Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Spenat
Blommande spenat
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Nejlikordningen Caryophyllales
Familj	Amarantväxter Amaranthaceae
Släkte	Spinacia
Art	Spenat S. oleracea
Vetenskapligt namn
§ Spinacia oleracea
Auktor	Linné
Spenat
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Spenat (Spinacia oleracea) är en växt som odlas för sina ätbara blads skull. Odling av spenat började i Persien. Bladen är 3–30 centimeter långa och 1–15 centimeter breda, med större blad längre ner på stammen och mindre uppåt, där blommorna återfinns. Blommorna, som är ljust gulgröna och tre–fyra millimeter i diameter, mognar till ett torrt fruktkluster med många frön.

Innehåll |

Spenat sägs ofta vara rikt på järn, vilket är en sanning med modifikation. Visserligen innehåller spenat 2 milligram järn per 100 gram, jämfört med 0,66 milligram för broccoli och 0,34 milligram för grön paprika^[1], men spenat innehåller även oxalater som gör det svårare för kroppen att ta upp järnet. För att få i sig så mycket järn som möjligt från spenaten bör man samtidigt äta någonting C-vitaminrikt, då C-vitamin hjälper kroppen att ta upp järn^[2]. Spenat innehåller gott om A-vitamin, E-vitamin och ett antal viktiga antioxidanter, exempelvis karotenoiden lutein.

En vittspridd faktoid säger att ett felplacerat decimalkomma i en publikation 1870, om näringsinnehållet i föda, gjorde att spenatens innehåll av järn i mer än sextio år uppfattades som tio gånger högre än det verkliga värdet. Belägg för detta har inte gått att återfinna.^[3] Det ursprung till anekdoten som går att spåra är en artikel i BMJ från 1981^[4], som dock saknar referenser till den ursprungliga forskningen.

Det är spenat som ger styrka till den tecknade figuren Karl-Alfred. Spenaten valdes av tecknaren E.C. Segar på grund av sitt höga vitamininnehåll.^[3]

Alternativ |

För hobbyodlaren är mangold ett mer lättodlat alternativ till spenat. En vild släkting till spenat och mangold – och med samma värde som livsmedel – är svinmålla.

Referenser |

1. 
   ^ Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas (2011-06-21) Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
   


2. 
   ^ Pettersson, Björn (2000): "Vegansk näringslära på vetenskaplig grund", andra upplagan, Hälsa Böcker Energica Förlag, s. 67, ISBN 91-85506-79-6
   


3. ^ [a b] Sutton, M. (2010) Spinach Iron and Popeye: Ironic lessons from biochemistry and history on the importance of healthy eating, healthy scepticism and adequate citation Arkiverad 1 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Internet Journal of Criminology
   


4. 
   ^ Hamblin, T.J.(1981) Fake! British Medical Journal Vol. 283.19-26 December. pp.1671-1674
   

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Spenat.
  Bilder & media
  
  

• 
  Spinach – växtens näringsinnehåll och historia (engelska)
  


• 
  Spenat på livsmedelsdatabasen Fineli