Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Umeå kommun
Kommun
Umeå stadshus (kommunhus)
Vapensköld för Umeå kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Slogan: Umeå kommun har ingen slogan. Det finns däremot en devis för platsen Umeå: Umeå. Vill mer.
Land	Sverige
Län	Västerbottens län
Landskap	Västerbotten, Ångermanland
Domkrets	Umeå domkrets[1]
Läge	63°50′0″N 20°15′0″Ö / 63.83333°N 20.25000°Ö / 63.83333; 20.25000
Centralort	Umeå
Areal	2 397,61 km² (2015-01-01)[2] 39:e största (av 290)
- land	2 317,12 km²
- vatten	80,49 km²
Folkmängd	126 664 (2018-09-30)[4] 11:e största (av 290)
- centralort	84 761[3] (2016)12:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet	54,66 invånare/km²[4][2] 93:e högsta (av 290)
Bildad	1971
Kommunstyrelsens ordförande	Hans Lindberg (S)
GeoNames	602149
Kommunkod	2480[5]
Tätortsgrad (%)	90 (2015)[7]
Antal anställda	11 725 (2017-11)[6]
Webbplats: www.umea.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. Lantmäteriets kommunavgränsning

Umeå kommun (.mw-parser-output .audiolink a{background:url("https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f7/Loudspeaker.png")center left no-repeat!important;padding-left:16px!important;padding-right:0!important}uttal (info)) är en kommun i Västerbottens län. Centralort är Umeå som också är länets residensstad. Befolkningsmässigt är Umeå kommun, med 126 664 invånare (30 september 2018)^[4], Sveriges 11:e största kommun, sedan 1992 Norrlands största kommun och sedan 1976 Norrlands snabbast växande kommun.^[8]

Kommunen är belägen vid Kvarken i öster, i sydöstra delen av landskapet Västerbotten med en mindre del i nordöstra Ångermanland. Från nordväst mot sydöst rinner Ume älv. Umeå kommun gränsar i norr till Skellefteå kommun, i nordöst till Robertsfors kommun, i sydväst till Nordmalings kommun samt i väster till Vännäs kommun och Vindelns kommun, alla i Västerbottens län. I öster har kommunen en maritim gräns till Korsholms kommun i landskapet Österbotten i Finland.

Administrativ historik |

Kommunens område motsvarar de gamla socknarna Sävar, Umeå samt en mindre del av Nordmaling. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Umeå stad som 1863 bildade en stadskommun. Hörnefors landskommun bildades 1914 genom utbrytning av områden ur Nordmalings och Umeå landskommuner i Ångermanland respektive Västerbotten. Holmöns landskommun bildades 1925 genom en utbrytning ur Sävars landskommun.

Djupviks municipalsamhälle inrättades i Umeå landskommun 9 februari 1894. Holmsunds landskommun bildades 1918 genom en utbrytning ur Umeå landskommun, dit municipalsamhället fördes. Detta uppgick 3 februari 1933 i det då bildade Holmsunds municipalsamhälle. Obbola municipalsamhälle inrättades 22 september 1939 i Holmsunds landskommun. 1947 ombildades landskommunen till Holmsunds köping samtidigt som municipalsamhällena upplöstes. Tegs municipalsamhälle inrättades 12 december 1924 och upplöstes vid utgången av 1960. Backens municipalsamhälle inrättades 16 maj 1941 och upplöstes vid utgången av 1958. Hörnefors municipalsamhälle inrättades 16 maj 1941 och upplöstes vid utgången av 1957.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.^[9]

1965 införlivades Umeå landskommun i Umeå stad. Umeå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Umeå stad. Holmsunds kommun bildades samtidigt av Holmsunds köping. 1974 införlivades Holmön, Holmsunds, Hörnefors och Sävars kommuner.^[10]

Kommunen ingår sedan bildandet i Umeå tingsrätts domsaga.^[11]

Kommunvapnet |

Blasonering: I blått fält tre avskurna renhuvuden av silver, ställda två över ett, med hornkrona och tunga röda.'

Vapnet är detsamma som gällde för Umeå stad. I ett kungligt brev från 1646 förskrivs att Umeå stads sigill ska innehålla tre renhuvuden. Som vapen fastställdes detta av Kungl. Maj:t 1947. Efter kommunbildningen på 1970-talet fanns ytterligare fyra vapen, men man beslutade att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades för Umeå kommun hos Patent- och registreringsverket 1979.

