Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Rune Andréasson
Rune Andréasson vid invigningen av Bamses värld på Kolmårdens djurpark, maj 1998.
Född	11 augusti 1925 Lindome
Död	15 december 1999 (74 år) Viken, Höganäs kommun
Nationalitet	svensk
Utbildning	Maria Schildknechts elevskola (1944–1947)
Yrke/uppdrag	skådespelare författare, tecknare, animatör VD i Bamseförlaget
Känd för	Bamse, Brum, Pellefant med flera
Maka	Maivor Andréasson (1959–1999; hans död)
Barn	4
Släktingar	Ulla Andréasson (syster)
Namnteckning

Rune Herbert Emanuel Andréasson, född 11 augusti 1925 i Lindome,^[1] död 15 december 1999 i Viken, Höganäs kommun, var en svensk serieskapare och animatör. Han är mest känd för att ha skapat serien Bamse – världens starkaste björn.

Andréasson inledde sin karriär 1944, med tecknade serier för mindre barn i både dags-, vecko- och seriepressen. Bland de mer kända skapelserna fanns Lille Rikard och hans katt (1951–72) och Pellefant (skapad 1962, överlämnad till andra 1975).

Mest framgångsrik blev serien Bamse, som skapades 1966 och fick en egen serietidning 1973. Serien blev också animerad film ett antal gånger, första gången redan 1966. Bamse utvecklades till Sveriges mest framgångsrika svenska barnserie.^[2] Rune Andréasson lämnade redaktörskapet på tidningen 1990, varefter han återupptog produktionen av bilderböcker med figurerna från serien.

Biografi |

Ungdomstiden |

Som tolvåring 1938 fick Andréasson för första gången en teckning publicerad i pressen (i Göteborgs-Tidningen)^[3] och senare samma år scendebuterade han som barnskådespelare på Göteborgs stadsteater, vilket följdes av flera statistuppdrag.^[4]
Under gymnasietiden på Hvitfeldtska debuterade han som sagoillustratör (1942) och serietecknare (1944 med Äventyr bland djuren, som senare fick namnet Brum) i Allers Familj-journal.^[5]
Efter studentexamen gick Andréasson i Maria Schildknechts elevskola vid Göteborgs stadsteater 1944–1947^[6][7]
samtidigt som han kontinuerligt skrev och tecknade strippserien Brum (1945–1967) och sagoföljetongen Åsnan Kal från Slottsskogen (1945–1952) för Göteborgs-Postens lördagsbilaga.^[8][7]

Under militärtjänstgöring i Stockholm skapade han Nicke Bock från Skansen, en variant på Åsnan Kal, som gick i Stockholms-Tidningen åren 1948–1950.^[9] En svensk marknad för serietidningar uppstod vid denna tid varvid Andréasson skapade sin första serie i serietidningsformat: serien Teddys äventyr som trycktes som ett fristående häfte i utgivningsserien Algas seriebok (nr 10, 1950), utgiven så först sedan själva serien blivit publicerad i Holland.^[10] Den var en Disney-inspirerad äventyrsserie^[11] om den starke huvudpersonen Teddy Björn och hans vänner Lasse Skutt och Hasse Skalman.^[12]

Rune Andréasson drömde samtidigt om att göra karriär som filmtecknare på Disneystudion i USA; det närmaste detta han kom var ett erbjudande från Walt Disney (i samband med ett personligt möte i Köpenhamn 1951) om att få arbeta för Disney i Skandinavien, vilket Rune Andréasson avböjde.^[13][14] Hela sin karriär såg Andréasson sina historier som filmer i sitt inre, som han tvunget fick översätta till enskilda bilder.^[15]

Andréassons nästa långkörare Lille Rikard och hans katt (1951–1972) inleddes i Aftonbladet^[16] och förekom senare i bl.a. Göteborgs-Posten (under 19 år, fram till 1973) och i flera utländska tidningar.^[17]

Genombrott |

Med regelbunden medverkan i Serieförlagets flaggskepp Tuff och Tuss (1953–1958) nådde Rune Andréasson ökad popularitet som serieskapare;^[18] tidningen fick god kritik^[19] och det fasta inslaget Teddys äventyr blev läsarnas favorit.^[20] Framgången följdes bland annat av julalbumet Teddys jul (1953–54)^[21], övertagandet av jultidningen Julbocken (1954–67)^[9], kapitelboken Pellefant i Gottlandet (1954), teaterpjäsen Åsnan Kal från Slottsskogen (1955) och den egna serietidningen Teddy (1959–60).

