Mathias Uhlén
Carl Erik Mathias Uhlén, född 1954 i Uppsala, är en svensk forskare, uppfinnare och företagare inom bioteknik, verksam vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.
Mathias Uhlén blev civilingenjör i kemiteknik vid KTH, teknologie doktor vid KTH 1984 (men bedrev forskningen i genteknik till sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet) och professor i mikrobiologi vid KTH sedan 1988. Vicerektor vid KTH 1999-2001. Mathias Uhlén är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien och National Academy of Engineering i USA.
Innehåll
1 Forskning
2 Företagande
3 Utmärkelser
4 Källor
5 Externa länkar
Forskning |
Mycket av Mathias Uhléns forskning har gällt utveckling och utnyttjande av affinitetsreagens i bioteknik och biomedicin. Han är sedan 2003 aktiv inom forskningsprojektet Human Proteome Resource (HPR)[1][2][3] som bland annat syftar till att kartlägga i vilka vävnader i kroppen som människans nära 23 000 proteiner förekommer, normalt och vid sjukdokm. HPR-projektet ger ut Human Protein Atlas och finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som hittills har satsat 450 miljoner kronor på projektet.
Företagande |
Mathias Uhlén har kraftfullt verkat för industriella tillämpningar av forskningen genom ett flertal företagssamarbeten och entreprenöriella insatser. Hans forskning rörande protein A ligger bl.a till grund för exportframgången MabSelect SuRe för affinitetskromatografi[4], vilken används vid framrening av biologiska läkemedel. Uhlén var bland grundarna till bl.a bioteknik-företagen Pyrosequencing AB, Affibody AB[5] och Atlas Antibodies AB. Han sitter i styrelsen för Novozymes AS och är rådgivare till venturekapitalfonden Healthcap.
Utmärkelser |
1992: The Svedberg-medaljen
2004: Ingenjörvetenskapsakademiens guldmedalj
2004: Serafimermedaljen
2005: Akzo Nobel Science Award[6]
2006: KTHs stora pris[7]
2007: Apotekarsocietetens Scheelepris[8]
Källor |
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 september 2007. https://web.archive.org/web/20070910210300/http://www.kth.se/forskning/artiklar/proteiner.html. Läst 21 augusti 2007.
^ [1]
^ [2]
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131012015845/https://www.gelifesciences.com/gehcls_images/GELS/Related%20Content/Files/1314823637792/litdoc11002601AD_20110901003737.pdf. Läst 5 januari 2013.
^ http://www.affibody.se
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927181313/http://www.iva.se/templates/page.aspx?id=949. Läst 21 augusti 2007.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070213190542/http://www.kth.se/om/fame/kths-stora-pris/1.3971. Läst 21 augusti 2007.
^ [3]
Externa länkar |
- Mathias Uhléns webbsida på KTH
- Human Protein Atlas
