22 juli
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
◄◄ ◄ 22 juli ► ►► | ||||||
Veckodag 2019: Måndag | ||||||
Jun · Juli · Aug | ||||||
Årets 203:e dag (204:e under skottår) 162 dagar till årets slut | ||||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 |
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
29 | 30 | 31 | ||||
2019 | ||||||
Alla datum | ||||||
Månader | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|
Januari • Februari • Mars | ||||||
April • Maj • Juni • Juli | ||||||
Augusti • September • Oktober | ||||||
November • December | ||||||
På Wikimedia Commons finns media som rör 22 juli Se även Mall:22 juli |
22 juli är den 203:e dagen på året i den gregorianska kalendern (204:e under skottår). Det återstår 162 dagar av året.
Innehåll
1 Namnsdagar
1.1 I den svenska almanackan
2 Händelser
3 Födda
4 Avlidna
5 Källor
6 Externa länkar
Namnsdagar |
I den svenska almanackan |
- Nuvarande – Magdalena och Madeleine
- Föregående i bokstavsordning
Madeleine – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
Magda – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 1 februari och utgick 2001.
Magdalena – Namnet infördes före 1901 genom att den äldre benämningen Maria Magdalena förkortades. Det har alltså funnits på dagens datum sedan gammalt och har inte flyttats.
Maria Magdalena – Namnet fanns, till minne av Maria från Magdala, som var en av Jesus mest kända kvinnliga följeslagare, på dagens datum sedan gammalt. Före 1901 förkortades det dock till Magdalena.
- Föregående i kronologisk ordning
Före 1901 – Maria Magdalena och Magdalena
1901–1985 – Magdalena
1986–1992 – Magdalena, Magda och Madeleine
1993–2000 – Magdalena och Madeleine
Från 2001 – Magdalena och Madeleine
- Källor
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
- af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9
- Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
Händelser |
259 – Sedan Sixtus II har avlidit året innan väljs Dionysius till påve.[1] Under denna tid blir de kristna i romarriket fortfarande förföljda och därför har det dröjt nästan ett år efter Sixtus död, innan man har kunnat välja en ny påve.
1227 – En tysk styrka under ledning av greve Adolf IV av Holstein besegrar en dansk här, ledd av kung Valdemar Sejr i slaget vid Bornhöft. Detta blir ett avgörande nederlag för danskarna, som tvingas ge upp innehavet av den estniska ön Ösel och sina erövringar i Nordtyskland (utom Rügen) – den danska sydgränsen flyttas från floden Elbe till floden Eider. Därmed är det slut på det danska Östersjövälde, som har byggts upp sedan 1100-talet och den nya dansk-tyska gränsen, som utgör hertigdömet Schleswigs sydgräns, blir Danmarks sydgräns till 1806.
1298 – En engelsk styrka på 15 000 man, ledd av kung Edvard I besegrar en skotsk styrka på 6 000 man, som leds av den skotske upprorsledaren och frihetshjälten William Wallace, i slaget vid Falkirk. Slaget blir en avgörande engelsk seger, eftersom den dels leder till att Wallace strax därefter avgår från posten som Skottlands väktare och segern visar att Edvard inte är en så svag kung, som folk har börjat misstänka (på grund av tidigare nederlag mot Wallace och kostsamma krigsföretag mot Frankrike).
1456 – Den två veckor långa belägringen av Belgrad, som har pågått sedan 4 juli, tar slut, då en ungersk styrka under János Hunyadis ledning besegrar de belägrande osmanerna, som leds av sultan Mehmet II, i slaget vid Nándorfehérvár, sedan osmanerna dagen innan har tågat in i staden. Slaget blir en viktig kristen seger, eftersom det visar de deltagande ungrarna och serberna (och i förlängningen hela det kristna Europa) att osmanerna inte är oslagbara. Därmed uppskjuts den muslimska erövringen av Ungern med 70 år och den kristna världen räddas från muslimerna för tillfället. Segern leder också till att 22 juli firas som nationell minnesdag i Ungern än idag (2019).