Inspirerad av den svenska televisionens pionjärprogram gjorde Andréasson sin första TV-serie Nalle ritar och berättar (1958–1959).^[15] Äntligen fick han omsätta sina beprövade bildberättelser i rörligt medium och gjorde även material för pressen baserat på de egna tv-filmerna: dels en tecknad serie med samma namn som gick i flera tidningar^[15] och dels fotoserien "TV-Nalle och Hustomten" i serietidningen Cirkus (1959), med foton av Barbro Frodi.^[22]

Bamse och Pellefant |

I början av 1960-talet utvecklade han en ny björnkaraktär att göra tv-film av.^[23] Det resulterade i sex filmer om "Bamse – världens starkaste björn" som premiärsändes hösten 1966.^[23] Samtidigt började Bamse gå som veckoserie i Allers (1966–1970).^[23] "Mottagandet blev sådant att jag började fundera på en Bamses egen serietidning", summerade Rune Andréasson senare; "Jag lade ner veckoserien för att göra sju färgfilmer och förbereda serietidningen."^[23]

Under arbetet med de första Bamse-filmerna hade han startat serietidningen Pellefant (1965–1993), vars titelserie spöktecknades efter Andréassons manus.^[24] Han såg liknande möjligheter i Bamse och bildade delvis därför det egna aktiebolaget Rune A-serier AB vid nyåret 1970.^[25] Julen 1972 sändes slutligen de första färgfilmerna om Bamse i Beppe Wolgers jullovsmorgonprogram^[26] och i anslutning till detta lanserades serietidningen Bamse i januari 1973.^[27]

Efter 1974 skapade han inget nytt material för tidningen Pellefant (vars titelserie övertogs av dansken Gil Johansen). Han valde att som serieskapare nu helt koncentrera sig på Bamsetidningen.

Från och med årgång 1976 tecknades Bamse-serierna primärt av spanjoren Francisco Tora, till förmån för Andréassons tidsslukande filmarbete. Sedan två nya Bamsefilmer premiärsänts 1981 övertog Rune A-serier AB utgivningen av Bamsetidningen, hemifrån Kalvlyckevägen i Viken.^[28] Seriernas teman utvecklades under 1980-talet till mer vardagsnära skildringar av Bamses familjeliv och pläderande för bildning och kultur, rättvisa och solidaritet. Från 1983 använde sig Andréasson även av den svenske spöktecknaren Bo Michanek i Malmö,^[29] som utgjorde ett viktigt^[30] och kvalitativt tillskott.^[31][32] När danskägda mediekoncernen Gutenberghus övertog produktionen av nya Bamse-serier från och med nummer 8/1990 ville Rune Andréasson att tillkommande bildskapare skulle efterlikna Michaneks sätt att teckna figurer och serier, men å andra sidan göra miljöerna så som Andréasson själv på egen hand utformat dem.^[33][34]

Ålderdom |

I samband med förlagsbytet 1990 pensionerade sig Andréasson från tidnings- och filmproduktionen vid en ålder av 65 år. Därefter började han (för första gången på uppemot två decennier) skriva och måla nya bilderböcker med Bamse-figurerna. Under en övergångsperiod på två år^[35] (Bamse 8/1990–7/1992)^[36] förhandsgranskade Rune Andréasson alla manus som den nya redaktionen övervägde att använda.^[37] Under samma period tecknade han också fortsatt alla omslag samt affischbilagor och några andra mindre frekventa inslag i tidningen. Åren 1995–1998 skrev han i hemlighet 61 nya seriemanus för postumt bruk.^[38][39] Sista serien Rune Andréasson både skrev och tecknade publicerades i programbladet till teaterföreställningen Bamses födelsedagskalas 1998.^[40] Sista åren av sitt liv var han engagerad i att utveckla Bamses Värld (1998–) på Kolmårdens djurpark.

