Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Lingon
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Ljungordningen Ericales
Familj	Ljungväxter Ericaceae
Släkte	Blåbärssläktet Vaccinium
Art	Lingon V. vitis-idaea
Vetenskapligt namn
§ Vaccinium vitis-idaea
Auktor	Carl von Linné, 1753
Blommande gren Mognande bär Blomma i längdsnitt Ståndare, 8 × förstoring
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Lingon (Vaccinium vitis-idaea^[1]) är ett ris som är vintergrönt.^[2] Lingonets bär, som också heter lingon, är ätliga, och mognar i augusti–september. Lingonväxter odlas sällan och bären plockas ofta från vilda växter.

Beskrivning |

Lingon blir 10–40 centimeter hög med kompakt växtsätt.

Lingonväxter har blad året om, även under de kallaste vintrarna. De sprider sig med underjordiska rötter. På sommaren har de vita blommor och frukten mognar på hösten. Lingonets bär är röda och sura.

Lingon liknar mjölon och kan förväxlas med denna växt. Mjölonet har fått sitt namn av att bäret är torrare och mjöligare än lingonet, vilket är den tydligaste skillnaden. Hos lingon är bladkanterna nedvikta och hos mjölon är kanterna platta. Lingonriset växer också mer upprätt, medan mjölon har liggande ris.

Biotop |

Lingon trivs i halvskugga och med sur, fuktig jordmån.
I Sverige är lingon vanligt i gles barrskog, särskilt i närheten av tall. Obördig jordmån tåls men inte basisk jordmån. Lingonväxter är mycket tåliga mot kyla; de kan tåla -40 °C och eventuellt lägre, men växer dåligt där somrarna är mycket varma.

Utbredning |

Lingonets naturliga utbredningsområde är norra halvklotets skogsbälte i Europa, Asien, och Nordamerika, från tempererade till nästan arktiska klimat.

Lingon som mat |

Lingon är en populär frukt i nordliga Europa, särskilt i Skandinavien, där alla får plocka dem i skogen, tack vare allemansrätten. De bär som inte har blivit övermogna kan plockas med bärplockare. Bären kokas och sockras i allmänhet innan de ätes som sylt, saft, kompott eller gelé. De kan också serveras rårörda, vilket innebär att de krossas och blandas med socker. Tack vare dess höga innehåll av bensoesyra är hållbarheten hög för produkterna även vid lågt sockerinnehåll. Traditionellt serveras lingon till bland annat vilt, små svenska köttbullar, blodpudding, kroppkakor och fläskpannkaka. Regionalt serveras Lingon till stekt strömming och plattfisk. Lingon ingår i olika kakor och bröd samt såser och desserter.

Näringsvärde |

Lingon innehåller organiska syror, vitaminer (A, C, B₁, B₂, B₃), och grundämnena kalium, kalcium, magnesium, och fosfor.

Maträtter och produkter baserade på lingon |

• Lingonsylt


• Rårörda lingon


• Lingondricka


• Klappgröt

Medicinsk användning |

Osötade lingon används i folkmedicinen som ett medel mot urinvägsinfektion.
En amerikansk studie visade 2004 att lingon innehåller lika mycket resveratrol som vindruvor.^[3]

Lingon i kulturen |

• 
  Lingonben – sång av och med Povel Ramel


• 
  På lingonröda tuvor – alternativ titel på Flickorna i Småland, sång av Karl Williams
  


• 
  Hur många lingon finns det i världen? – svensk film med Glada Hudikteatern
  

Dialekt |

Namn	Trakt	Anmärkning	Ref.
Bremle
Klöjson, kröjson, kröjsonbär	Finland (Nyland)		[4]
Krösebär	Dalsland		[4]
Kröser	Blekinge, Dalsland		[4]
Kröson			[5]
Krösä (singular)	Närke	plural kröser
Ljungbär
Rödbär		Kan även avse smultron
Tyssling

Bilder |

• 
  

  

  
  

  
  

  Blommande ris
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Bär
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Blommor
  

  
  

  
  

Se även |

• Blåbär


• Tranbär

Källor |

1. 
   ^ Broman, Maria K. ”Lingon – 12 fakta du inte visste”. Mitt kök. http://mittkok.expressen.se/artikel/lingon-12-fakta-du-inte-visste/. Läst 22 maj 2015. 
   


2. 
   ^ Uddstal, Roger. ”Lingon”. Projektet Bärkraft. Arkiverad från originalet den 23 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160723004052/http://www.barkraft-sik.se/sv/bar/Sidor/Lingon.aspx. Läst 22 maj 2015. 
   


3. 
   ^ Rimando AM1, Kalt W, Magee JB, Dewey J, Ballington JR.. ”Resveratrol, pterostilbene, and piceatannol in vaccinium berries.”. J Agric Food Chem. 2004 Jul 28;52(15):4713-9.. doi:10.1021/jf040095e. PMID 15264904. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15264904. Läst 4 januari 2019. 
   


4. ^ [a b c] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962, sida 360, [1]
   


5. 
   ^ SAOL – Svenska Akademiens ordlista: kröson
   

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Lingon.
  Bilder & media
  
  


• Den Virtuella Floran


• 
  Lingon i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)


• 
  IPNI • International Plant Names Index
  


• 
  Lingon på livsmedelsdatabasen Fineli

• 
  Lingon Vilda blommor i Sverige

Utbredningskartor |

• 
  Norden [2]
  


• 
  Norra halvklotet [3]