1805 – En brittisk flotteskader på 15 linjeskepp, ledd av amiral Robert Calder, utkämpar slaget vid Kap Finisterre utanför Spaniens nordvästkust mot en fransk-spansk flotta på 20 linjeskepp, ledd av amiral Pierre-Charles de Villeneuve, som är på hemväg från Västindien. Slaget får ingen avgörande betydelse och Calder blir senare ställd inför krigsrätt och kraftigt reprimerad, för att han inte återupptar striderna dagen därpå och alltså inte förhindrar Villeneuve att förena sin flotta med Ferroleskadern, vilket skulle kunna ha lett till det avgörande slag, som skulle ha räddat Storbritannien från hotet av en fransk invasion. Å andra sidan väljer Villeneuve att inte återvända till Brest, för att där förena sig med andra franska fartyg och rensa Engelska kanalen inför en fransk invasion.
1863 – De svensk-norska och danska kungarna Karl XV och Fredrik VII träffas i Skodsborg utanför Köpenhamn. Under det så kallade Skodsborgsmötet lovar Karl XV på eget bevåg, utan att tidigare ha konfererat med den svenska regeringen eller utrikesminister Ludvig Manderström, att Sverige-Norge ska erbjuda danskarna militärt stöd med minst 20 000 man i deras konflikt med Preussen om de syddanska hertigdömena Schleswig och Holstein. När resultatet av mötet kommer till den svenska regeringens kännedom hålls i september en regeringskonferens, där de svenska och norska regeringarna upphäver kungens löfte, för att man inte ska riskera att Sverige ska hamna i krig. När krig utbryter mellan Danmark och Preussen året därpå uteblir alltså den svensk-norska hjälpen (förutom några hundra frivilliga svenskar) och Danmark förlorar kriget och hertigdömena.
1894 – Världens första bilsporttävling organiseras av den franska tidningen Le petit journal och går mellan de franska städerna Paris och Rouen. Den har föregåtts av fyra dagars uppvisning av de deltagande fordonen och ett kvalificeringslopp på 50 kilometer runt Paris. Den förste som kommer i mål i Rouen efter den 127 kilometer långa sträckan är Jules-Albert de Dion, men eftersom hans ångbil har en kolmatare blir han diskvalificerad. Vinnaren av de 5 000 franc, som utgör vinstsumman, går istället till Albert Lemaître, som kör en Peugeot.
1933 – Amerikanen Wiley Post landar i New York efter att ha genomfört den första soloflygningen jorden runt på 7 dygn, 18 timmar och 49 minuter. Detta är 21 timmar snabbare än hans tidigare jorden runt-flygning 1930 (som han genomförde tillsammans med navigatören Harold Gatty) och Post tas emot som en hjälte med parad genom staden. Två år senare omkommer han i en flygolycka, då hans flygplan havererar vid starten.
1934 – Bankrånaren och gangstern John Dillinger blir nedskjuten av FBI-agenter, när han kommer ut från en biograf i Chicago. Han träffas av fem skott, varav ett i nacken, och dör mycket snabbt. Under sin korta brottskarriär (sedan året innan) har den 30-årige Dillinger och hans kumpaner genomfört så många rån, att polisen har utnämnt honom till ”Samhällets fiende nummer 1” (engelska: ”Public Enemy no. 1”) och även om många andra gangstrar verkar vid samma tid kommer det tidiga 30-talet sedermera att benämnas ”Dillinger-eran”.
1942 – Efter att nazisterna under den så kallade Wannseekonferensen i januari har beslutat att ”den slutgiltiga lösningen” på judefrågan ska innebära utrotning av Europas judar i koncentrationsläger inleder man denna dag deportationer av judar från Warszawa i det tyskockuperade Polen till koncentrationslägret Treblinka, vars verksamhet inleds dagen därpå. Lägret används fram till oktober året därpå, då de sista fångarna skjuts ihjäl och lägret stängs. Under dess användningsperiod mördas mellan 700 000 och 1,2 miljoner människor där.
