Oftast kommer han i form av en utklädd anhörig, till exempel pappan i familjen, som under kvällen smugit ut för att klä ut sig.^[10][11] En klassisk ursäkt för att förklara personens frånvaro är att denne har "gått ut för att köpa tidningen".^[11] Tomten yttrar ibland frasen Finns det några snälla barn? som hälsning då han träder in i rummet där julfirarna sitter. Detta är dock en sent påkommen fras.

I svenska borgerliga hem på 1800-talet gick presentutdelningen till ungefär som den ofta gör i dag. Skillnaden var att den mystiske gästen, med mask för ansiktet, från början på många håll föreställde en julbock.^[12] I Alice Tegnérs visa om "Julbocken" ("En jul när mor var liten...") står det att han "stod därute och stampa och gav dörrn en smäll". Smällen är en rest av den klappning på dörren som tillkännagav forna tiders anonyma "julklappar". En tradition var också att man i juletid lämnade en present utanför dörren till den man var hemligt kär i, klappade på dörren och försvann.^{[källa behövs]}

Den svenska jultomtens skratt "Ho ho ho!" tros ha kommit från engelskspråkiga länder och ursprungligen från karaktären Puck i William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm omkring år 1600.^[13]

Jultomtens motsvarighet i andra delar av världen |

I södra Tyskland, Österrike och Tjeckien förekommer en tradition, där det i stället var Jesusbarnet, das Christkind, som gav barnen presenter. Överflyttad till Sverige lät traditionen en ung flicka spela Jesusbarnet, med en krans av tända ljus i håret som föreställde gloria. Den figuren smälte samman med lussebruden och blev en av flera källor till den unikt svenska Lucia-traditionen. I det övriga Tyskland, som är evangeliskt präglat, är det dock jultomtens tyska motsvarighet Weihnachtsmann (julmannen) som ger presenter till barnen.

Sankt Nikolaus helgondag är 6 december. I vissa länder, särskilt Tyskland, Nederländerna och Belgien, är det då, 5 eller 6 december, som Sinterklaas kommer med presenter till barnen, medan juldagen snarare firas som en kristen högtid. I Tyskland talar man om Sankt Nikolaus som kommer med presenter 6 december och der Weihnachtsmann som förknippas med julen. De två karaktärerna avbildas på samma sätt, rödklädd och med stort vitt skägg. Den nederländska Sinterklaas har oftast röd klädsel, och har alltid sin följeslagare Zwarte Piet ("Svarte Per") nära tillhands.

I Österrike och några andra länder heter Sankt Nicklaus följeslagare Krampus, en svart varelse med horn och svans som under Krampusfesten den 6 december agar alla olydiga barn med ett risknippe innan Nicklaus delar ut presenter.

Jultomtens bostadsort |

En svårlöslig fråga i mytologin är den om var jultomten bor. I amerikansk tradition bor han på Nordpolen, vilket även influerat jultraditionen i andra länder, där han har en tomteverkstad med massor av tomtenissar, som tillverkar alla julklappar. Enligt denna tradition använder han en flygande släde dragen av renar, med Rudolf i spetsen, för att flyga runt världen och dela ut julklapparna under natten till Juldagen. Danskarna anser att "Julemanden" bor i Ilulissat på Grönland. Finländarna är övertygade om att Julgubben bor på fjället Korvatunturi i nordöstra Finland, men den ogästvänliga platsen har fått konkurrens av Rovaniemi, där man sedan 1998 haft nöjesfältet Santa Park. En delegation från Rovaniemi har bedrivit lobbying i hopp om att få bli EU-sanktionerade som jultomtens hemort. I Norge och Sverige har man haft mindre behov av att fastställa var tomten bor. Det kan möjligen bero på att kopplingen till gårdstomte-/nissetraditionen är starkare där. I Sverige finns både Sagolandet Tomteland sedan 1984 i Mora och postcentralen i Tomteboda, där de brev som svenska barn skriver till tomten hamnar, och varifrån de också ofta får svar.^[14]

I slutet av 1990-talet gav sig även Arvidsjaur i Sverige in i diskussionen, och i mitten av december 1998 invigdes "Tomtens hem" där.^[15][16]

I december 2007 gick det svenska företaget Sweco ut med att jultomten borde bo i bergen i Kirgizistan, nära gränsen till Kazakstan,^[17] på 40°40′N 74°24′Ö / 40.667°N 74.400°Ö / 40.667; 74.400.^[18] Detta skulle nämligen enligt det svenska företaget vara optimalt för Jultomtens logistik, när han ska dela ut alla julklappar. På grund av detta har kirgiziska myndigheter sagt att de planerar att namnge ett berg efter jultomten^[19][20]

Se även |

• Julbock


• Sankt Nikolaus


• Krampus


• 
  Yes, Virginia, there is a Santa Claus (om att jultomten finns till, på svenska)

Referenser |

1. 
   ^ Baker, Margaret (2007 1962). Discovering Christmas Customs and Folklore: A Guide to Seasonal Rites Throughout the World, page 62. Osprey Publishing.
   


2. 
   ^ McKnight, George Harley (1917). us.archive.org St. Nicholas – His Legend and His Role in the Christmas lebration.
   


3. 
   ^ ”Julseder - modernisering av gamla hedniska riter”. Jul i Sverige. Arkiverad från originalet den 21 december 2009. https://www.webcitation.org/5mCKsNL22?url=http://www.jul-i-sverige.se/tradition/julseder.php. Läst 22 december 2009. 
   


