Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Marstrands stad. För orten se Marstrand.
Marstrands stad var en tidigare kommun i Göteborgs och Bohus län.
Innehåll
1Administrativ historik
1.1Sockenkod
2Stadsvapnet
3Geografi
3.1Tätorter i staden 1960
4Politik
4.1Mandatfördelning i valen 1919–1966
5Källor
Administrativ historik |
Kristofer av Bayern utfärdade 1442 det äldsta kända stadsprivilegiebrevet för Marstrand, som dock kan varit stad även tidigare.
1775-94 hade Marstrand frihamnsprivilegier.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1971 gick staden upp i den då nybildade Kungälvs kommun.[1]
Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt som upphörde 1935, varefter staden ingick i Hisings landsfiskalsdistrikt, Inlands fögderi och Askims, Hisings och Sävedals tingslag, från 1955 Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag.[2][3]
I kyrkligt hänseende hörde staden till Marstrands församling.[4]
Sockenkod |
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1577[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet |
Blasonering: I blått fält tre fiskar i ring kring en sexuddig stjärna, allt i silver.
Geografi |
Marstrands stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 8,19 km², varav 8,13 km² land.[6]
Tätorter i staden 1960 |
I Marstrands stad fanns tätorten Marstrand, som hade 1 158 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,9 %.[7]
Politik |
Mandatfördelning i valen 1919–1966 |
Valår
V
S
ÖVR
FR
FP
LP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1919
2
10
8
2
10
8
20
63,2
18
1920
1
10
9
1
10
9
20
18,9
19
1922
5
2
7
6
5
2
7
6
20
36,1
19
1926
4
2
2
12
4
2
2
12
20
49,2
20
1930
6
2
3
9
6
2
3
9
20
49,5
19
1934
6
1
7
6
6
1
7
6
20
63,2
18
1938
8
1
5
6
8
1
5
6
20
49,3
18
1942
8
7
5
8
7
5
20
55,7
18
1946
1
5
5
6
3
1
5
5
6
3
20
60,2
19
1950
5
4
9
2
5
4
9
2
20
71,5
18
1954
8
1
8
3
8
1
8
3
20
68,5
18
1958
7
8
5
7
8
5
20
70,4
18
1962
7
8
5
7
8
5
20
67,6
19
1966
5
7
4
4
5
7
4
4
20
76,8
19
Övriga 1922 var Tjänstemannalistan
Övriga 1934-1938 var Partilösa
Övriga 1946-1954 var Koöns Kommunalförening
Övriga 1958 var För Marstrands Väl (4), Koöns Kommunalförening (4)
Övriga 1962 var Marstrands Medborgareförening (5), För Marstrands Väl (3)
Övriga 1966 var Marstrands Medborgareförening
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Källor |
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Bohusläns bygd och folk 1658-1958 - En minnesbok, Sahléns förlag 1959, s. 1170
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Marstrands stad Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 68. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
För jordens måne, se Månen. Några månar i solsystemet i skala till vår måne En måne , naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis, är Hyperion som kaotiskt roterar kring Saturnus. En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid. En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 173 månar runt sex av de åtta planeterna [ 1 ] : Jorden – månen Mars – Phobos och Deimos Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 59 andra kända månar Saturnus – Titan (den enda måne...
För stadsdelen i Mariehamn, se Storängen, Åland. För ett naturreservat i Norrtälje kommun, se Storängens naturreservat. Storängen från luften i september 1967, vy mot väst. Till vänster syns Järlasjön och Saltsjöbanans spår. Till höger löper Värmdövägen och längst ut till höger syns anläggningsarbetena för Värmdöleden. Storängen är ett villaområde i centrala Nacka i Stockholms län. Området är beläget strax sydost om Nacka Forum vid Saltsjöbanan mellan Lillängen och Saltsjö-Duvnäs. Storängens villasamhälle grundades 1904 av "Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen" och de första villorna började byggas samma år. Redan 1909 var 107 tomter bebyggda av totalt runt 160. [ 1 ] År 2013 fanns drygt 150 villor med lika många familjer i området. Egnahemsföreningen existerar fortfarande och fungerar idag som intresseförening för de boende i Storängen. Storängen anses vara ett av Sveriges bäst bevarade villasamhällen från 1900-talets början, tack vare sina tidstypis...
