Badort







Mölle blev under 1890-talet en av Sveriges första moderna badorter.


En badort kallas en ort, med anläggningar för badbehandling eller för friluftsbad[1] dit turister söker sig. Turistnäringen är på den typiska badorten en viktig inkomstkälla för de bofasta, och sommartid kan befolkningen på badorten ofta mångdubblas, för att sedan återgå till det normala när säsongen tar slut.




Innehåll






  • 1 Historia


  • 2 Referenser


    • 2.1 Noter




  • 3 Vidare läsning


  • 4 Externa länkar





Historia |




Reklamprospekt för badort, troligen från sekelskiftet 1900.


I äldre tid handlade det i första hand om kurbadorter vid hälsokällor, som Medevi, Ramlösa och Sätra brunn, vilka startade redan i början av 1700-talet. [2]


Den första havsbadorten i Sverige var Gustafsberg grundad 1774, vilken fick sitt stora genombrott genom kronprins Gustavs besök 1804 och Karl XIII:s besök 1813. I Strömstad öppnades 1781 brunn med tillhörande havsbad i särskilt havsbad, gyttjebad tillkom 1783, kallbadhus 1813 och varmbadhus 1843. 1811 inrättades ett havsbad vid Svartekällan i Varberg, som kom att utvecklas till ett av Sveriges främsta badorter, och det enda kvarvarande kustbadet av traditionell typ. Vid denna tid krävdes ännu en järnhaltig källa på platsen för att ett bad skulle få kallas badort.[3]


Efterhand växte badorter för rena havsbad fram, bland de tidiga märks Marstrand, som fick ett uppsving genom Oscar II:s besök vid badorten. Carl Curman bidrog till Lysekils framväxt som en betydande badort och startade där byggandet av Sveriges första inomhusbad.[3]


Kring sekelskiftet 1900 växte en ny typ av strandbad fram med Mölle, Saltsjöbaden och Falsterbo som några av de mer populära platser det mondäna badlivet. Båstad, Särö och Arild blev populära genom besök av Gustav V. De gamla typerna av badkurorter minskade i popularitet, men fick ett tillfälligt uppsving genom Sebastian Kneipp, där badorter efter hans modell inrättades bland annat i Mösseberg, Tranås och Tyringe.[3]


Efter andra världskriget ökade efterfrågan på havsbad vid stränder dramatiskt.[3]



Referenser |



Noter |




  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Badort)


  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140812204848/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_unknown_01/1085_1086-0043.jpg. Läst 11 augusti 2014. 

  3. ^ [a b c d] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Bad)



Vidare läsning |



  • Jonason, Aron (1908). Drottminnen från Marstrand (1887-1907). Stockholm. Libris 873314. http://runeberg.org/jadrott 


Externa länkar |




  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Badort.
    Bilder & media


  • Vilka var Västkustens badorter?




Popular posts from this blog

Bressuire

Cabo Verde

Gyllenstierna