Västbanken





Den här artikeln handlar om den geopolitiska enheten Västbanken. För det israeliska distriktet Judeen och Samarien, se Judeen och Samarien (distrikt).


.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}


























































Västbanken (הגדה המערבית
الضفة الغربية)

Judeen och Samarien
Region

Karta över Västbanken

Karta över Västbanken

Administreras av
Israel Israel1
Palestinska myndigheten Palestinska myndigheten2

Gränsar till
Södra distriktet, Jerusalem, Centrala distriktet, Haifa, Norra distriktet, Döda havet, Jordanien

Huvudstad
Israel Ariel / Palestina Ramallah


Area
 5 655 km²


Folkmängd
 3 284 787

Befolkningstäthet
 580,86 invånare/km²

Kod
 IL / PS (ISO 3166)
GeoNames
285153


Officiella språk
hebreiska, arabiska

Religion
Judendom
Islam (sunni)
Kristendom
Samaritanism

Valuta
Ny israelisk shekel (ILS)


1Israel har full kontroll över område C och östra Jerusalem, och kontrollerar även militärt område B tillsammans med Palestinska myndigheten.
2Palestinska myndigheten har full kontroll över område A, och kontrollerar även civilt och delvis militärt område B.
(Se nedan för förklaring av områdesindelningen)

Västbanken (hebreiska: הַגָּדָה הַמַּעֲרָבִית, HaGadah HaMa'aravit;[1]arabiska: الضفة الغربية, aḍ-Ḍiffah l-Ġarbiyyah), även Judeen och Samarien (hebreiska: יְהוּדָה וְשׁוֹמְרוֹן, Yehuda VeShomron), tidigare Cisjordanien, är ett område på västra sidan av Jordanfloden som till största delen kontrolleras av Israel,[2] eller står under gemensam kontroll mellan Israel samt Palestinska myndigheten sedan 1993.[3] Området slutgiltiga status är ännu inte framförhandlad av de berörda parterna.


Västbanken, inklusive östra Jerusalem, omfattas av ett landområde på 5 640 km2 samt ett vattenområde på 220 km2, som utgörs av den nordvästra delen av Döda havet.[4] I området bor 2 775 366 palestinier[4] och cirka 371 000 israeliska bosättare,[4] samt cirka 212 000 judiska israeler i östra Jerusalem,[4] enligt 2015 års folkräkning.


Judeen och Samarien omnämns i Bibeln som hem för olika kanaanitiska folk, däribland fenicierna, filistéerna, hebréerna och samaritanerna. Namnet används idag av det israeliska distriktet som omfattas av Västbanken, och syftar på av två israeliska geografiska regionerna som historiskt är kända som Judeen respektive Samarien. Termen "Västbanken" myntades under 1948 års arab-israeliska krig då området ockuperades av Transjordanien, och den fick senare fäste i bland annat engelskan och svenskan. I Israel har dock begreppet med den historiska kopplingen till Israels folk dominerat.




Innehåll






  • 1 Historia


    • 1.1 Antiken


    • 1.2 Modern historia




  • 2 Politisk geografi


    • 2.1 Administrativ indelning


      • 2.1.1 Område A


      • 2.1.2 Område B


      • 2.1.3 Område C




    • 2.2 Områden annekterade av Israel


    • 2.3 Israeliska bosättningar




  • 3 Demografi


    • 3.1 Religion


    • 3.2 Städer




  • 4 Se även


  • 5 Referenser





Historia |



Antiken |


Judeen och Samarien utgjorde två olika provinser i Israels förenade kungarike. Enligt den hebreiska bibeln tilldelades Samarien Josefs stam, medan Judeen tilldelades Juda stam. Efter kung Salomos död (cirka 931 f.Kr.) delades det israeliska förenade kungariket i två separata kungariken: Nordriket och Juda rike. Samarien tillföll Nordriket, medan Judeen tillföll Juda rike.