Demografi |

Centralorten Umeå är den största tätorten, och andra större tätorter är Holmsund, Hörnefors, Sävar, Obbola, Täfteå, Röbäck och Ersmark.

Medelåldern i kommunen är 38,8 år (2016)^[12], vilket är 2,4 år under riksgenomsnittet och kan förklaras av att Umeå är en utbildningsstad med bland annat Umeå universitet (invigt 1965) och Sveriges lantbruksuniversitet.

Umeå kommun är en expansiv inflyttningskommun som hade 75 290 invånare när kommunsammanslagningarna var genomförda 1975 och passerade 100 000 invånare 1995. Det innebär bland annat att två tredjedelar av kommunens befolkning består av personer som är födda utanför kommunens gränser – de allra flesta^{[källa behövs]} i andra kommuner i Västerbottens län och de övriga Norrlandslänen – och att omkring en tiondel är utrikes födda.

Befolkningsutveckling |

Umeå kommun är den kommun i Norrland som ökat mest i befolkning sedan 1970-talet.^[13] Befolkningstillväxten har varit +36 % under 25 år (1985-2010), och prognostiserades år 2011 av SCB till ytterligare +10 % under påföljande 25 år (2010–2035) för att då nå 127 004 invånare.^[14] Enligt Umeå kommuns egen beräkning i Prognos 16. Befolkningsprognos för Umeå kommun 2016-2027, väntas kommunen passera 130 000 invånare redan år 2022.^[15]

Befolkningsutvecklingen i Umeå kommun 1970–2018
År			Invånare
1810			7 752
1830			10 269
1850			12 651
1870			16 840
1890			20 400
1900			23 591
1910			27 411
1920			32 325
1930			37 570
1940			40 552
1950			46 282
1960			54 415
1970			69 547
1975			75 290
1980			81 088
1985			85 108
1990			91 258
1995			101 337
2000			104 512
2005			110 758
2010			115 473
2015			120 777
2018			126 664
Gröna staplar indikerar storleken innan kommunsammanslagningarna 1974. Samtliga socknar i nuvarande kommun räknas med i siffrorna så väl före som efter. Källor: SCB - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.

Utländsk bakgrund |

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 16 551, eller 13,47 procent av befolkningen (hela befolkningen: 122 892 den 31 december 2016). Motsvarande siffra för den 31 december 2002 var 10 031 invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition, eller 9,42 % av befolkningen (hela befolkningen: 106 525 den 31 december 2002).^[8]

Utrikes födda |

Den 31 december 2016 utgjorde folkmängden i Umeå kommun 122 892 personer. Av dessa var 13 443 personer (10,94 procent) födda i ett annat land än Sverige^[16]. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[17]

Födelseland[17]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&0107255.&&&&&0107 255
2	Finland	&&&&&&&&&&&02027.&&&&&02 027
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01839.&&&&&01 839
4	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01293.&&&&&01 293
5	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01228.&&&&&01 228
6	Irak	&&&&&&&&&&&&0758.&&&&&0758
7	Iran	&&&&&&&&&&&&0744.&&&&&0744
8	Somalia	&&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0500
9	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0492.&&&&&0492
10	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0464.&&&&&0464
11	Kina	&&&&&&&&&&&&0454.&&&&&0454
12	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0414.&&&&&0414
13	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0407.&&&&&0407
14	Thailand	&&&&&&&&&&&&0358.&&&&&0358
15	Norge	&&&&&&&&&&&&0294.&&&&&0294
16	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235
17	Polen	&&&&&&&&&&&&0224.&&&&&0224
18	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0126.&&&&&0126
19	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&0108.&&&&&0108
20	Syrien	&&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100
21	Danmark	&&&&&&&&&&&&&095.&&&&&095
22	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&066.&&&&&066
23	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033
25	Island	&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07

Indelningar |

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[18]:

Geografi |

Kommunen är genomfluten av Ume älv och dess biflöde Vindelälven.

Sjöar | Se även Lista över insjöar i Umeå kommun Bjännsjön Bäcksjön Grössjön Nydalasjön Stöcksjön Tavelsjön Trehörningen

Åar och älvar | Hörnån Norrmjöleån Sävarån Sörmjöleån Täfteån Tavelån Ume älv Vindelälven Åhedån

Slätter | Röbäcksslätten Berg | Vallberget Tavelsjöberget Hässningberget Selsberget Bräntberget Hamrinsberget

Tätorter |

Enligt Statistiska centralbyråns rapport Befolkning i tätorter 2015-12-31; fördelat på kön och åldersklasser den 31 december 2015 fanns det 24 tätorter i Umeå kommun.^[19]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning. Centralorten är i fet stil.

Nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

Tätort Befolkning Landareal (hektar) Täthet (inv./km²) Umeå &&&&&&&&&&083249.&&&&&083 249 &&&&&&&&&&&03220.&&&&&03 220 &&&&&&&&&&&02585.&&&&&02 585 Holmsund &&&&&&&&&&&05962.&&&&&05 962 &&&&&&&&&&&&0752.&&&&&0752 &&&&&&&&&&&&0793.&&&&&0793 Sävar &&&&&&&&&&&02968.&&&&&02 968 &&&&&&&&&&&&0326.&&&&&0326 &&&&&&&&&&&&0910.&&&&&0910 Hörnefors &&&&&&&&&&&02514.&&&&&02 514 &&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235 &&&&&&&&&&&01070.&&&&&01 070 Röbäck &&&&&&&&&&&02460.&&&&&02 460 &&&&&&&&&&&&0252.&&&&&0252 &&&&&&&&&&&&0976.&&&&&0976 Obbola &&&&&&&&&&&02173.&&&&&02 173 &&&&&&&&&&&&0229.&&&&&0229 &&&&&&&&&&&&0949.&&&&&0949 Ersmark &&&&&&&&&&&01650.&&&&&01 650 &&&&&&&&&&&&0149.&&&&&0149 &&&&&&&&&&&01107.&&&&&01 107 Täfteå &&&&&&&&&&&01305.&&&&&01 305 &&&&&&&&&&&&0145.&&&&&0145 &&&&&&&&&&&&0900.&&&&&0900 Tomtebo 741 38 &&&&&&&&&&&01950.&&&&&01 950 Innertavle 576 &&&&&&&&&&&&&072.&&&&&072 &&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800 Stöcke 487 &&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070 &&&&&&&&&&&&0696.&&&&&0696 Hissjö 471 &&&&&&&&&&&&0107.&&&&&0107 &&&&&&&&&&&&0440.&&&&&0440 Tavelsjö 461 &&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076 &&&&&&&&&&&&0607.&&&&&0607 Sörfors 460 &&&&&&&&&&&&0114.&&&&&0114 &&&&&&&&&&&&0404.&&&&&0404 Yttersjö 442 &&&&&&&&&&&&0110.&&&&&0110 &&&&&&&&&&&&0402.&&&&&0402 Stöcksjö 394 &&&&&&&&&&&&0110.&&&&&0110 &&&&&&&&&&&&0358.&&&&&0358 Brännland 336 &&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063 &&&&&&&&&&&&0533.&&&&&0533 Bullmark 329 &&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044 &&&&&&&&&&&&0748.&&&&&0748 Sörmjöle 307 &&&&&&&&&&&&&069.&&&&&069 &&&&&&&&&&&&0445.&&&&&0445 Överboda 241 &&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061 &&&&&&&&&&&&0395.&&&&&0395 Brännäset 239 270 89 Norrmjöle 228 146 156 Flurkmark 210 &&&&&&&&&&&&&045.&&&&&045 &&&&&&&&&&&&0467.&&&&&0467 Botsmark 201 &&&&&&&&&&&&&039.&&&&&039 &&&&&&&&&&&&0516.&&&&&0516

Kommunikationer |

Umeå kommun genomkorsas från sydväst mot nordöst av E4 och i öst-västlig riktning av E12. Tre bilbroar korsar Ume älv i Umeå: Tegsbron (invigd 1949), Kyrkbron (1975) och Kolbäcksbron (2001). Obbolabron mellan Holmsund och Obbola var färdigbyggd 1989. Mellan Umeå hamn i Holmsund och Vasa i Finland, som är Umeås närmaste grannstad, går färjelinjen Umeå–Vasa som är en del av E12 och drivs av Wasaline. Den internationella turistvägen Blå vägen (Norge – Sverige – Finland – Ryssland) passerar Umeå.

Från sydväst sträcker sig Botniabanan som ansluter till Umeåbanan sydöst om Umeå. Umeåbanan sträcker sig i nordöstlig riktning mellan Holmsund och Vännäs där den ansluter till Stambanan genom övre Norrland. Banorna trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Norrtågs regionaltåg som stannar vid Hörnefors, Umeå Östra och Umeå centralstation. Det finns även lokaltåg mellan Umeå Östra och Vännäs.