1991 – Amerikansk polis griper serie- och sexualmördaren Jeffrey Dahmer i hans hem i Milwaukee i Wisconsin, sedan ett av hans tilltänkta offer har lyckats fly. I hans hem finner man välbevarade kroppsdelar efter flera av Dahmers tidigare offer, och det visar sig att han under 13 år (sedan 1978) har våldtagit och mördat 17 män och pojkar, sedermera även med inslag av nekrofili och kannibalism. Dahmer diagnostiseras med borderline personlighetsstörning, men man finner att han har varit vid sina sinnens fulla bruk, när han har begått morden och han döms därför till 15 livstidsstraff (sedermera utökat med ett till). 1994 blir han ihjälslagen av en medfånge.
1999 – 18 år efter att det amerikanska rymdfärjeprogrammet har inletts (1981) blir Eileen M. Collins den första kvinnliga befälhavaren ombord på en sådan farkost, då färjan Columbia lyfter på sitt 26:e uppdrag (som varar till den 27 juli).
2003 – Den irakiske diktatorn Saddam Husseins båda söner Uday och Qusay blir ihjälskjutna tillsammans med Qusays 14-årige son, av amerikanska styrkor i irakiska Mosul. Uday, som är den äldste, har tidigare varit Saddams tronarvinge, men denna ära har nyligen överflyttats till Qusay, eftersom Uday efter ett tidigare mordförsök har börjat uppvisa ett alltmer irrationellt beteende.
2005 – Den brasilianske elektrikern Jean Charles de Menezes, som är bosatt i Storbritanniens huvudstad London sedan tre år tillbaka, blir skjuten till döds av brittisk polis vid tunnelbanestationen Stockwell, då han misstänks vara delaktig i ett misslyckat bombdåd i staden dagen före, vilket i sin tur ses som en fortsättning på de bombdåd som staden utsattes för den 7 juli samma år. Då utredningen sedermera visar, att de Menezes är oskyldig leder detta till kraftig debatt i Storbritannien om polisens ”skjut för att döda”-inställning, som går under kodnamnet Operation Kratos. Kodnamnet avskaffas 2007, men förfarandet fortsätter än idag (2019).
2011 – Norge utsätts för ett dubbelt terroristattentat, först genom att en bilbomb briserar i regeringskvarteren i huvudstaden Oslo vid halv fyra-tiden, vilken dödar 8 personer och skadar flera regeringsbyggnader, därefter genom att den ensamme gärningsmannen beger sig till Arbeiderpartiets ungdomsförbunds sommarläger på ön Utøya några mil därifrån och först utger sig för att vara polis, men sedan börjar skjuta ungdomar på lägret och dödar 69 personer där, innan han stoppas efter en timme. Man misstänker först att dåden har utförts av någon terroristorganisation, men det visar sig snart att de har utförts av den ensamme norrmannen Anders Behring Breivik, som året därpå döms till 21 års fängelse (det strängaste straffet i norsk lag) för dåden.