726–722 f.Kr. invaderade den assyriske kungen Shalmaneser V Nordriket och belägrade dess huvudstad Samaria, belägen i Samariens område. Staden föll och en stor del av dess befolkning togs i fångenskap och deporterades.[5] Juda rike varande fram till 587 f.Kr., då det erövrades av Babylonien.



Modern historia |


Mellan 1517 och 1917 var området var en del av Osmanska rikets besittningar i Syrien, då området underkastades brittisk förvaltning som Palestinamandatet efter första världskriget. Det västra mandatområdet, det egentliga Palestina väster om floden Jordan, öppnades delvis för judisk invandring. 1923 erkände den brittiska regeringen dåvarande Emiratet Transjordaniens rätt till självstyre och 1946 erhöll riket formell suveränitet över mandatområdet öster om Jordanfloden.


År 1947 uttalade sig FN för en delning av det återstående mandatområdet och Staten Israel grundades året därpå, varefter trupper från Arabförbundet attackerade och invaderade Israel. Transjordanska trupper tog i kriget kontrollen över mellersta delen av det ursprungliga Palestina, den så kallade Västbanken, och området blev formellt[6]annekterat av Jordanien 1950. Jordaniens annektion av Västbanken ansågs allmänt av världssamfundet som illegalt och ogiltigt.[7] Annektionen erkändes enbart av Storbritannien och Pakistan. Västbanken styrdes som en del av Jordanien fram till sexdagarskriget 1967 då området erövrades av Israel som bland annat införde militär kontroll i hela området, med undantag av östra Jerusalem. Jordaniens kung Hussein avstod 1988 från alla krav på Västbanken[6]



Politisk geografi |



Administrativ indelning |




Karta över områdena.




Israelisk vägskylt som varnar israeliska medborgare från att resa in i område A, och upplyser om att det är förbjudet, livshotande och utgör ett brott.




Indelning av staden Hebron: H1 utgör område A, medan H2 utgör område B.


Enligt Osloavtalen 1993 skulle Västbankens slutliga status bli föremål för en kommande uppgörelse mellan Israel och Palestinska myndigheten. Efter dessa interimistiska överenskommelser drog Israel tillbaka sitt militära styre från vissa delar av Västbanken, som därefter delades upp i tre administrativa avdelningar enligt Osloavtalet:



































Område Kontroll Landområde[a]
 Palestinier[a]
Säkerhet Civil
A Palestinska myndigheten Palestinska myndigheten 18 % 55 %
B
Israel / Palestinska myndigheten
 Palestinska myndigheten 21 % 41 %
C Israel Israel 61 % 4 %

Israel Israel
Palestinska myndigheten Palestinska myndigheten
.mw-parser-output .fotnotslista .references{list-style-type:inherit}

  1. ^ [a b] Andel av Västbankens landområde resp. palestinier.



Enligt en bedömning av FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp 2007 togs cirka 40 % av Västbanken upp av israelisk infrastruktur. Infrastrukturen, bestående av bosättningar, barriären, militärbaser, slutna militärområden, israeliska naturreservat och de vägar som åtföljer dem, är begränsad eller hårt kontrollerad för palestinier.[8]


I juni 2011 publicerade den oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter en rapport som visade att palestinierna på Västbanken och Gazaremsan under 2010 utsattes för en "nästan systematisk kampanj" av människorättsbrott av Palestinska myndigheten och Hamas, liksom av israeliska myndigheter, där Palestinska myndighetens och Hamas säkerhetsstyrkor är ansvariga för tortyr och godtyckliga arresteringar och anhållanden.[9]



Område A |


Område A kontrolleras helt av Palestinska myndigheten, både vad gäller civil kontroll som säkerhetskontroll. Området upptog ursprungligen cirka 3 % av Västbanken, exklusive östra Jerusalem (första fasen, 1995).[10] År 2013 omfattade område A formellt cirka 18 % av Västbanken. Israels försvarsmakt avvisade förbudet mot att tillträda området under Operation Defensive Shield 2002 och går in i området regelbundet, oftast på natten, för att genomföra räder för att gripa misstänkta militanter.[11] I området ingår åtta städer, inklusive deras omgivande regioner, nämligen Nablus, Jenin, Tulkarem, Qalqilya, Ramallah, Betlehem, Jeriko och 80 % av Hebron, och inga israeliska bosättningar.[12] Inresa till området är förbjudet för alla israeliska medborgare.