Botniabanan är en järnväg längs med Norrlandskusten som kraftigt förkortat restiderna i nord-sydlig riktning. Botniabanan med regional snabbtågstrafik underlättar för pendling. Det finns stationer har i södra grannkommunen Nordmaling (53 km söder om Umeå) och i Hörnefors (30 km söder om Umeå). Resecentret Umeå Östra ligger vid universitetssjukhuset/universitetet i Umeå.

Sträckan Umeå–Örnsköldsvik (11 mil) tar cirka 40 minuter med snabbtåg, jämfört med över en timme med bil. När det gäller den interregionala snabbtågstrafiken kommer exempelvis restiden Umeå–Sundsvall att förkortas till ungefär 2,5 timmar när banan blir optimerad för 250 km/h, det vill säga den hastighet framtidens svenska tåg ska klara av. Under hösten 2011 var Ådalsbanan klar och då kan tågtrafiken börja utnyttjas fullt ut. Resan med tåg Stockholm–Umeå minskar från 11 timmar till ungefär 5,5 timmar. Tåget kommer därmed kunna konkurrera mer effektivt med flyget.

Umeå Airport ligger endast fyra kilometer från Umeå centrum och är den sjätte största flygplatsen i landet (2015), mätt i antal passagerare. År 2015 hade flygplatsen cirka 1 048 000 passagerare^[20].

Politik |

Lista över kommunstyrelsens ordförande |

Namn		Tillträdde	Avgick
	Margot Wikström (S)	1986	1991
	Nils Häggström (C)	1991	1994
	Margot Wikström (S)	1995	1995
	Lennart Holmlund (S)	1995	25 november 2014
	Hans Lindberg (S)	25 november 2014-

Kommunstyrelse |

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Hans Lindberg
Förste vice ordförande	M	Anders Ågren
Andre vice ordförande	S	Margareta Rönngren

Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter, varav sex tillhör socialdemokraterna, tre tillhör vänsterpartiet, två tillhör moderaterna medan centerpartiet, kristdemokraterna, liberalerna samt miljöpartiet har alla en ledamot vardera.^[21]

Kommunfullmäktige |

Presidium 2014–2018
Ordförande	S	Marie-Louise Rönnmark
Förste vice ordförande	C	Sven-Olov Edvinsson
Andre vice ordförande	S	Carin Nilsson

Kommunala nämnder |

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Byggnadsnämnden	S	Mikael Berglund	M	Ulrik Berg
Fritidsnämnden	S	Ari Leinonen	M	Lennart Johansson
För- och grundskolenämnden	S	Moa Brydsten	M	Elmer Eriksson
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden	S	Peter Vigren	KD	Anders Sellström
Individ- och familjenämnden	S	Andreas Lundgren	C	Anna-Karin Sjölander
Kulturnämnden	S	Tomas Wennström	M	Eva Westman Modig
Miljö- och hälsoskyddsnämnden	S	Andreas Sjögren	M	Sofia Ekman
Tekniska nämnden	S	Lena Karlsson Engman	M	Stefan Nordström
Äldrenämnden	S	Janet Ågren	KD	Veronica Kerr
Överförmyndarnämnden	S	Åke Lindgren	M	Elmer Eriksson
Valnämnden	S	Håkan Johansson	M	Pasi Huikuri

Mandatfördelning i Umeå kommun, valen 1970–2018 |

För valresultat före 1970, se Umeå stad.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018 |

Parti	Valdistrikt		Kommun
	Starkaste	Andel	Andel
S	Böleäng Västra	42,14 %	30,35 %
M	Östteg	25,47 %	17,29 %
V	Ålidhem Södra	31,77 %	16,24 %
C	Bullmark	33,22 %	9,98 %
L	Mariehemsgård	11,67 %	5,76 %
MP	Nydalahöjd	11,93 %	5,43 %
SD	Hörnefors Västra	9,58 %	5,31 %
KD	Backen	8,62 %	3,79 %
AP	Norra Ersboda	7,57 %	3,58 %
FI	Ålidhem Västra	5,51 %	2,08 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Vänorter |

I Europa: Helsingør, Danmark Vasa, Finland Harstad, Norge Petrozavodsk, Ryssland Würzburg, Tyskland

Utanför Europa: Saskatoon, Kanada Qufu, Kina Xi'an, Kina Lanzhou, Kina Guanajuato, Mexiko

I Vänortsparken finns ett konstverk Tellus - en jordglob, som visar de olika vänorternas geografiska läge. Varje vänort har dessutom en egen yta i parken med något typiskt för orten.

