Positivism
Auguste Comte var en av de tidiga positivisterna.
Positivism (fr. positivisme), benämning på olika filosofiska riktningar som strävat efter att grunda tänkandet på "fakta", det vill säga kunskap som baseras på sinneserfarenhet. Genom empiriska studier försöker forskaren hitta egenskaper hos studieobjektet som återkommer också i andra fall och situationer. När man kartlagt ett tings regelbundenheter ger detta möjlighet att förutsäga, och ingripa i, ett skeende. Det som kan förutsägas (till exempel att jorden kommer att snurra ett varv runt solen under nästa år) är det som kan betraktas som kunskap. Det som inte kan vägas eller mätas betraktas som mindre intressant.
Med termen positivism avses ofta logisk positivism.
Inom psykologin tillämpas positivismen av de behavioristiska och operationalistiska skolorna (exempelvis B.F. Skinner).
Innehåll
1 Comte
2 Referenser
2.1 Noter
2.2 Källor
3 Se även
3.1 Externa länkar
Comte |
Termen positivism myntades ursprungligen av Henri de Saint-Simon, men utvecklades främst av 1800-talssociologen Auguste Comte. En annan positivist var James Mill som uppfostrade sin son John Stuart Mill i positivistisk anda.
Det mänskliga tänkandet ansågs enligt Comte ha genomgått tre stadier:[1]
- Det teologiska stadiet, där skeendena i världen ansågs beroende av gudar och andar.
- Det metafysiska stadiet, där skeendena i världen ansågs beroende av naturliga, till skillnad från övernaturliga krafter.
- Det positiva stadiet, där en naturvetenskaplig syn på den sociala verkligheten tillämpas .
Referenser |
Noter |
^ Giddens, Anthony (2007). Sociologi. Studentlitteratur. sid. 29. ISBN 978-91-44-01947-5
Källor |
Giddens, Anthony. Sociologi. Studentlitteratur (2007) ISBN 978-91-44-01947-5
Se även |
- Logisk positivism
- Empiriokriticism
- Konstruktivism
- Rättspositivism
Externa länkar |
- Société Positiviste Internationale, Paris
- Parana, Brazil
- Porto Alegre, Brazil
- Rio de Janeiro, Brazil
- Posnan, Poland
- Positivists Worldwide
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| ||||||||||||||||||||||||||