Område B |


Område B står under civil kontroll av Palestina myndigheten, medan säkerhetskontrollen delas mellan Israel och Palestinska myndigheten. Området upptog ursprungligen cirka 23–25 % av Västbanken (första fasen, 1995). År 2013 omfattade område B formellt cirka 22 % av Västbanken.[13] I området ingår cirka 440 byar, inklusive deras omgivande regioner, och inga israeliska bosättningar.[12]



Område C |


Område C kontrolleras helt av Israel, både vad gäller civil kontroll som säkerhetskontroll. Området upptog ursprungligen cirka 72–74 % av Västbanken (första fasen, 1995).[10][14] I Wye River-avtalet 1998 ställdes krav på Israel att de skulle lämna över 13 % av området till Palestinska myndigheten, och därmed skulle förvaltas som en del av område B, och officiellt minska omfattningen av område C till cirka 61 % av Västbanken.[15][16] Israel lämnade dock endast över 2 % av området,[12] och efter Operation Defensive Shield stod återigen hela det ursprungliga området under israelisk kontroll. Alla israeliska bosättningar, både de i Västbanken och de kring östra Jerusalem, är belägna i område C.[12][13]


År 1972 bodde det 1 000 israeliska bosättare i det som nu är område C. År 1993 hade denna siffra ökat till 110 000.[17] År 2013 bodde cirka 350 000 israeliska bosättare i område C.[18] Samma år bodde även cirka 300 000 palestinier i området, fördelade på 532 bostadsområden.[18]



Områden annekterade av Israel |


Genom Jerusalemlagen utvidgade Israel sin administrativa kontroll till östra Jerusalem 1980. Detta har ofta tolkats likvärdigt med en officiell annexion, även om Ian Lustick, efter att ha granskat de israeliska handlingarnas rättsliga status, har hävdat att någon annexion aldrig har ägt rum. De palestinska invånarna har lagligt permanent uppehållstillstånd.[19][20]FN:s säkerhetsråds resolution 478 fördömde Jerusalemlagen och förklarade den "ogiltig". Palestinierna med permanent uppehållstillstånd kan dock, om de önskar, beviljas israeliskt medborgarskap om de uppfyller vissa krav, såsom att svära trohet till staten och avstå från något annat medborgarskap. De flesta palestinier har avstått från att ansöka om ett israeliskt medborgarskap av politiska skäl.[21] Det finns flera möjliga skäl till varför Västbanken inte annekterades av Israel efter dess seger i sexdagarskriget 1967. Israels regering har inte formellt bekräftat någon officiell anledning; historiker och analytiker har dock etablerat en mängd sådana, de flesta demografiska.



Israeliska bosättningar |



Huvudartikel: Israeliska bosättningar


Det finns idag 149 israeliska bosättningar på Västbanken samt omkring 100 så kallade "utposter", bosättningar byggda av civila israeler utan lov av den israeliska staten och som är olagliga även under israelisk lag.[22][23] Totalt bor över 500 000 bosättare på Västbanken varav 190 000 i Östra Jerusalem, och befolkningsökningen i bosättningarna är över två och en halv gånger den i Israel.[24] Samtliga bosättningar strider mot Fjärde Genevèkonventionens artikel 49 som förbjuder en ockupationsmakt att förflytta sin egen befolkning till ockuperat territorium.[25]
Sedan 1979 har både FN:s säkerhetsråd och FN:s generalförsamling åtskilliga gånger röstat igenom resolutioner som fördömt och olagligförklarat den israeliska ockupationen.[26][27] USA, EU, samt Internationella domstolen i Haag refererar till Västbanken som territorium ockuperat av Israel.[28][29][30] 2004 underströks återigen palestinsk rätt till territoriet genom Generalförsamlingens resolution 58/292.[31]




Den israeliska bosättningen Chemdat.


