Hunddjur
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Hunddjur | |
 Varg | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Hunddjur Canidae |
| Vetenskapligt namn | |
§ Canidae | |
| Auktor | Fischer von Waldheim, 1817 |
| Släkten | |
| |
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Hunddjuren (Canidae) är en familj rovdjur som sägs härstamma från miaciderna, vilka levde för 50 miljoner år sedan. Ur dem utvecklades under oligocen det första hundliknande djuret Cynodictis.
Innehåll
1 Kännetecken
2 Utbredning
3 Levnadssätt
4 Sjukdomar
5 Referenser
5.1 Noter
5.2 Webbkällor
5.3 Tryckta källor
Kännetecken |
Hunddjur har fyra fullständiga tår vid de bakre extremiteterna och fyra (Lycaon) respektive fem (Canis, Cyon, Icticyon, Otocyon) tår vid de främre extremiteterna.[1]
Arterna har ett långsträckt ansiktsskelett med stor näshåla.[1] Vuxna djur i familjen Canidae har 42 tänder. Deras tandformel är I 3 C 1 P 4 M 2/3, de har alltså tre framtänder, en hörntand, fyra premolarer (främre kindtänder) och två till tre molarer (bakre kindtänder) i varje käkhalva. Enda undantaget är öronhunden som har ytterligare en molar på varje sida av över- och underkäken.[1]
Vid ungdjurens mjölktänder saknas alla molarer. Deras tandformel är I 3 C 3 P 3. Vuxna djur har på varje sida två molarer i övre käken och tre i undre käken[2].
Utbredning |
Hunddjur finns idag nästan över hela jorden. De saknades ursprungligen i Antarktis, Australien, Nya Zeeland, Nya Guinea och Madagaskar men infördes där av människan.
En längre tid fanns flera slädhundar i Antarktis men de sista av dessa flyttades 1994 från kontinenten.[3]
Levnadssätt |
Allmänna grundsatser angående hunddjurens levnadssätt är svårt att bestämma på grund av att familjens släkten och arter har olikartade beteenden. Enligt definition är de rovdjur som jagar och dödar sitt byte som består av andra djur, men redan mellan vargen och tamhunden finns skillnader angående detta uppförande[4].
Med vissa undantag jagar mindre arter som fjällräv och ökenkatträv ensam medan större hunddjur som varg, afrikansk vildhund och asiatisk vildhund jagar i flock. Hos arter som bildar flockar etableras en hierarki med ett dominant par som föder ungarna.[1]
Unga vargar och rävar handlar redan efter den fjärde eller femte levnadsveckan olika. Den tyska zoologen Erik Zimen beskriver att unga rävar gömmer den största delen av födan under jorden innan de börjar äta. Unga vargar äter först så mycket de orkar och gömmer bara den del som blir kvar[5].
Sjukdomar |
Hunddjuren är särskilt känsliga för rabiesvirus, och sprider dessa också vidare till andra däggdjur inom utbredningsområdet. Parvovirus är en annan sjukdom som ofta drabbar hunddjur, den ligger bland annat till grund för den afrikanska vildhundens snabba minskning under senare år.
Referenser |
Noter |
- ^ [a b c d] Vaughan, Ryan & Czaplewski, red (2011). ”Canidae” (på engelska). Mammalogy. Jones & Bartlett Learning. sid. 305-307. ISBN 978-0-7637-6299-5
^ Vgl. St. G. Mivart: Monograph of the canidae. London: R. H. Porter and Dulan, 1890, cit. i: Fox 1975
^ Removal of the sledge dogs, British Antarctic Survey, läst 12 augusti 2015.
^ Jämföra till exempel: Zimen 2003: sidor 47-49 (rubrik Unterschiede zwischen Wolf und Hund)
^ Zimen 2003: sidor 40-42 (rubrik Unterschiede bei Wolf und Fuchs)
Webbkällor |
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
Tryckta källor |
- Michael W. Fox: Vom Wolf zum Hund. Entwicklung, Verhalten und soziale Organisation. München: BLV 1975. ISBN 3-405-11365-2 - Standardwerk zu Hundeartigen/Caniden; engl. Originalausgabe: Behaviour of Wolfes, Dogs and Related Canids
- Jean-Olivier Gransard-Desmond: Ètude sur les Canidae des temps pré-pharaoniques en Ègypte et au Soudan. BAR International Series 1260. Oxford: Archaeopress 2004. ISBN 1-84171-618-9 - Archäologische Studie zu den Ursprüngen der Hunde in Altägypten und im Sudan, mit Beschreibungen zahlreicher prähistorischer Funde und Katalog wichtiger Ausgrabungsstätten.
- Xiaming Wang: Phylogenetic Systematics of the Hesperocyoninae (Carnivora: Canidae). Bulletin of the American Museum of Natural History No. 221, Sept. 15, 1994 (New York). ISSN 0003-0090 - Phylogenetische Analyse der Hesperocyoninae-Funde aus der Frick Collection aus dem American Museum of Natual History, New York.
- Xiamind Wang, R. H. Tedford, B. E. Taylor: Phylogenetic systematics of the Borophaginae (Carnivora: Canidae). Bulletin of the American Museum of Natural History No. 243, 1999, S. 1-391.
- Erik Zimen: Der Wolf. Stuttgart: Kosmos 2003. ISBN 3-440-09742-0
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|