Andréasson avled 1999 till följd av cancer.^[41] Han är gravsatt i minneslunden på Vikens nya kyrkogård.^[42]

Familj |

Andréasson gifte sig 1959 med Majvor Lundström och fick barnen Dan (född 1959), Ola (född 1961), Pål (född 1968) och Viktoria (född 1973).^[43][44][41] Andréassons familj var även inblandad i Bamsetidningens och -filmernas produktion, inte minst 1982–1990, då familjeföretagen Rune A-serier AB/Bamse Förlaget producerade tidningen i familjens hem i Viken.

Flera av figurerna i Bamseserien är uppkallade efter familjen Andréasson: släktnamnet Viktoria användes åt Bamses båt och mamma, hustrun Majvor åt Bamses dotter Nalle-Maja och sonen Olas namn återkommer hos Ola Grävling. Bamses pappa Hebbe har namnet gemensamt med Andréassons pappa Heribert, liksom Bamses farmor (Augusta Beata) och mormor (Anna-Cilla) bär samma namn som Rune Andréassons farmor och mormor.

Tecknade serier |

Tabellen avser att i möjligaste mån täcka in (enbart) första kända publiceringen för respektive verk.

År	Titel	Publiceringsform	Var	Nummer/datum/årg.	Omfång	Ev. medarbetare	Ref.
1944–1967	Brum (Äventyr bland djuren)	veckostrippar	Allers	1944:1–1947:53	1 142 st.		[45][8]
			Göteborgs-Posten	1945-07-07[a]–1967-09-09
1949–1962	Teddy	helsidesföljetong	Het kompas	1949-08-11–			[10]
		dagsstrippar	Östgöta-Correspondenten	1952-07-01–1954-07-08	612 st.		[46]
		serietidningsserier	Tuff och Tuss	1953:1–1958:12	330 s.
			Cirkus	1959:1–3	14 s.
			Teddy	1959:1–1960:38
		julalbum	Teddy på skattsökarfärd	1953
			Teddys jul	1954	31 s.
		jultidningsserie	Julbocken	1962	3 s.
1950–1951	Tant Ellens dansskola	veckostrippar	Göteborgs-Posten		60 st.	Manus: Ellen Bergman.
1951–1973	Lille Rikard och hans katt	söndagssidor	Aftonbladet	1951-12-23–1960-05-15	1 082 st.		[16]
			?	?
		albumserie	Rikard och hans katt	1973	2 s.
1954–1956	Nicke Bock	tvåstripp	Kamratposten	1954:11–1955:19-20	28 s.
		jultidningsserier	Julbocken	1955–1956	2 s.
1955	Kalle Bolund	reklamseriehäfte	Kalle Bolund		7 s.		[47]
1956	Pricken som julklappsvakthund	serietidningsserie	Tuff och Tuss	1956:12	2 s.		[48]
1958–1960	Nalle ritar och berättar	helsidesföljetong			≥{displaystyle geq } 265 s.		[49]
1958	Berättelsen om Jona	helsidesföljetong	S:t Jakobs Kyrka: organ för S:t Jakobs Metodistförsamlings verksamhet	1958:6–9	4 s.