I december 2010 bodde 327 750 israeler i de 121 israeliska bosättningarna på Västbanken som officiellt erkänts av den israeliska regeringen, samt 192 000 israeler i bosättningar kring östra Jerusalem.[32] Det finns cirka 100 ytterligare bosättningsutposter som inte officiellt erkänns av den israeliska regeringen och är olagliga enligt israelisk lag, men som av myndigheterna har försetts med infrastruktur, vatten och avlopp.[33][34]


Det internationella samfundet anser att alla israeliska bosättningar på Västbanken bortom den gröna linjen är olagliga enligt internationell rätt,[35][36][37][38] med hänvisning till fjärde Genèvekonventionen som bland annat förbjuder byggande av bosättningar på ockuperad mark. I synnerhet anser Europeiska unionen som helhet att bosättningarna är olagliga.[39] Betydande delar av den israeliska allmänheten motsätter sig också den fortsatta närvaron av judiska israeler på Västbanken och har stött 2005 års utrymning av bosättningar. Flera forskare, bland andra Julius Stone[40][41] och Eugene V. Rostow,[42] anser dock att bosättningarna är lagliga, av olika skäl. Områdets oklara territoriella status 1967 och den dessförinnan illegala jordanska annexionen av området, gör exempelvis att inte går att tala om att Israel ockuperar Västbanken.[43] Huruvida fjärde Genèvekonventionen är tillämpbar har också ifrågasatts med avseende på att israeler har flyttat frivilligt till bosättningarna och inte påtvingats detta av staten.[44]


Den 30 december 2007 utfärdade Israels premiärminister Ehud Olmert en order som kräver både Israels premiärministers och Israels försvarsministers godkännande av alla bosättningsaktiviteter (inklusive planering) på Västbanken.[45] Förändringen hade liten inverkan på bosättningarnas fortsatta expansion och etableringen av nya. Den 31 augusti 2014 meddelade Israel att de hade tilldelats 400 hektar mark på Västbanken, avsedd att slutligen rymma 1 000 israeliska familjer. Anslaget beskrivs som det största på mer än 30 år.[46] Enligt Israel Radio är utvecklingen ett svar på Hamas kidnappning och mord av israeliska tonåringar 2014.[46]



Demografi |




Palestinska flickor i Hebron.




Judiska barn i Tal Menashe.




Bostadsområde i Ramallah.


Västbankens befolkning varierar beroende på källan. Enligt en folkräkning genomförd av CIA 2012 bor det 2 622 544 invånare i Västbanken och östra Jerusalem, varav cirka 311 100 judiska israeler i Västbanken och cirka 187 000 judiska israeler i östra Jerusalem.[4] Resten av befolkningen utgörs nästan uteslutande av palestinska araber. Ett hundratal personer tillhör små andra etniska grupper, såsom samarier i Nablus-området.[47]


Det finns fortfarande kvar ett fåtal flyktingläger för palestinska flyktingar som flydde från Israels territorium 1947–1948. Denna del av befolkningen blir emellertid alltmer en del av den bosatta palestinska befolkningen.


Den arabiska befolkningen växer framförallt på grund av höga födelsetal. Antalet judiska invånare ökar också, men denna ökning beror istället främst på den politiska situationen och byggandet av nya bosättningar.[48] År 2009 växte den israeliska befolkningen med 1,8 %. Den judiska befolkningens tillväxt var 1,6 %. Samma år växte bosättningarna på Västbanken med 5,6 %. Av denna ökning beror 40 % på inflyttning till bosättningarna från Israel och andra länder.



Religion |


Västbankens befolkning utgörs av 80–85 % muslimer (mestadels sunnimuslimer) och 12–14 % judar. Resten är kristna (mestadels grekisk-ortodoxa) eller tillhör andra religioner, såsom samaritanism.



