Xrfgtjtk

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Fältspat är en mineralgrupp av aluminiumsilikater med natrium, kalium eller kalcium. Ungefär 40 % av jordskorpan består av fältspat^[1]. Fältspat ingår i bland annat bergarterna granit och gnejs.

Det finns två typer av fältspat: kalifältspat och plagioklas. Kalifältspat, KAlSi₃O₈, är ofta ljust röd-brun eller röd men kan även ha andra ljusa färger^[2] medan plagioklas är grå, vit eller i vissa fall en aning beige. Plagioklas är en fast lösning av albit, NaAlSi₃O₈ och anortit CaAl₂Si₂O₈.^[3]Tvillingbildning är vanlig i plagioklas och kan ibland ses med blotta ögat.

På 1800-talet hade man gruvor med fältspat i t.ex. Stockholms skärgård, som nämns i romanen Hemsöborna. Ett exempel är Ytterby gruva i Vaxholms kommun som Rörstrands Porslinsfabrik länge ägde, och där många grundämnen (särskilt sällsynta jordartsmetaller) har upptäckts.

Inom den keramiska industrin används ofta kvarts och fältspat som råvara i t.ex. glasyrer och porslinsmassor. Förr bröts dessa ofta i pegmatiter men ibland kunde mald aplit med låga halter av mörka mineral användas, ev efter justering av kvarts/fältspatförhållandet. Numera utvinns framförallt fältspat ofta genom flotation av någon fältspathaltig bergart t.ex. någon granit med sådana egenskaper att de mörka mineralen kan avlägsnas. Aplit kan i detta sammanhang tänkas vara en bra råvara eftersom utgångshalten av mörka mineral ofta är låg. Används nefelinsyeniter som råvara kan man få en blandprodukt med fältspat nefelin och ev en del andra ljusa mineral som har en lägre kiselsyrahalt (och ofta lägre järnhalt) än ren fältspat. Det kan användas för att kompensera kiselsyraöverskott i andra råvaror eller för att sänka bränntemperaturer och därmed spara energi. Fältspat kan också användas som glasråvara, men undviks ofta eller används i låga halter eftersom aluminium gör det smälta glaset trögflytande.

Månsten, solsten, labradorit, spektrolit och amazonit är fältspatvarianter som används som prydnads- eller halvädelstenar. Ibland förekommer också klara varianter av t.ex. sanidinfältspat som kan fasettslipas, men även dessa får betecknas som halvädelstenar.

Galleri |

• 
  

  

  
  

  
  

  Pertit som är kalifältspat med strimmor av albit
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Kalifältspat, varietet amazonit
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Albit med synliga ränder från tvillingbildning
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Labradorit, varietet spektrolit från Ylämaa i Finland
  

  
  

  
  

Se även |

• Kolsva fältspatgruva

Litteratur |

• Jörgen Langhof: Kolsva fältspatgruva: En av Skandinaviens största fältspatgruvor och Europas största Be-mineralisering, Naturhistoriska Riksmuseet, i Litofilen 2015:4, ISSN 1651-6117, Volym 32, sidorna 21-40

Källor |

Noter |

1. 
   ^ Anderson, Robert S. (2010-06-17) (på en). Geomorphology: The Mechanics and Chemistry of Landscapes. Cambridge University Press. ISBN 9781139788700. https://books.google.ca/books?id=hDt5A2-km_wC&printsec=frontcover&dq=Geomorphology:+The+Mechanics+and+Chemistry+of+Landscapes&hl=en&sa=X&redir_esc=y#v=onepage&q=Geomorphology:%20The%20Mechanics%20and%20Chemistry%20of%20Landscapes&f=false. Läst 21 mars 2017 
   


2. 
   ^ Per H Lundegårdh, Sven Laufeld;Norstedts stora stenbok, mineral, bergarter, fossil; sidan168; ISBN 91-1-8441 22-X
   


3. 
   ^ Bengt Loberg; Geologi, Material, processer ochSveriges berggrund; sidan 90; ISBN 91-1-804182-5