Fördrag mellan (...) (Europeiska unionens medlemsstater) och Republiken Kroatien om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen
Utfärdat av
medlemsstaterna
Undertecknat i
Bryssel, Belgien
Depositarie
Italiens regering
Offentliggjort i
EUT L 112 2012
Celexnummer
12012J
Juridiskt bindande
ja, med direkt effekt
Undertecknat
2011-12-09
Ikraftträdande
2013-07-01
Annan lagstiftning
Ändrar
EU-fördraget
EUF-fördraget
Euratom-fördraget
Utgör en del av
primärrätten
Status: Ej implementerad unionsrätt
Anslutningsfördraget 2011 är ett av Europeiska unionens fördrag som signerades den 9 december 2011 av Europeiska rådets representanter och Kroatiens regeringsrepresentanter i Bryssel, Belgien. Fördraget innehåller bestämmelserna för Kroatiens anslutning till Europeiska unionen och trädde i kraft den 1 juli 2013.
Innan fördraget kunde träda i kraft var det tvunget att ratificeras av alla Europeiska unionens medlemsstater, Europaparlamentet och Kroatien. Europaparlamentet godkände fördraget den 1 december 2011, med röstsiffrorna 564 för, 38 emot och 32 avstående.[1] Anslutningsfördraget godkändes i en folkomröstning i Kroatien den 22 januari 2012 med två tredjedelar för och en tredjedel emot.
Innehåll
1Historia
1.1Kroatiska observatörer
2Syfte och innehåll
3Ratificering
3.1Ratificeringsförfarandet i detalj
4Se även
5Referenser
5.1Noter
6Externa länkar
Historia |
Huvudartikel: Europeiska unionens historia
Den 21 februari 2003 ansökte Kroatien om medlemskap i EU. Den 18 juni 2004 blev landet en officiell kandidat och den 3 oktober 2005 påbörjades medlemsförhandlingar med EU. Den 24 juni 2011 uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna att avsluta medlemsförhandlingarna med Kroatien i slutet av månaden och att underteckna ett anslutningsfördag i slutet av året. Förhandlingarna avslutades den 30 juni 2011.
Den 12 oktober 2011 gav Europeiska kommissionen ett positivt yttrande om Kroatiens anslutning till Europeiska unionen och den 1 december 2011 gav Europaparlamentet sitt samtycke med röstsiffrorna 564 för, 38 emot och 32 avstående.
Anslutningsfördraget undertecknades den 9 december 2011 i Bryssel och trädde i kraft den 1 juli 2013. Den 21 juni 2013 deponerade Tyskland som sista medlemsstat sitt ratificeringsinstrument och därmed blev det formellt fastlagt att Kroatien skulle bli medlem 1 juli 2013.
Kroatiska observatörer |
Från och med undertecknandet av anslutningsfördraget erhöll Kroatien observatörstatus i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd. Efter beslut i talmanskonferensen, erhöll Kroatien också tolv observatörer, utsedda av det nationella parlamentet, i Europaparlamentet från och med den 1 april 2012. Deras mandat sträckte sig fram till dess att Kroatien anslöt sig till unionen. Observatörskapet innebär att företrädaren har rätt att delta i sammanträden, yttra sig men inte delta vid omröstningar.[2]
För jordens måne, se Månen. Några månar i solsystemet i skala till vår måne En måne , naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis, är Hyperion som kaotiskt roterar kring Saturnus. En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid. En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 173 månar runt sex av de åtta planeterna [ 1 ] : Jorden – månen Mars – Phobos och Deimos Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 59 andra kända månar Saturnus – Titan (den enda måne...
För stadsdelen i Mariehamn, se Storängen, Åland. För ett naturreservat i Norrtälje kommun, se Storängens naturreservat. Storängen från luften i september 1967, vy mot väst. Till vänster syns Järlasjön och Saltsjöbanans spår. Till höger löper Värmdövägen och längst ut till höger syns anläggningsarbetena för Värmdöleden. Storängen är ett villaområde i centrala Nacka i Stockholms län. Området är beläget strax sydost om Nacka Forum vid Saltsjöbanan mellan Lillängen och Saltsjö-Duvnäs. Storängens villasamhälle grundades 1904 av "Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen" och de första villorna började byggas samma år. Redan 1909 var 107 tomter bebyggda av totalt runt 160. [ 1 ] År 2013 fanns drygt 150 villor med lika många familjer i området. Egnahemsföreningen existerar fortfarande och fungerar idag som intresseförening för de boende i Storängen. Storängen anses vara ett av Sveriges bäst bevarade villasamhällen från 1900-talets början, tack vare sina tidstypis...