Städer |


Den mest tätbefolkade delen av Västbanken går längs en bergskedja som löper från nord och syd, där städerna Jerusalem, Nablus, Ramallah, Al-Bireh, Jenin, Betlehem, Hebron och Yattah är belägna liksom de israeliska bosättningarna Ariel, Ma'ale Adumim och Beitar Illit. Ramallah, vars befolkning endast är medelhög i jämförelse med andra större städer som Hebron, Nablus och Jenin, fungerar som ekonomiskt och politiskt centrum för palestinierna. I närheten av Ramallah är den nya staden Rawabi under uppbyggnad.[49][50]Jenin ligger i Västbankens nordligaste del, vid Jezreelslättens södra kant. Jeriko och Tubas ligger i Jordandalen, norr om Döda havet.































































Stad Befolkning

Hebron
 163 146[51]

Nablus
 136 132[51]

Jenin
 90 004[51]

Tulkarm
 51 300[51]

Yattah
 48 672[51]

Modi'in Illit
 48 600[52]

Qalqilya
 41 739[51]

Al-Bireh
 38 202[51]

Beitar Illit
 37 600[52]

Ma'ale Adummim
 33 259[52]

Ramallah
 27 460[51]

Betlehem
 25 266[51]

Jeriko
 18 346[51]

Ariel
 17 700[52]


Se även |



  • Palestinska områden

  • Israels barriär på Västbanken



Referenser |




  1. ^ Karayanni, Michael (2014). Conflicts in a Conflict. sid. xi 


  2. ^ Benhaida, Sarah (3 August 2016). ”Israeli army donkey sales stir Palestinian outrage” (på English). AFP (via Yahoo.com). https://www.yahoo.com/news/israeli-army-donkey-sales-stir-palestinian-outrage-055436943.html. Läst 10 mars 2017. 


  3. ^ 1995 Oslo Interim Agreement. Text of the Accord

  4. ^ [a b c d e] ”The World Factbook – Middle East: West Bank”. The World Factbook – Middle East: West Bank. Central Intelligence Agency. 2016-02-25. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/we.html. 


  5. ^ Free, Joseph P.; Vos, Howard Frederic (24 July 1992). ”Archaeology and Bible History”. Archaeology and Bible History. Zondervan. https://books.google.com/books?id=haVoe4n0ifIC&pg=PA169&lpg=PA169&dq=israelite+archaeology+samaria&source=bl&ots=4IqHC1V05r&sig=TyXJ-7EnKi1sYNm-SSZdoU8iGdk&hl=en&sa=X&ei=n6znUrmHAtTs0gXi_4H4Bw&ved=0CDwQ6AEwAjgK#v=onepage&q=israelite+archaeology+samaria&f=true. 

  6. ^ [a b] Encyclopædia Britannica 2018


  7. ^ Benvenisti, Eyal (2012). The International Law of Occupation. Oxford University Press. sid. 204 


  8. ^ ”The Humanitarian Impact on Palestinians of Israeli Settlements and Other Infrastructure in the West Bank” (PDF). The Humanitarian Impact on Palestinians of Israeli Settlements and Other Infrastructure in the West Bank. UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs – Occupied Palestinian Territory. Arkiverad från originalet den 26 March 2009. https://web.archive.org/web/20090326021132/http://www.ochaopt.org/documents/TheHumanitarianImpactOfIsraeliInfrastructureTheWestBank_full.pdf. Läst 9 april 2009. 


  9. ^ Mcquaid, Elwood. ”'PA bans journalists from reporting human rights abuses'”. Jerusalem Post. http://www.jpost.com/MiddleEast/Article.aspx?id=224143. 

  10. ^ [a b] Gvirtzman, Haim. ”Maps of Israeli Interests in Judea and Samaria Determining the Extent of the Additional Withdrawals”. Maps of Israeli Interests in Judea and Samaria Determining the Extent of the Additional Withdrawals. http://www.biu.ac.il/SOC/besa/books/maps.htm.  (this study was funded by the Settlement Division of the Zionist Organization)


  11. ^ Nahum Barnea, 'Beitunian nights: The IDF in the West Bank,' Ynet 18 mars 2016.

