Drake
Drake på en medeltida vävnad.
Japansk drake.
En drake är en legendarisk varelse, som brukar beskrivas som ett stort ödle- eller ormliknade flygande djur. Västerländska och österländska drakar skiljer sig åt.
Innehåll
1 Uppkomst
2 Västerländska drakar
3 Österländska drakar
4 Drakar inom religion
5 Drakar i rollspel
6 Se även
7 Referenser
Uppkomst |
En förklaring till fenomenets uppkomst var tidigare att man i äldre tider funnit dinosaurieskelett, och att det utifrån det växt fram sagobildningar kring drakarnas eventuella förekomst. En annan förklaring, som hänvisar till den kinesiska draken, är att man förknippat varaner eller reptiler med dessa. Det förekommer drakar i flera kulturers mytologi. Bland annat i Sydamerika, Europa och Asien.
Forskaren E. Dacqué har en teori om ett "urminne" som går 100 miljoner år längre tillbaka i tiden än människan, vilket skulle göra drakar till en minnesbild av dinosaurier.[1]
Västerländska drakar |
Den västerländska draken är fjällig och kan ofta spruta eld. I många berättelser ruvar den på skatter eller äter jungfrur.[2]
Vidare är den västerländska draken uppdelad i två typer: dels en heraldisk med vingar och som sprutar eld, dels en utan vingar i form av en väldig orm som har giftig andedräkt och oftast håller till i havet. På nordligare breddgrader är den sistnämnda den vanligaste.[2]
Drakar har magiska egenskaper, ibland (i Europa) koncentrerade i en så kallad drakontia, som finns inne i huvudet. Vill man plocka ut den måste man göra det medan draken fortfarande lever.
Hydra, 1660.
En särskild variant av drakar är de månghövdade hydrorna.
I svensk folktro kunde draken förvandla sig till vad den ville, och om någon var ute efter dess stora skatter kunde den nya hamnen vara väldigt skrattretande. Drakarna brukade inte ha vingar, men kunde flyga ändå. Då såg det ut som ett gyllene band som strök över himlavalvet.
Det finns en skotsk berättelse om en askepilt (Assipattle) som mötte en drakorm med en flera mil lång kluven tunga och som med denna kunde ödelägga såväl städer som natur. Enligt myten är Orkneyöarna, Shetlandsöarna och Färöarna denna drakes utspottade tänder och Island dess hopringlade kropp.[2]
I central- och östeuropeiska berättelser om drakar är hjälten oftare av kvinnligt kön än manligt, och det är prinsen som väcks av jungfruns kyss efter att hon genomgått hårda prövningar.[3]
Österländska drakar |
Den kinesiska draken (龙 lóng) däremot saknar vanligen synliga vingar och har en ormliknande kropp, och den är till skillnad från sin europeiska släkting hyllad som god, förknippad med vatten och en symbol för visdom. Ofta avbildas draken med en pärla som dess makt ligger i och den som tar pärlan från draken kan tämja den. Kejsarens tron kallades Draktronen och draken var under många hundra år kejserligt emblem.[2]
Drakar inom religion |
I nästan alla religioner som finns eller har funnits, har där funnits drakar.
I mesopotamisk mytologi finns kaosmonstret Tiamat, som guden Marduk dräper och av vars kropp han skapar världen[4].
De gamla Aztekerna trodde på en solgud, vid namn Quetzalcóatl, som har avbildats som en befjädrad flygande orm.
Egyptierna föreställde sig drakar som onda varelser som utdelade plågor mot de som hamnade i dödsriket.
Nordmännen eller Vikingarna trodde att en drake vid namn Nidhögg gnagde på världsträdet Yggdrasils rötter.
Även Hinduerna berättar om någon slags drakar i sina heliga skrifter.
I kristen symbolik ter sig draken vara ett förkroppsligande av det djävulska eller rent av Satan själv, som ärkeängeln Mikael besegrar och störtar ned i helvetet. Detta kan vara orsaken till att västerländska drakar ofta förknippas med eld.[1] Draken är också omnämnd i den sista kända bibelboken, Johannes uppenbarelse. Där ser Johannes en fasansfull best med sju huvuden, tio horn, och sju huvudkronor. Dessutom omnämns det i slutet av bibelboken Job om Leviatan, där rök kommer från näsan och eld från munnen.
Drakar i rollspel |
Inom vissa rollspel (främst Dungeons & Dragons) delas drakar upp efter färg. Metallfärgade (Metallic) (guld, silver, etc.) är goda och "vanliga" (Chromatic) (gröna, röda, blå, svarta och vita) är onda. Andedräktens beskaffenhet skiftar också beroende på färg.
blå sprutar blixtar
röda sprutar eld
svarta sprutar syra
vita sprutar kyla
gröna sprutar gas
gyllene kan göra samtliga saker enligt ovan
Dessa drakar är i sin tur stegade efter hur pass starka de blir med åldern. De gyllene drakarna är högst upp på stegen, medan de röda kommer strax efter.
Draken Tiamat har fått en renässans delvis på grund av Dungeons & Dragons.[5]
Se även |
- Drake (zodiak)
- Draken med de röda ögonen
- Drakstaden
- Fafner
- Kinesisk drake
- Leviatan
- Lindorm
- Midgårdsormen
- Nidhögg
- Wyvern
Referenser |
- ^ [a b] Biedermann, Hans (1991). Symbollexikonet. Stockholm: Forum. sid. 86-87. ISBN 91-37-10046-7
- ^ [a b c d] Henriksson, Alf; Lars Hansson (1981). Hexikon - En sagolik uppslagsbok. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker. sid. 116-117 LIBRIS-ID:247822
^ Cotterell, Arthur (red.) (2005). Mytologi - gudar, hjältar, myter. Parragon. sid. 108. ISBN 1-40544-949-7
^ Milgrom, Jo; Duman, Yoel. ”Enuma Elish Tablets 4 – 5”. Visual Midrash. Tali Education Fund Collections. Arkiverad från originalet den 6 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150206224718/http://www.tali-virtualmidrash.org.il/ArticleEng.aspx?art=3#Enuma. Läst 6 februari 2015.
^ Milgrom, Jo; Duman, Yoel. ”Four ways of creation”. Virtual Midrash. Tali Education Fund Collections. Arkiverad från originalet den 6 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150206224718/http://www.tali-virtualmidrash.org.il/ArticleEng.aspx?art=3. Läst 6 februari 2015.