1959	Berättelsen om Noa	helsidesföljetong		1959:1–5	5 s.
	Puck	biserie i ...	Teddy
	Joe
	Rulle
	Uhu
1962	Pojken och bergatrollet	serietidningssserier	Sagoserien	nr 79	28 s.		[50]
	Akke Lapp och Gråben				4 s.		[50]
1962–1978	Pellefant	serietidningsserier	Sagoserien	84 (1962) 89 (1963) 102 (1964)	32 s. 32 s. 32 s.
			Pellefant	1965–74		Teckning/tusch: delvis Gösta Gummesson (1965–1974) och Georges Bessis (1970-tal).
			Bamse	1974:3–12 1975:1–7, 9–12 1976:1–5, 7–10 1977:1–12 1978:2–8, 11	217 s.	Teckning/tusch: delvis Gösta Gummesson (1975–1978: 128 s.).
1963	Lasse och Lena från Legoland	reklamserier	Allers				[51]
1966–1998	Bamse	trestripp	Allers	1966:46–1970:12	176 s.		[52]
		serietidningsserier	Bamse	1973:1–1990:7		Teckning/tusch: delvis Francisco Tora (1976–1990) och Bo Michanek (1983–1990: 710 s.).
				1991:2–3	2 s.
				1996:13	1 s.		[37]
		album	Bamses bästa	2 (1981)	2 s.
		teaterprogram	Bamses födelsedagskalas	1998	2 s.
1973–1975	Habibu	biserier i ...	Bamse	1973:9–12; 1975:11–12	42 s.
1975	Rulle och Maja			1975:8–9	12 s.
1976	Serie om serier	specialserie	Aftonbladet	1976-02-15	1 s.
1986	En annan ful ankunge	biserie i ...	Bamse	1986:12	5 s.
Postumt:
2001–2015	Bamse: PM-serierna	serietidningsserier	Bamse	2001:1–2 m.fl.	651 s.	Teckning/tusch: Tony Cronstam (2001–2015), Kenneth Hamberg (2001–2003), Kerstin Hamberg (2001–2013), Lars Bällsten (2001–2015), Ann Härdfeldt (2002–2012), Bernt Hanson (2006–2015), Andreas Qassim (2007–2015) och Adam Blomgren (2011–2015).	[53]
			Bamsebiblioteket: PM-serierna	2 (2011); 4 (2015)	71 s.
			Bamses äventyr	36 (2011)	16 s.
2008	Mick	bonusmaterial i ...	Bamsebiblioteket	25	6 s.
	Trumpo				5 s.
	Kisse Katt				14 str.
2010	Teddy	biserier i ...	Bamses äventyr	29–30	7 s.		[46]
2015	Bamse	bonusmaterial i ...	Bamsebiblioteket:PM-serierna	4	23 s.	Teckning: Lars Bällsten. Tusch: Bernt Hanson.
År	Titel	Publiceringsform	Var	Nr/datum/årg.	Omfång	Ev. medarbetare	Ref.

Tidslinje |

Tidslinjen nedan redogör för seriernas originalpubliceringar från debuten 1944 och framåt (avrundat till hela årtal); dels sådana som ägt rum under fler än ett år (grönt) och dels sådana som begränsats till ett enstaka år (rött). Mörkare nyans = postum publicering.