  12. ^ [a b c d] The demise of the Oslo process. Joel Beinin, MERIP, 26 mars 1999.

  13. ^ [a b] What is Area C?. B'Tselem, 9 oktober 2013


  14. ^ MFA, "Map No. 1 – First Phase of Redeployment"


  15. ^ New York Times, 23 juli 2012, "Israel Seeks Army Use of West Bank Area"


  16. ^ "West Bank: Area C Map". UNISPAL, 22 februari 2011; från OCHAoPt Arkiverad 8 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.


  17. ^ Diab, Khaled (6 september 2012). ”Bedouin kids' school of hard knocks”. Haaretz. http://www.haaretz.com/news/features/bedouin-kids-school-of-hard-knocks.premium-1.463104. Läst 9 september 2012. 

  18. ^ [a b] UN: 300,000 Palestinians live in Area C of the West Bank. Jerusalem Post, 6 mars 2014


  19. ^ Yael Stein (April 1997). ”The Quiet Deportation: Revocation of Residency of East Jerusalem Palestinians”. The Quiet Deportation: Revocation of Residency of East Jerusalem Palestinians. Joint report by Hamoked and B'Tselem. http://www.btselem.org/Download/199704_Quiet_Deportation_Eng.doc. Läst 27 september 2006. 


  20. ^ Yael Stein (April 1997). ”The Quiet Deportation: Revocation of Residency of East Jerusalem Palestinians (Summary)”. The Quiet Deportation: Revocation of Residency of East Jerusalem Palestinians (Summary). Joint report by Hamoked and B'Tselem. http://www.btselem.org/English/Publications/Summaries/199704_Quiet_Deportation.asp. Läst 27 september 2006. 


  21. ^ ”Legal status of East Jerusalem and its residents”. Legal status of East Jerusalem and its residents. B'Tselem. http://www.btselem.org/english/Jerusalem/Legal_Status.asp. Läst 27 september 2006. 


  22. ^ Erlanger, Steve (9 mars 2005). ”Israeli Report Condemns Support for Settlement Outposts”. New York Times. http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=990DE2DF163CF93AA35750C0A9639C8B63&sec=&spon=&pagewanted=1. 


  23. ^ ”The humanitarian on Palestinians of Israeli settlements and other infrastructure in the West Bank”. United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs. Arkiverad från originalet den 26 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090326021132/http://www.ochaopt.org/documents/TheHumanitarianImpactOfIsraeliInfrastructureTheWestBank_full.pdf. 


  24. ^ ”Land Expropriation and Settlements Statistics”. B'Tselem. http://www.btselem.org/settlements/statistics. Läst 15 september 2012. 


  25. ^ http://www.settlerwatch.com/publikationer/internationell-ratt/


  26. ^ Säkerhetsrådets resolutioner 465, 484 mm.


  27. ^ ”Applicability of the Geneva Convention relative to the Protection of Civilian Persons in Time of War, of 12 August 1949, to the Occupied Palestinian Territory, including Jerusalem, and the other occupied Arab territories”. Förenta Nationerna. 17 december 2003. Arkiverad från originalet den 3 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070603050844/https://domino.un.org/unispal.nsf/97360ee7a29e68a085256df900723485/d6f5d7049734efff85256e1200677754. Läst 27 september 2006. 


  28. ^ ”Israel and the occupied territories”. State.gov. 4 mars 2002. http://www.state.gov/g/drl/rls/hrrpt/2001/nea/8262.htm. Läst 3 oktober 2010. 


  29. ^ ”EU-Settlements Watch”. 1 february – 31 juli 2002. http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/2004/12/22/%7B3FA161D9-6DA6-408F-85CE-20D0EC68DDFF%7D.pdf. 