Födda |
1210 – Joan av England, Skottlands drottning från 1221 (gift med Alexander II) (död 1238)
1478 – Filip den sköne, kung av Kastilien från 1504 (död 1506)
1535 – Katarina Gustavsdotter (Stenbock), Sveriges drottning 1552–1560 (gift med Gustav Vasa) (död 1621)
1559 – Laurentius av Brindisi, italiensk kyrkolärare och helgon (död 1619)
1621 – Anthony Cooper, engelsk statsman (död 1683)
1647 – Marguerite-Marie Alacoque, fransk jungfru, nunna, mystiker och helgon (död 1690)
1733 – Michail Sjtjerbatov, rysk statsman, historiker, författare, tidningsman, filosof och ideolog (död 1790)
1738 – Nils Henric Liljensparre, svensk polis och ämbetsman, polismästare i Stockholm 1776–1792 (död 1814)
1751 – Caroline Mathilde av Storbritannien, Danmarks och Norges drottning 1766–1772 (gift med Kristian VII) (död 1775)
1784 – Friedrich Wilhelm Bessel, tysk matematiker och astronom (död 1846)
1817 – Andrew Parsons, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan från 1853 (död 1855)
1820 – Louis P. Harvey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862 (död 1862)
1829 – Jonathan Chace, amerikansk republikansk politiker, senator för Rhode Island 1885–1889 (död 1917)
1831 – Komei, kejsare av Japan från 1846 (död 1867)
1834 – Anders Willman, svensk operasångare och teaterchef (död 1898)
1849 – Emma Lazarus, amerikansk poet (död 1887)
1878 – Janusz Korczak, polsk läkare, författare och barnpedagog (död 1942)
1880 – Charles W. Tobey, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1929–1931 och senator för samma delstat från 1939 (död 1953)
1882 – Edward Hopper, amerikansk målare (död 1967)
1887 – Gustav Hertz, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1925 (död 1975)
1888 – Selman Waksman, amerikansk biokemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1952 (död 1973)
1890 – Rose Fitzgerald Kennedy, amerikansk politikerhustru och matriark (död 1995)
1892 – Arthur Seyss-Inquart, österrikisk-tysk nazistisk politiker och jurist (avrättad 1946)
1898 – Alexander Calder, amerikansk skulptör (död 1976)
1917 – Lothar Lindtner, norsk skådespelare och sångare (död 2005)
1923 – Bob Dole, amerikansk republikansk politiker och advokat, senator för Kansas 1969–1996
1928
Robert Bergland, amerikansk demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1977–1981
Åke Lindström, svensk skådespelare och regissör (död 2002)
1934 – Louise Fletcher, amerikansk skådespelare
1938 – Terence Stamp, brittisk skådespelare
1940 – Vera Tschechowa, tysk skådespelare
1944 – Rick Davies, brittisk musiker, sångare i gruppen Supertramp
1945 – Peter Kropénin, svensk filmproducent
1946
Jim Edgar, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1991–1999
Danny Glover, amerikansk skådespelare
Mireille Mathieu, fransk sångare
Paul Schrader, amerikansk regissör och manusförfattare
1947
Albert Brooks, amerikansk regissör och skådespelare
Don Henley, amerikansk rockmusiker, sångare och låtskrivare, trumslagare i gruppen The Eagles 1991–1999
1948
John B. Larson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–
Per Mattsson, svensk skådespelare
1949
Alan Menken, amerikansk filmmusikkompositör
Lasse Virén, finländsk långdistanslöpare och samlingspartistisk politiker
1954 – Steve LaTourette, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–
1955 – Willem Dafoe, amerikansk skådespelare
1962 – Steve Albini, amerikansk musiker och musikproducent
1964
John Leguizamo, colombiansk-amerikansk skådespelare och komiker
Anneke von der Lippe, norsk skådespelare
David Spade, amerikansk skådespelare, komiker och tv-personlighet
1965 – Robert Aderholt, amerikansk republikansk politiker
1969 – Despina Vandi, grekisk-tysk sångare, fotomodell och skådespelare
1970 – Sergej Zubov, rysk ishockeyspelare
1973
Daniel Jones, brittisk-australisk musiker, medlem i gruppen Savage Garden 1997–2001
Rufus Wainwright, amerikansk-kanadensisk sångare, musiker och låtskrivare
Cecilia Hjortsberg, svensk operasångerska
1974 – Sonija Kwok, hongkongesisk skådespelare och fotomodell
1978 – A.J. Cook, amerikansk skådespelare
1980 – Dirk Kuyt, nederländsk fotbollsspelare
1981 – Frida Selander, svensk musiker
1984 – Elin Lanto, svensk sångare
1986 – Iefke van Belkum, nederländsk vattenpolospelare
1987 – Charlotte Kalla, svensk längdskidåkare
1992 – Selena Gomez, amerikansk skådespelare och sångare.
