Stoby landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Kristianstads län.
Innehåll
1Administrativ historik
1.1Kyrklig tillhörighet
2Geografi
2.1Tätorter i kommunen 1960
3Politik
3.1Mandatfördelning i valen 1938-1966
4Källor
Administrativ historik |
Då de svenska kommunalförordningarna började gälla år 1863 inrättade i Stoby socken denna landskommun. I kommunen inrättades 22 januari 1887 Hässleholms municipalsamhälle. Detta med kringliggande område bröts ut ur kommunen 1901 och bildade en del av Hässleholms köping.
Vid 1952 års kommunreform lades Stoby samman med de tidigare kommunerna Norra Sandby och Ignaberga.
År 1971 gick dess område upp i nybildade Hässleholms kommun.[1]
Kommunkoden var 1131
Kyrklig tillhörighet |
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Stoby församling. Den 1 januari 1952 tillkom Ignaberga församling och Norra Sandby församling.
Geografi |
Stoby landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 135,44 km², varav 132,01 km² land.[2]
Tätorter i kommunen 1960 |
Tätort
Folkmängd
Ballingslöv
&&&&&&&&&&&&0358.&&&&&0358
Hässleholm, del ava
&&&&&&&&&&&&0306.&&&&&0306
Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 21,0 %.[3]
Politik |
Mandatfördelning i valen 1938-1966 |
Valår
S
ÖVR
C
FP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1938
13
12
13
12
25
24
1942
6
14
6
14
20
20
1946
7
13
7
13
20
20
1950
10
14
7
4
10
14
7
4
35
80,0
32
1954
12
12
6
5
12
12
6
5
35
77,2
32
1958
9
14
4
8
9
14
4
8
35
76,7
31
1962
12
15
4
4
12
15
4
4
35
82,3
33
1966
11
14
6
4
11
14
6
4
35
83,0
32
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Källor |
^a Tätorten Hässleholm var delad mellan Hässleholms stad (13 055 inv.) och Stoby landskommun (306 inv.)
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 26 & 27 i pdf:en
VLT Carioca Informações Proprietário Prefeitura do Rio de Janeiro Local [[Rio de Janeiro, RJ]] País {{country data Brasil| country flag2| name = Brasil| variant = | size = }} Tipo de transporte Bonde (Veículo leve sobre trilhos) Número de linhas 2 (+1 em construção) Número de estações 26 (+3 em construção) Tráfego 80 mil passageiros/dia [ 1 ] (dezembro/2018) Website www.vltrio.com.br Funcionamento Início de funcionamento 5 de junho de 2016 (2 anos) Operadora(s) Concessionária do VLT Carioca S.A. Número de veículos 32 Alstom Citadis Comprimento dos veículos 44 m (144 ft) Dados técnicos Extensão do sistema 28 km (17,4 mi) [ 2 ] Frequência 5–10 minutos Bitola Bitola padrão/internacional 1 435 mm (4,71 ft) Eletrificação APS, 750V DC Velocidade média 15 km/h (9,32 mph) [ 2 ] Velocidade máxima 50 km/h (31,1 mph) ...
3
$begingroup$
This question already has an answer here:
A moon that is hard to orbit
4 answers
I'm wondering if it is possible for a planet to be impossible to orbit stably over a significant length of time. The shorter the length of time the planet can be orbited for, the better. It should be possible to land on the planet, just not to maintain an orbit around it without the requirement for near-constant fuel expenditure for stationkeeping purposes. What mechanism could cause the planet to be almost impossible to orbit for more than a few orbital periods?
reality-check spaceships hard-science orbital-mechanics
...
Axel Dahlberg (med ritningsrulle) visar Norra Ängby för statsministern C. G. Ekman 1932 Axel Dahlberg (barhuvad i mitten) visar självbyggeri i Norra Ängby för prinsen av Wales och arvprins Gustaf Adolf (längs t.h. i bild), 1932 Traneberg 1935 Södra Ängby 1938 Lars Axel Dahlberg , född 21 december 1882 Mariestad, död 18 november 1963, var fastighetsdirektör i Stockholm under åren 1933 till 1945. Han räknas som drivande kraft bakom småhusbyggandet och uppförandet av smalhusen i Stockholms förorter under denna tid. Innehåll 1 Utbildning 2 Fastighetsdirektör i Stockholm 2.1 Småhusskaparen 2.2 Smalhusskaparen 2.3 Övrigt 3 Se även 4 Källor 4.1 Noter 4.2 Tryckta källor Utbildning | Axel Dahlberg växte upp i Mariestad, där hans far var lanthandlare. År 1907 blev han ingenjör vid Kungliga Tekniska Högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst. Därefter anställdes han som biträdande ingenjör på stadsingenjörskonto...