  30. ^ ”Legal Consequences of the Construction of a Wall in the Occupied Palestinian Territory”. International Court of Justice. 9 juli 2004. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070828174856/https://domino.un.org/UNISPAl.NSF/85255e950050831085255e95004fa9c3/3740e39487a5428a85256ecc005e157a. Läst 27 september 2006. 


  31. ^ ”UN Resolution 58/292 (17 May 2004)”. United Nations. Arkiverad från originalet den 10 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110510095509/http://domino.un.org/unispal.nsf/d9d90d845776b7af85256d08006f3ae9/a2c2938216b39de485256ea70070c849?OpenDocument. Läst 22 maj 2011. ”Affirms that the status of the Palestinian territory occupied since 1967, including East Jerusalem, remains one of military occupation, and affirms, in accordance with the rules and principles of international law and relevant resolutions of the United Nations, including Security Council resolutions, that the Palestinian people have the right to self-determination and to sovereignty over their territory and that Israel, the occupying Power, has only the duties and obligations of an occupying Power under the Geneva Convention relative to the Protection of Civilian Persons in Time of War, of 12 August 1949 1 and the Regulations annexed to the Hague Convention respecting the Laws and Customs of War on Land, of 1907” 


  32. ^ ”IDF: More than 300,000 settlers live in West Bank”. Haaretz. Israel. http://www.haaretz.com/hasen/spages/1103125.html. 


  33. ^ Erlanger, Steve (9 March 2005). ”Israeli Report Condemns Support for Settlement Outposts”. New York Times. https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=990DE2DF163CF93AA35750C0A9639C8B63&sec=&spon=&pagewanted=1. 


  34. ^ Brulliard, Karin (24 April 2012). ”Israel legalizes three West Bank outposts”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/world/middle_east/israel-legalizes-three-settlement-outposts/2012/04/24/gIQAbpfieT_story.html. Läst 11 maj 2012. 


  35. ^ Emma Playfair (Ed.) (1992). International Law and the Administration of Occupied Territories. USA: Oxford University Press. sid. 396. ISBN 0-19-825297-8 


  36. ^ Cecilia Albin (2001). Justice and Fairness in International Negotiation. Cambridge: Cambridge University Press. sid. 150. ISBN 0-521-79725-X 


  37. ^ Mark Gibney; Stanlislaw Frankowski (1999). Judicial Protection of Human Rights: Myth or Reality?. Westport, Connecticut: Praeger/Greenwood. sid. 72. ISBN 0-275-96011-0 


  38. ^ 'Plia Albeck, legal adviser to the Israeli Government was born in 1937. She died on 27 September 2005, aged 68', The Times, 5 October 2005, p. 71.


  39. ^ ”EU Committee Report”. EU Committee Report. Arkiverad från originalet den 14 June 2007. https://web.archive.org/web/20070614203022/http://ue.eu.int/uedocs/cms_data/docs/2004/12/22/%7B3FA161D9-6DA6-408F-85CE-20D0EC68DDFF%7D.pdf. Läst 19 april 2007. 


  40. ^ Julius Stone (13 October 2003). ”International Law and the Arab Israel Conflict”. Extracts from Israel and Palestine – Assault on the Law of Nations. AIJAC. http://www.aijac.org.au/news/article/international-law-and-the-arab-israel-conflict. Läst 4 februari 2012. 


  41. ^ David M. Phillips. ”The Illegal-Settlements Myth”. Commentary (December 2009). http://www.commentarymagazine.com/article/the-illegal-settlements-myth/. Läst 4 februari 2012. 


  42. ^ ”Resolved: are the settlements legal? Israeli West Bank policies”. Resolved: are the settlements legal? Israeli West Bank policies. Tzemachdovid.org. Arkiverad från originalet den 15 September 2008. https://web.archive.org/web/20080915102140/http://www.tzemachdovid.org/Facts/islegal1.shtml. Läst 9 oktober 2008. 


  43. ^ Omtvistade områden: Bortglömda fakta om Västbanken och Gazaremsan, Israels ambassad Stockholm


  44. ^ http://www.mfa.gov.il/MFA/Peace+Process/Guide+to+the+Peace+Process/Israeli+Settlements+and+International+Law.htm Arkiverad 17 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine.