TV-produktioner (manus och animation) |

År	Serie	Säsong	Avsnitt	Berättare	Längd	Premiär	Kanal	Ref.
1958	Nalle ritar och berättar	1	1. Rulle, Maja och räven	Gunnar Olsson		1958-09-01 (måndag)	TV0	[54]
			2. Ballongfärden	Ragnar Falck		1958-09-22 (måndag)		[55]
			3. Åsnan Kal			1958-10-13 (måndag)		[56]
			4. Joe och Jocke på lejonjakt			1958-11-03 (måndag)		[57]
			5. Puck och björnen			1958-11-24 (måndag)		[58]
			6. Nalle firar julafton			1958-12-22 (måndag)		[59]
1959			7. Pelle Jöns			1959-02-09 (måndag)
			8. Skidtävlingen			1959-03-23 (måndag)		[60]
			9. Puck på nya äventyr			1959-04-20 (måndag)		[61]
			10. Brums äventyr			1959-05-18 (måndag)		[62]
1966	Bamse (svartvitt)	1	1. Världens starkaste björn	Rolf Lundgren	16 min.	1966-10-29 (lördag)	TV0	[63][64]
			2. Skalmans märkliga bil		15 min.	1966-11-05 (lördag)		[64][65]
			3. Ett lejon har rymt från en cirkus (1/2)		17 min.	1966-11-12 (lördag)		[64][66]
			4. Afrikaresan (2/2)		15 min.	1966-11-19 (lördag)		[64][67]
			5. Resan till Badköping		15 min.	1966-11-26 (lördag)		[64][68]
			6. Nu är det vinter		16 min.	1966-12-03 (lördag)		[64][69]
1972	Bamse (färg)	2	1. Skattsökarfärden (1/2)	Olof Thunberg	17 min.	1972-12-23 (lördag)	TV1	[70][71]
			2. Skattsökarfärden fortsättning (2/2)		16 min.	1972-12-24 (söndag)		[72][73]
			3. Vulkanutbrottet (1/2)		14 min.	1972-12-25 (måndag)		[72][74]
			4. XYZ-saften (Bamse och draken) (2/2)		17 min.	1972-12-26 (tisdag)		[72][75]
			5. Vargen äter dunderhonung		15 min.	1972-12-30 (lördag)		[76][77]
			6. Flygande mattan (1/2)		16 min.	1972-12-31 (söndag)		[72][78]
1973			7. Bamse möter en trollkarl (2/2)		15 min.	1973-01-01 (måndag)		[79]
1981		3	8. Den lilla åsnan (1/2)		17 min.	1981-04-18 (lördag)	TV1	[80][81]
			9. Den stora kapplöpningen (2/2)		18 min.	1981-04-19 (söndag)		[72][82][83]
1991		4	10. Bamse i Trollskogen			1991-01-13 (söndag)	Kanal 1	[72][84]

Filmografi |

År	Krediterad för	Produktion	Regi	Filmbolag	Premiär	Ref.
1948	Roll: Evert, busgrabb	Musik i mörker Dagmar Edqvist	Ingmar Bergman	Terrafilm	17 januari 1948	[85]
	Roll: swingpjatten som dansar med Berit	Hamnstad Olle Länsberg, Ingmar Bergman	Ingmar Bergman	Svensk Filmindustri	11 oktober 1948	[86]
	Roll: Lillebror, rekryt	Soldat Bom Per Schytte, Nils Poppe	Lars-Eric Kjellgren	Fribergs Filmbyrå /Komiska Teatern	15 december 1948	[87]
1951	Animation, sekvens	Sommarlek Ingmar Bergman	Ingmar Bergman	Svensk Filmindustri	1 oktober 1951	[88]

Teater |

Roller |

År	Roll	Produktion	Regi	Teater	ggr	Ref.
1938		Lidelse Charles de Peyret-Chappuis	Maria Schildknecht	Göteborgs stadsteater 26 november 1938–	16	[89][90]
1939		Guldbröllop Dodie Smith	Torsten Hammarén	Göteborgs stadsteater 8 september 1939–	26	[91][92]
1940		Madame sans gène Victorien Sardou	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater 30 mars 1940–	31	[93][92]
		Diana går på jakt Terence Rattigan	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater 1 november 1940–	30	[93][94]
1944	Scholaris 2	Mäster Olof August Strindberg	Knut Ström	Göteborgs stadsteater 21 november 1944–	24	[93][95]
		Elddonet H. C. Andersen	Lars-Levi Læstadius	Göteborgs stadsteater 9 december 1944–	9
1945		Piraten S. N. Behrman	Knut Ström	Göteborgs stadsteater 1 januari 1945–	37
		Son av sitt land Paul Green, Richard Wright	Torsten Hammarén	Göteborgs stadsteater 10 mars 1945–	25
		Vår ofödde son Vilhelm Moberg	Knut Ström	Göteborgs stadsteater 14 september 1945–	33
		Clownen Beppo Else Fisher	Herman Ahlsell	Göteborgs stadsteater 19 december 1945–	14
1946		Pappa Russel Crouse, Clarence Day	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater 25 oktober 1946–	49	[93][96]
		Caligula Albert Camus	Ingmar Bergman	Göteborgs stadsteater 29 november 1946–	21	[97][96]
		Putte Pucks äventyr Edith Heinrich	Josef Halfen	Göteborgs stadsteater 7 december 1946–	12	[93][98]
1947	En tjänare hos don Pedro	Don Gil med de gröna byxorna Tirso de Molina	Knut Ström	Göteborgs stadsteater 11 januari 1947–	34	[99][96]
1948	Jägaren	Herr Sleeman kommer Hjalmar Bergman	Helge Hagerman	Parkteatern 25–31 augusti 1948	5	[100][101] [102][103]
1950	Ede	Tolvskillingsoperan Bertolt Brecht	Ingmar Bergman	Intima Teatern 17 oktober–27 december 1950	64	[104][105] [106]

