Saltöken
Salar de Uyuni i Bolivia är den störta saltöknen i världen.
Salar de Uyuni i Bolivia
Cono de Arita i Salar de Arizaro i Argentina.
Saltöknar eller saltslätter är platta vidder täckta av salt och andra mineraler. De förekommer i öknar och är naturliga geologiska formationer till skillnad från saliner, som skapats av människan.
En saltöken skapas genom avdunstning av vattensamlingar, som sjöar eller dammar. Detta händer i klimat där vattenavdunstningen överstiger nederbörden, det vill säga i en öken. Om vattnet inte kan rinna ner i marken, blir den kvar på ytan tills den avdunstar och varvid den lämnar efter sig mineraler som fälls ut från saltjoner som finns upplöst i vattnet. Denna process kan ha pågått i tusentals år. Dessa mineraler speglar solens strålar och saltöknar upplevs ofta som vita.
Exempel |
Salar de Uyuni i Bolivia är den största saltöknen i världen. Devil's Golf Course i Death Valley är den största saltöknen i USA. Bonneville Salt Flats i Utah, där många hastighetsrekord har satts, är en välkänd saltöken i de torra områdena i västra USA.
Se även |
- Saltsjö
Källor |
Briere, Peter R. (May 2002). ”Playa, playa lake, sabkha: Proposed definitions for old terms”. Journal of Arid Environments (Elsevier) 45 (1): sid. 1–7. doi:.
Lowenstein, Tim K.; Lawrence A. Hardie (October 1985). ”Criteria for the recognition of salt-pan evaporites”. Sedimentation 32 (5): sid. 627–644. doi:. Bibcode: 1985Sedim..32..627L.
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
Denna geografirelaterade artikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.
