Stoby landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Kristianstads län.
Innehåll
1Administrativ historik
1.1Kyrklig tillhörighet
2Geografi
2.1Tätorter i kommunen 1960
3Politik
3.1Mandatfördelning i valen 1938-1966
4Källor
Administrativ historik |
Då de svenska kommunalförordningarna började gälla år 1863 inrättade i Stoby socken denna landskommun. I kommunen inrättades 22 januari 1887 Hässleholms municipalsamhälle. Detta med kringliggande område bröts ut ur kommunen 1901 och bildade en del av Hässleholms köping.
Vid 1952 års kommunreform lades Stoby samman med de tidigare kommunerna Norra Sandby och Ignaberga.
År 1971 gick dess område upp i nybildade Hässleholms kommun.[1]
Kommunkoden var 1131
Kyrklig tillhörighet |
I kyrkligt hänseende tillhörde kommunen Stoby församling. Den 1 januari 1952 tillkom Ignaberga församling och Norra Sandby församling.
Geografi |
Stoby landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 135,44 km², varav 132,01 km² land.[2]
Tätorter i kommunen 1960 |
Tätort
Folkmängd
Ballingslöv
&&&&&&&&&&&&0358.&&&&&0358
Hässleholm, del ava
&&&&&&&&&&&&0306.&&&&&0306
Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 21,0 %.[3]
Politik |
Mandatfördelning i valen 1938-1966 |
Valår
S
ÖVR
C
FP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1938
13
12
13
12
25
24
1942
6
14
6
14
20
20
1946
7
13
7
13
20
20
1950
10
14
7
4
10
14
7
4
35
80,0
32
1954
12
12
6
5
12
12
6
5
35
77,2
32
1958
9
14
4
8
9
14
4
8
35
76,7
31
1962
12
15
4
4
12
15
4
4
35
82,3
33
1966
11
14
6
4
11
14
6
4
35
83,0
32
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Källor |
^a Tätorten Hässleholm var delad mellan Hässleholms stad (13 055 inv.) och Stoby landskommun (306 inv.)
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 26 & 27 i pdf:en
VLT Carioca Informações Proprietário Prefeitura do Rio de Janeiro Local [[Rio de Janeiro, RJ]] País {{country data Brasil| country flag2| name = Brasil| variant = | size = }} Tipo de transporte Bonde (Veículo leve sobre trilhos) Número de linhas 2 (+1 em construção) Número de estações 26 (+3 em construção) Tráfego 80 mil passageiros/dia [ 1 ] (dezembro/2018) Website www.vltrio.com.br Funcionamento Início de funcionamento 5 de junho de 2016 (2 anos) Operadora(s) Concessionária do VLT Carioca S.A. Número de veículos 32 Alstom Citadis Comprimento dos veículos 44 m (144 ft) Dados técnicos Extensão do sistema 28 km (17,4 mi) [ 2 ] Frequência 5–10 minutos Bitola Bitola padrão/internacional 1 435 mm (4,71 ft) Eletrificação APS, 750V DC Velocidade média 15 km/h (9,32 mph) [ 2 ] Velocidade máxima 50 km/h (31,1 mph) ...
För jordens måne, se Månen. Några månar i solsystemet i skala till vår måne En måne , naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis, är Hyperion som kaotiskt roterar kring Saturnus. En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid. En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 173 månar runt sex av de åtta planeterna [ 1 ] : Jorden – månen Mars – Phobos och Deimos Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 59 andra kända månar Saturnus – Titan (den enda måne...
3
$begingroup$
This question already has an answer here:
A moon that is hard to orbit
4 answers
I'm wondering if it is possible for a planet to be impossible to orbit stably over a significant length of time. The shorter the length of time the planet can be orbited for, the better. It should be possible to land on the planet, just not to maintain an orbit around it without the requirement for near-constant fuel expenditure for stationkeeping purposes. What mechanism could cause the planet to be almost impossible to orbit for more than a few orbital periods?
reality-check spaceships hard-science orbital-mechanics
...