Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Marstrands stad. För orten se Marstrand.
Marstrands stad var en tidigare kommun i Göteborgs och Bohus län.
Innehåll
1Administrativ historik
1.1Sockenkod
2Stadsvapnet
3Geografi
3.1Tätorter i staden 1960
4Politik
4.1Mandatfördelning i valen 1919–1966
5Källor
Administrativ historik |
Kristofer av Bayern utfärdade 1442 det äldsta kända stadsprivilegiebrevet för Marstrand, som dock kan varit stad även tidigare.
1775-94 hade Marstrand frihamnsprivilegier.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1971 gick staden upp i den då nybildade Kungälvs kommun.[1]
Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt som upphörde 1935, varefter staden ingick i Hisings landsfiskalsdistrikt, Inlands fögderi och Askims, Hisings och Sävedals tingslag, från 1955 Hisings, Sävedals och Kungälvs tingslag.[2][3]
I kyrkligt hänseende hörde staden till Marstrands församling.[4]
Sockenkod |
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1577[5] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet |
Blasonering: I blått fält tre fiskar i ring kring en sexuddig stjärna, allt i silver.
Geografi |
Marstrands stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 8,19 km², varav 8,13 km² land.[6]
Tätorter i staden 1960 |
I Marstrands stad fanns tätorten Marstrand, som hade 1 158 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 96,9 %.[7]
Politik |
Mandatfördelning i valen 1919–1966 |
Valår
V
S
ÖVR
FR
FP
LP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1919
2
10
8
2
10
8
20
63,2
18
1920
1
10
9
1
10
9
20
18,9
19
1922
5
2
7
6
5
2
7
6
20
36,1
19
1926
4
2
2
12
4
2
2
12
20
49,2
20
1930
6
2
3
9
6
2
3
9
20
49,5
19
1934
6
1
7
6
6
1
7
6
20
63,2
18
1938
8
1
5
6
8
1
5
6
20
49,3
18
1942
8
7
5
8
7
5
20
55,7
18
1946
1
5
5
6
3
1
5
5
6
3
20
60,2
19
1950
5
4
9
2
5
4
9
2
20
71,5
18
1954
8
1
8
3
8
1
8
3
20
68,5
18
1958
7
8
5
7
8
5
20
70,4
18
1962
7
8
5
7
8
5
20
67,6
19
1966
5
7
4
4
5
7
4
4
20
76,8
19
Övriga 1922 var Tjänstemannalistan
Övriga 1934-1938 var Partilösa
Övriga 1946-1954 var Koöns Kommunalförening
Övriga 1958 var För Marstrands Väl (4), Koöns Kommunalförening (4)
Övriga 1962 var Marstrands Medborgareförening (5), För Marstrands Väl (3)
Övriga 1966 var Marstrands Medborgareförening
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Källor |
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Bohusläns bygd och folk 1658-1958 - En minnesbok, Sahléns förlag 1959, s. 1170
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mölndals tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Marstrands stad Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 68. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
VLT Carioca Informações Proprietário Prefeitura do Rio de Janeiro Local [[Rio de Janeiro, RJ]] País {{country data Brasil| country flag2| name = Brasil| variant = | size = }} Tipo de transporte Bonde (Veículo leve sobre trilhos) Número de linhas 2 (+1 em construção) Número de estações 26 (+3 em construção) Tráfego 80 mil passageiros/dia [ 1 ] (dezembro/2018) Website www.vltrio.com.br Funcionamento Início de funcionamento 5 de junho de 2016 (2 anos) Operadora(s) Concessionária do VLT Carioca S.A. Número de veículos 32 Alstom Citadis Comprimento dos veículos 44 m (144 ft) Dados técnicos Extensão do sistema 28 km (17,4 mi) [ 2 ] Frequência 5–10 minutos Bitola Bitola padrão/internacional 1 435 mm (4,71 ft) Eletrificação APS, 750V DC Velocidade média 15 km/h (9,32 mph) [ 2 ] Velocidade máxima 50 km/h (31,1 mph) ...
För jordens måne, se Månen. Några månar i solsystemet i skala till vår måne En måne , naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis, är Hyperion som kaotiskt roterar kring Saturnus. En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid. En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 173 månar runt sex av de åtta planeterna [ 1 ] : Jorden – månen Mars – Phobos och Deimos Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 59 andra kända månar Saturnus – Titan (den enda måne...
3
$begingroup$
This question already has an answer here:
A moon that is hard to orbit
4 answers
I'm wondering if it is possible for a planet to be impossible to orbit stably over a significant length of time. The shorter the length of time the planet can be orbited for, the better. It should be possible to land on the planet, just not to maintain an orbit around it without the requirement for near-constant fuel expenditure for stationkeeping purposes. What mechanism could cause the planet to be almost impossible to orbit for more than a few orbital periods?
reality-check spaceships hard-science orbital-mechanics
...
