Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

कालिदास Kālidāsa
Född	400- eller 500-talet Guptariket, möjligtvis nära Himalaya eller Ujjain
Död	400- eller 500-talet Guptariket, möjligtvis nära Ujjain eller Sri Lanka
Yrke	Dramatiker och poet
Genrer	Sanskrit-drama
Ämnen	Hinduisk mytologi
Framstående verk	Abhijñānaśākuntalam Meghadūta
Make/maka	Ska ha varit gift med en prinsessa
Influenser	Hinduisk mytologi och psykologi
Influerade	Har haft en stor influens på den indiska litteraturen

Kālidāsa (devanāgarī: कालिदास, Kalis tjänare), var en ryktbar sanskritförfattare av hög rang, som sannolikt levde några århundraden e.Kr., förmodligen på 400-talet. Han anses ha samma plats i sanskrit som Shakespeare har i engelskan.^[1]

Av en indisk tradition nämns han visserligen som en av de nio ädelstenarna, det vill säga visa och lärde, som prydde Vikramas hov; och denne kung identifierade man förut vanligen med Vikramaditya, som härskade under århundradet närmast före Kristus. Men denna identifikation vilar på mycket svaga grunder, och i alla händelser torde icke Kālidāsas verk tillhöra en så tidig period.

Verk |

Endast sex verk kan med säkerhet tillskrivas honom: tre skådespel (mest känt är Sakuntala, de övriga är Mālavikāgnimitra och Vikramorvaçī), två epos (Raghuvamsá och Kumarasambhava) och en längre lyrisk dikt (Meghaduta). Det är i första hand på de dramatiska verken, som hans skalderykte grundar sig. Kālidāsas mest berömda drama är Shakuntala.

Liv |

Inget förutom hans verk är med säkerhet känt om Kālidāsas liv, såsom hans period eller var han bodde. Enligt legenden var han känd för sin skönhet, som gjorde att en prinsessa märkte honom och sedermera gifte sig med honom. Legenden säger dock, att han var lågutbildad från uppväxten, och att prinsessan skämdes över hans ignorans och grovhet.

Kālidāsa, som var en hängiven tillbedjare av Kali (det vill säga, Sarasvati), sägs ha bett sin gudinna om hjälp när han var på väg att begå självmord i en damm när han förödmjukades av sin fru, och belönades med en plötslig och extraordinär vishetsgåva. Han ska därefter ha blivit den mest briljanta av de nio ädelstenarna vid Vikramadityas hov. Legenden säger även att han mördades av en kurtisan i Sri Lanka under Kumaradasas styre.

Bibliografi (översättningar till svenska) |

• 
  Sakontala (öfversatt från sanscrit på engelska af W. Jones och, efter denna samt G. Forsters tyska tolkning, på svenska af Jacob Ekelund, 1821)


• 
  Vikrama och Urvasi eller hjelten och nymfen : ett indiskt skådespel / öfversatt och förklaradt af C. F. Bergstedt. Stockholm. 1846. Libris 1913537 
  


• 
  Molnbudet (översättning August Zacharias Collin, 1866)


• 
  Molnbudet (Meghadûta): ett indiskt skaldestycke (översättning Hjalmar Edgren, Gumpert, 1875)


• 
  Schakuntalâ eller Den förlorade ringen: ett indiskt skådespel (översättning Hjalmar Edgren, Beijer, 1875)


• 
  Mâlavikâ: ett indiskt skådespel (översättning Hjalmar Edgren, Gumpert, 1877)


• Sakuntala: ett indiskt drama i fem akter (fritt efter Marx Möllers tyska bearbetning af Frans Hedberg, Bonnier, 1905)


• Urvasî och hennes hjälte: ett skådespel (övers. av Hilding Andersson, Gleerup, 1906)

Referenser |

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kālidāsa, 1904–1926.

Noter |

1. 
   ^ R A Malagi (2005), ”Toward a Terrestrial Divine Comedy: A study of The Winter's Tale and Shakuntalam”, i Poonam Trivedi; Dennis Bartholomeusz, India's Shakespeare: translation, interpretation, and performance, University of Delaware Press, s. 123, ISBN 9780874138818, http://books.google.com/books?id=n5lKp1XE2OQC&pg=PA123&dq=kalidasa+shakespeare#PPA124,M1 
   

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 100903230 • LCCN: n79145177 • ISNI: 0000 0000 8170 0594 • GND: 118559516 • SELIBR: 316764 • SUDOC: 026944464 • BNF: cb11909341f (data) • BIBSYS: 90183328 • NLA: 35257719 • NDL: 00445085 • NKC: jn20000603279 • BNE: XX885852 • CiNii: DA00958635