Källa:^[22]

Se även |

• Naturreservat i Umeå kommun


• Lista över fornlämningar i Umeå kommun


• Personer med anknytning till Umeå kommun

Källor |

1. 
   ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
   


2. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
   


3. 
   ^ Statistiska centralbyrån, 11 april 2017 läst 2017-04-11
   


4. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018. 
   


5. 
   ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
   


6. 
   ^ läs online,
   


7. 
   ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
   


8. ^ [a b] Antal personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 2016 (Läst 11 april 2017)
   


9. 
   ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 sida 18 i pdf:en
   


10. 
    ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
    
    


11. 
    ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
    


12. 
    ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2016
    


13. 
    ^ http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2009&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1
    


14. 
    ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
    


15. 
    ^ ”Prognos 16. Befolkningsprognos för Umeå kommun 2016–2027” (pdf). Umeå kommun. 2016. http://umea.se/download/18.20690b651567dc7526c1d947/1472816206250/UK_Rapport_Befolkningsprognos_rapport-9_.pdf. Läst 11 april 2017. 
    


16. 
    ^ ”Statistikdatabasen - tabell”. www.statistikdatabasen.scb.se. http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/29235. Läst 11 april 2017. 
    


17. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
    


18. 
    ^
    SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
    
    


19. 
    ^ Statistiska centralbyrån: Befolkning i tätorter 2015-12-31; fördelat på kön och åldersklasser Läst 11 april 2017.
    


20. 
    ^ ”Om flygplatsen | Umeå Airport” (på sv). www.swedavia.se. https://www.swedavia.se/umea/om-flygplatsen/. Läst 11 april 2017. 
    


21. 
    ^ Umea.se: Kommunstyrelsen Läst 28 februari 2016.
    


22. 
    ^ Http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/internationelltarbete/natverkochvanorter/vanorterochsamarbetsorter.4.bbd1b101a585d7048000173977.html
    

Externa länkar |

• Umeå kommuns officiella webbplats


• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Umeå kommun.
  Bilder & media
  
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Umeå kommun i Västerbottens län Distrikt Holmsund · Holmön · Hörnefors · Sävar · Tavelsjö · Teg · Umeå landsdistrikt · Umeå Maria · Umeå stadsdistrikt · Ålidhem Tätorter Botsmark · Brännland · Brännäset och Boviken · Bullmark · Ersmark · Flurkmark · Hissjö · Holmsund · Hörnefors · Innertavle · Norrmjöle · Obbola · Röbäck · Stöcke · Stöcksjö · Sävar · Sörfors · Sörmjöle · Tavelsjö · Tomtebo · Täfteå · Umeå · Yttersjö · Överboda Småorter Ansmark · Baggböle · Bjännsjön · Bodbyn · Brattby · Degernäs · Dingnäset · Djupviken · Djäkneböle · Flurkmark (västra delen) · Fäbodåkern · Fällforsån · Gravmark · Gubböle · Haddingen · Hamnskär · Holmön · Håkmark · Hössjö · Innersjö och Mellansvartbäck · Karlsborg · Kassjö · Klabböle · Kroksjö · Kåddis · Mariagården · Nerbyn · Norrbyn · Norrfors · Pålböle · Rödånäs · Rödåsel · Sand · Sillviken · Själafjärden · Sjömyran · Skravelsjö · Ström · Strömbäck · Svedjan · Sörmjöle havsbad (östra delen) · Tuppliden · Vitskär · Västersidan · Yttertavle Övriga orter Bösta · Hörneå · Kroklandet · Tomterna · Trehörningen · Västibyn Öar Bredskär · Bölesholmarna · Grossgrunden · Holmön · Holmögadd · Norrbyskär · Obbolaön · Stora Fjäderägg · Storsandskär · Tarv · Ängesön · Ön

v • r Kommuner i Västerbottens län Bjurholm · Dorotea · Lycksele · Malå · Nordmaling · Norsjö · Robertsfors · Skellefteå · Sorsele · Storuman · Umeå · Vilhelmina · Vindeln · Vännäs · Åsele Se även: Lista över Sveriges kommuner