Juldagen
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
 Amerikanskt julkort från tidigt 1900-tal. | |
| Typ | Kristen helgdag, sedan 1800-talet allt starkare icke-religiösa inslag |
|---|---|
| Datum | 25 december (Västkyrkan) 6-7 januari (Östkyrkan)[1][2] |
| Geografi och firare | Kristna i hela världen, även stor andel icke-kristna[3] |
| Period | 300-talet- |
| Anledning | Traditionellt datum för Jesu födelse i Betlehem |
| Traditioner | tomte-bock, julklappar, mat, godis, Gudstjänster, musik och sång, lekar, ljus |
| Allmän helgdag | Många länder |
| Allmän flaggdag | Många länder |
Juldagen är en av de verkligt stora högtidsdagarna, för många den allra största, inom kristenheten då man firar Jesu födelse. Enligt de flesta kristna samfund infaller juldagen den 25 december, enligt ortodox kristen tradition, den 7 januari. Enligt en gammal tradition är dagen inte en namnsdag.
I de flesta länder är juldagen den dag då julfirandet kulminerar, men till exempel i Finland och Sverige är många av de viktigaste traditionerna hos många familjer i praktiken kopplade till julafton.[4] I Sverige har juldagen fått en viktigare roll genom att man i många splittrade familjer då besöker den släktgren som inte deltar i julaftonens firande. En högtidlig mässa firas natten mellan julafton och juldagen. Många går till kyrkan på julottan.
Innehåll
1 Textläsningar i Svenska kyrkan
2 Se även
3 Källor
4 Externa länkar
Textläsningar i Svenska kyrkan |
Juldagen har i evangelieboken rubriken Jesu födelse[5], och den mest välkända texten är julevangeliet.
- Första årgångens texter:
- Jes 9:2-7 - läses varje årgång
- 1 Tim 3:16
- Luk 2:1-20 - läses varje årgång
- Andra årgångens texter:
- Jes 9:2-7 - läses varje årgång
- 1 Joh 1:1-4
- Luk 2:1-20 - läses varje årgång
- Joh 1:1-14 - alternativ text
- Tredje årgångens texter:
- Jes 9:2-7 - läses varje årgång
- Hebr 1:1-3
- Luk 2:1-20 - läses varje årgång
- Matt 1:18-25 - alternativ text
- Psaltarpsalm
- Ps 72:1-7
Se även |
- Jul
- Kyrkoår
Källor |
^ Ramzy, John. ”The Glorious Feast of Nativity: 7 January? 29 Kiahk? 25 December?”. Coptic Orthodox Church Network. http://www.copticchurch.net/topics/coptic_calendar/nativitydate.html. Läst 17 januari 2011.
^ ”Christmas in Bethlehem”. http://www.sacred-destinations.com/israel/bethlehem-christmas.
^ Christmas as a Multi-faith Festival—BBC News. Läst 30 september 2008.
^ ”Varför firar vi jul på fel dag?” (på svenska). Världens historia. 18 december 2012. https://varldenshistoria.se/jul/varfor-firar-vi-jul-pa-fel-dag. Läst 25 december 2018.
^ ”Juldagen”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoarets-bibeltexter?helgdag=27. Läst 27 november 2015.
Externa länkar |
- Om juldagarna på nordiskamuseet.se
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| ||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||
Kategori 
Commons
Portal
