Silikatmineral
.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Silikatmineral utgör den största och viktigaste gruppen av bergartsbildande mineral. Silikatmineralen är naturliga silikater som huvudsakligen består av SiO4-tetraedrar ensamma eller förenade med varandra på olika sätt (par, kedjor, band ringar, skikt eller 3D-nätverk). Någon metall behövs för laddningsutjämning som ofta är natrium, kalium, kalcium, järn eller magnesium. Aluminium kan ibland ingå som centralatom i tetraedern i stället för kisel. Kvoten antal syreatomer per centralatom är 2 för tektosilikater, 2,5 i fyllosilikat, 2,75 i inosilikat med dubbla kedjor (band), 3 i cyklosilikat och i inosilikat med enkelkedjor, 3,5 i sorosilikat samt 4 för nesosikikat.[1]
De omkring 500 silikatmineralen klassificeras efter strukturen på deras silikatanjongrupp.
Innehåll
1 Nesosilikater
2 Sorosilikater
3 Cyklosilikater
4 Inosilikater
4.1 Enkelkedjor
4.2 Dubbelkedjor
5 Phyllosilikater
6 Tektosilikater
7 Se även
8 Källor
8.1 Fotnoter
Nesosilikater |
(av grek. neso = ö) kvot O/Si≥4
Fenakitgruppen
- Fenakit
- Willemit
Olivingruppen
- Forsterit
- Fayalit
Granatgruppen
- Pyrop
- Almandin
- Spessartin
- Grossular
- Andradit
- Uvarovit
- Hydrogrossular
Zirkongruppen
- Zirkon
- Torit
- Al2SiO5-gruppen (den femte syreatomen koordineras inte av kisel)
- Andalusit
- Kyanit
- Sillimanit
- Dumortierit
- Topas
- Staurolit
Humitgruppen
- Norbergit
- Chondrodit
- Humit
- Klinohumit
- Datolit
- Titanit
- Kloritoid
Sorosilikater |
(av grek. soros = grupp) kvot O/Si=3,5
Hemimorfit (Kalamin)- Lawsonit
- Ilvait
Epidotgruppen
- Zoisit
- Klinozoisit
- Epidot
- Allanit
Vesuvianit (Idiokras)
Cyklosilikater |
(av grek. cyklos = cirkel) kvot O/Si=3
- Axinit
- Beryll
- Kordierit
- Turmalin
Inosilikater |
(av grek. ino = muskel, tråd, sträng)
Enkelkedjor |
Pyroxengruppen
Enstatit–ortoferrosilit-serien
- Enstatit
- Bronzit
- Hypersten
- Klinohypersten
- Pigeonit
Diopsid-hedenbergit-serien
- Diopsid
- Hedenbergit
- Johannesenit
- Augit
Natrium-pyroxen-serien
- Jadeit
- Amfacit
Akmit (Ägirin)
- Spodumen
Pyroxenoigruppen
- Wollastonit
- Podonit
- Pectolit
Dubbelkedjor |
Amfibolgruppen
- Antofyllit
Cummingtonit-serien
- Cummingtonit
- Grünerit
Tremolit-serien
- Tremolit
- Aktinolit
- Hornblände
Natriumamfibolgruppen
- Glaukofan
Riebecktit
Krokidolit - asbest
- Arfvedstonit
Phyllosilikater |
(av grek. phyllos = blad, löv) kvot O/(Si+Al)=2,5
Serpentingruppen
- Antigorit
- Krysotilit
Lermineralgruppen
- Kaolinit
Smektit
- Montmorillonit
- Illit
- Talk
- Pyrofyllit
Glimmer
- Muskovit
- Flogopit
- Biotit
- Lepidolit
- Margarit
- Kloritgruppen
- Apfyllit
- Prehnit
Tektosilikater |
(av grek. tekto = timmerman, byggare) kvot O/(Si+Al)=2
Kvartsgruppen
- Kvarts
- Tridymit
- Kristobalit
- Opal
Fältspatgruppen
Kaliumgruppen
- Mikroklin
- Ortoklas
- Sanidin
Plagioklasgruppen
- Albit
- Oligoklas
Andesin (andesit)- Labradorit
- Bytownit
- Anortit
Fältspatoidgruppen
- Leucit
- Nefelin
- Sodalit
- Lazurit
- Petalit
Skapolitgruppen
- Marialit
- Meionit
- Analcim
Zeolitgruppen
- Natrolit
- Chabasit
- Heulandit
- Stilbit
Se även |
- Lista över mineral
Källor |
Fotnoter |
^ Gunnar Hägg 1963, Allmän och oorganisk kemi, Almqvist & Wiksell, kapitel 23-3h sidor 568–575