4. 
   ^ Tom Hedlund i SvD
   


5. 
   ^ ”The Claus That Refreshes”. snopes.com. Arkiverad från originalet den 22 december 2009. https://www.webcitation.org/5mCN7QiUB?url=http://www.snopes.com/holidays/christmas/santa/cocacola.asp. Läst 22 december 2009. 
   


6. 
   ^ "Julemanden, Juletomten, Julenissen, Joulupukki". Arkiverad 22 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. bornholmsmuseum.mobi. Läst 13 oktober 2013.
   


7. 
   ^ Hufvudstadsbladet 1/12 2008 Arkiverad 8 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.
   


8. 
   ^ Svenskt luftrum fyllt av tomteflygningar
   


9. 
   ^ Elisabet Andersson (24 december 2011). ”Tomtarna hänger med”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4870512. Läst 30 november 2012. 
   


10. 
    ^ " Vem brukar vara tomte hos dig på julafton?"^{[död länk]} - Strengnastidning.se Hämtat 25 december 2008
    


11. ^ [a b] Johansson, Matthias "Tomten finns visst!" - ekuriren.se Hämtat 25 december 2008
    


12. 
    ^ Håkan Strömberg (18 november 2013). ”Så blev bocken jultomte”. Populär Historia. http://popularhistoria.se/artiklar/sa-blev-bocken-jultomte. Läst 21 december 2017. 
    


13. 
    ^ "Om varför den svenska tomten säger 'Ho Ho Ho'", Henrik Rosenkvist i Godmorgon, världen!, Sveriges radio, 20 december 2015. Åtkomst den 21 december 2015.
    


14. 
    ^ Svensson, Emma "I år skriver 100 000 barn önskelista till Tomdebodaposten" - Aftonbladet Läst 23 december 2008
    


15. 
    ^ Frida Lindqvist (13 december 1998). ”Tomtekriget” (på svenska). Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9812/13/tomte.html. Läst 17 december 2017. 
    


16. 
    ^ ”Därför bor tomten hos oss” (på svenska). Aftonbladet. 13 december 1998. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9812/13/tomte2.html. Läst 17 december 2017. 
    


17. 
    ^ ”Tomten toppar Kirgizistans lista”. dn.se. http://www.dn.se/nyheter/varlden/tomten-toppar-kirgizistans-lista/. Läst 17 juli 2015. 
    


18. 
    ^ Santa's best location: Kyrgyzstan BBC.co.uk 2007-12-05, hämtad 2007-12-24
    


19. 
    ^ Kyrgyzstan to Name a Mountain for Santa Associated Press, 2007-12-20, hämtad 2007-12-24
    


20. 
    ^ ”Kyrgyz to name peak after Santa”. BBC.co.uk. 19 december 2007. Arkiverad från originalet den 21 december 2009. https://www.webcitation.org/5mCLcF5mW?url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/7152664.stm. Läst 24 december 2007. 
    

Externa länkar |

• En historik över jultomtens utseende: The Coca-Cola Santa
  


• Jultomten i Rovaniemi in Finland

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Jultomten.
  Bilder & media
  
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Jul Julafton · Annandag jul · Midvinterblot Dagar Lilla jul · Advent (1:a, 2:a, 3:e, 4:e) · Annadagen · Luciadagen · Tomasmäss · Lilla julafton · Julafton · Juldagen · Annandag jul (Staffansdagen) · Tredjedag jul (Johannes evangelistens dag) · Värnlösa barns dag (menlösa barns dag; fjärdedag jul) · Söndagen efter jul · Trettondagsafton · Trettondedag jul · Tjugondedag jul (Tjugondedag Knut) · Kyndelsmässodagen Figurer Christkind · Farbror Frost · Father Christmas · Julbock · Julkatten · Jultomten · Lucia · Nikolaus · Santa Claus · Sinterklaas · Staffan stalledräng · Stjärngosse · Tomte · Tomtemor Traditioner Adventsljusstake · Adventsstjärna · Julbord · Julbön · Julevangeliet · Julfilm · Julfrimärke · Julgran · Julkalender · Julklapp · Julkort · Julkrubba · Julkärve · Julmarknad · Julmusik/Julsånger · Julnattsmässa · Julpynt · Julotta · Julspel · Julstjärna · Julstrumpa · Jultomtens renar · Jul i Radio · Jul i TV · Staffansritt · Annandagsbandy · Julgransplundring · Jul i juli · Jul i augusti · Uppesittarkväll Mat och dryck Christmas pudding · Dopp i grytan · Glögg · Julgodis · Julmat · Julmust · Julskinka · Julstubbe · Julöl · Lutfisk · Marsipangodis · Pepparkaka · Ris à la Malta · Risgrynsgröt · Saffransbröd · Stollen I olika länder Argentina · Australien · Belgien · Brasilien · Danmark · Filippinerna · Finland · Frankrike · Guatemala · Haiti · Irland · Island · Italien · Kroatien · Japan · Kanada · Mexiko · Nederländerna · Norge · Nya Zeeland · Polen · Portugal · Rumänien · Ryssland · Schweiz · Serbien · Spanien · Storbritannien · Sverige · Tyskland · USA · Ukraina · Ungern · Österrike Kategori  · Commons · Portal