  45. ^ Entous, Adam (31 December 2007). ”Olmert curbs WBank building, expansion and planning”. Reuters. https://www.reuters.com/article/latestCrisis/idUSL31349948. 

  46. ^ [a b] ”Israel launches massive new West Bank settlement plans”. Israel Herald. 31 August 2014. http://www.israelherald.com/index.php/sid/225274007. Läst 1 september 2014. 


  47. ^ The Samaritan Update, 8 januari 2013.


  48. ^ Jüdische Siedlungen im Westjordanland wachsen weiter Arkiverad 4 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine., Der Standard, 27 oktober 2006 (tyska)


  49. ^ Palestinian city of Rawabi to serve 'nation in the making'. Jerusalem Post, 11 maj 2011


  50. ^ UN chief says time running out for peace deal. Atlanta Journal, 2 februari 2012

  51. ^ [a b c d e f g h i j] 2007 Locality Population Statistics Arkiverad 10 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Palestinian Central Bureau of Statistics (PCBS).

  52. ^ [a b c d] 2010 Locality Population Statistics. Israeli Central Bureau of Statistics (PCBS).


.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}





























v • r

Israel–Palestina-konflikten
Parter och offer

Israel (historia) · Palestina (stat) (Palestinska myndigheten · PLO · Hamas) · Antal dödsoffer · Förstörda syriska städer och byar
Historia

Sionism · McMahon-Husain-korrespondensen · Sykes-Picot-avtalet · Balfourdeklarationen (1917) · Brittiska Palestinamandatet · 1948 års arabisk-israeliska krig · Lavonaffären · Suezkrisen · Sexdagarskriget · Oktoberkriget · Libanonkriget 1982 · Första intifadan · Al-Aqsa-intifadan · Operation Sommarregn · Konflikten mellan Gaza och Israel (Gazakriget (2008–2009) · Gazakriget 2014)
Fredsprocessen

Camp David-avtalen · Osloprocessen · Färdplanen för fred · Toppmötet i Annapolis · Tvåstatslösningen
Tvistefrågor

Palestinska byar som avfolkades 1948 · Israels barriär på Västbanken · Israeliska bosättningar · Blockaden av Gaza (Free Gaza Movement · Ship to Gaza · Freedom Flotilla · Bordningen av Gazakonvojen)
Områden

Gazaremsan · Golanhöjderna · Palestina (Palestinska områden) · Västbanken








v • r

Mellanöstern

Bahrain · Egypten · Förenade arabemiraten · Irak · Iran · Israel · Jemen · Jordanien · Kuwait · Libanon · Oman · Palestinska myndigheten · Qatar · Saudiarabien · Syrien · Turkiet



-

Popular posts from this blog

Bressuire

Image
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid
Read more

Cabo Verde

Image
  Nota: Cabo-verdiano redireciona para este artigo. Para a língua falada em Cabo Verde, veja crioulo cabo-verdiano. Para outros significados, veja Cabo Verde (desambiguação). Coordenadas: 14° 55' N 23° 31' O Cabo Verde República de Cabo Verde Bandeira Brasão de Armas Lema: Unidade, Trabalho, Progresso Hino nacional: Cântico da Liberdade Gentílico: cabo-verdiano [ 1 ] Capital Praia 14° 55' N 23° 31' O Cidade mais populosa Praia Língua oficial Português Governo República unitária semipresidencialista [ 2 ]  - Presidente Jorge Carlos Fonseca  - Primeiro-ministro Ulisses Correia e Silva História    - Descoberta 1460   - Independência 00 • de Portugal 5 de Julho de 1975   - Multipartidarismo 13 de Janeiro de 1990  Área    - Total 4 033 km² (146.º)  - Água (%) 0,08 População    - Estimativa para 2017 560 899 [ 3 ] hab. (173.º)
Read more

Gyllenstierna

Image
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid
Read more