2013 – George, brittisk arvprins, son till prinsparet William och Catherine
Avlidna |
1461 – Karl VII, 58, kung av Frankrike sedan 1422 (född 1403)
1619 – Laurentius av Brindisi, 60, italiensk kyrkolärare och helgon (född 1559)
1676 – Clemens X, 86, född Emilio Altieri, påve sedan 1670 (född 1590)
1700 – Alderano Cibo, 87, italiensk kardinal (född 1613)
1826 – Giuseppe Piazzi, 80, italiensk astronom (född 1746)
1832 – Napoleon II, 21, titulärkejsare av Frankrike 1815 (tuberkulos) (född 1811)
1833 – Jesse Wharton, 51, amerikansk demokratisk-republikansk politiker, senator för Tennessee 1814–1815 (född 1782)
1850 – Arvid Mauritz Posse, 58, svensk greve och politiker, lantmarskalk och riksmarskalk, Sveriges justitiestatsminister 1840 och 1846–1848 (född 1792)
1853 – Christoffer Wilhelm Eckersberg, 70, dansk målare, känd som ”den danska målarkonstens fader” (född 1783)
1869 – Henry H. Crapo, 65, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan sedan 1865 (född 1804)
1896 – George W. Jones, 92, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator för Iowa 1848–1859 (född 1804)
1900 – Elias Carr, 61, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1893–1897 (född 1839)
1908 – Randal Cremer, 80, brittisk arbetarledare och pacifist, mottagare av Nobels fredspris 1903 (född 1828)
1919 – Gustaf Retzius, 76, svensk anatom och professor, ledamot av Svenska Akademien sedan 1901 (född 1842)
1932
Errico Malatesta, 78, italiensk kommunistisk anarkist, revolutionär, propagandist och agitator (född 1853)
Florenz Ziegfeld, 65, amerikansk teaterproducent och impressario (född 1867)
1934 – John Dillinger, 31, amerikansk gangster och bankrånare, känd som ”Samhällets fiende nr 1” (mördad av FBI-agenter) (född 1903)
1953 – Edward L. Leahy, 67, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator för Rhode Island 1949–1950 (född 1886)
1960 – Leif Hallberg, 22, svensk skådespelare (född 1938)
1967 – Carl Sandburg, 89, amerikansk författare (född 1878)
1979 – Sándor Kocsis, 49, ungersk fotbollsspelare (född 1929)
1982 – Sven Paddock, 73, svensk sångtextförfattare, kompositör och radioman (född 1909)
1990 – Manuel Puig, 57, Författare (född 1932)
1992 – David Wojnarowicz, 37, amerikansk homosexuell målare, fotograf, författare och performancekonstnär (född 1954)
1998
Rolf Botvid, 82, svensk skådespelare och manusförfattare (född 1915)
Michael Denison, 82, brittisk skådespelare (född 1915)
2000 – Staffan Burenstam Linder, 68, svensk moderat politiker och nationalekonom, Sveriges handelsminister 1976–1978 och 1979–1981, europaparlamentariker sedan 1995 (född 1931)
2003
Marie Ahrle, 58, svensk skådespelare (född 1945)
Uday Hussein, 39, irakisk politiker (dödad) (född 1964)
Qusay Hussein, 37, irakisk politiker (dödad) (född 1966)
2004 – Sacha Distel, 71, fransk jazzmusiker och sångare (född 1933)
2005 – Jean Charles de Menezes, 27, brasiliansk elektriker (dödad) (född 1978)
2007 – Ulrich Mühe, 54, tysk skådespelare (född 1953)
2008 – Estelle Getty, 84, amerikansk skådespelare (född 1923)
2009 – Harry Goldstein, 59, svensk skådespelare och regissör (född 1950)
2010 – Kenny Guinn, 73, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Nevada 1999–2007 (född 1936)
2011 – Linda Christian, 87, mexikansk-amerikansk skådespelare (född 1923)
2012
George Armitage Miller, 92, amerikansk psykolog (född 1920)
Oswaldo Payá, 60, kubansk oppositionsledare (bilolycka) (född 1952)
2016 – Ursula Franklin, 94, tysk-kanadensisk fysiker (född 1921)
Källor |
^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012.
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör 22 juli.Bilder & media