Manus |

År	Produktion	Regi	Teater	ggr	längd	Ref.
1955	Åsnan Kal från Slottsskogen Rune Andréasson	Tom Olsson	Göteborgs stadsteater 30 november 1955–1 januari 1956[107]	12		[108]
1998	Bamse och mini-draken Rune Andréasson		Bamseteatern på Bamses värld 2 maj 1998–30 september 2012[b]		12 min.	[112][113]

Radio |

År	Roll	Produktion	Regi	Datum	Ref.
1937	Mårten	När skomakarns Mårten fick se kungen Ajax, efter en berättelse av Henrik Wranér		18 september 1937	[114]
1945	en fotbollsspelare	Två små städer Nils Brantzeg	Henrik Dyfverman	8 augusti 1945	[115]
1949	Börje	Filmen om Ingegärd (del 2–10) Sune Bergström	Åke Falck	30 september–25 november 1949	[116][117][118] [119][120][121] [122][123][124]
1950	son i huset	Doktorn från Dunmore Thomas Patric Dillon, Nolan Leary	Åke Falck	14 oktober 1950	[125]
1951	Andreas, en ung lantarbetare	Bussresan Gustav Sandgren	Åke Falck	10 mars 1951	[126][127]

Bibliografi (i urval) |

År	Titel	Förlag
1954	Pellefant i Gottlandet	Svensk läraretidnings förlag
1963 ca	Brum Joe på lejon-jakt Kisse Katt Lille Uncas	Kärnan
1968	Bamse Sagobok	Kärnan	[128]
1971	Bamse och sjörövarna Bamse och lejonet Bamse i Vilda Västern Bamse åker till månen	Kärnan	[128]
1992	Bamse och den lilla åsnan Bamse i Trollskogen	Kärnan
1994	Brum och Filiokus Teddy går vilse i natten Nalle-Maja och Dunder-Honung Brumma och tigern	Kärnan
1997	Bamse och Regnbågs-Nuttarna (musiksaga)	Egmont Music	[129][130]
	Mini-Hopp på cirkus Mini-Hopp i Sagolandet Mini-Hopps födelsedag Mini-Hopp som sjörövare	Kärnan
2001	Bamse och Bronto	Kärnan
2002	Bamse och Lyckans Dörr	Kärnan

Utmärkelser och nomineringar |

• 
  1969 – Adamsonstatyetten för Pellefant^[131]
  


• 
  1979 – 91:an-stipendiet (10 000 kr) för Bamse och Pellefant^[132]
  


• 
  1979 – Stora Journalistprisets hedersdiplom med anledning av FN:s barnår^[133]
  


• 
  1981 – Juryns specialpris (i klassen för barnprogram) vid Golden Gate-festivalen i San Francisco^[134][135] för filmerna om Bamse och den lilla åsnan^[136]
  


• 
  1990 – Sjösala-stipendiet (15 000 kr) för att han representerar "den svenska serietecknartraditionen, men med en grafisk form och färg av vår tid"^[137]
  


• 
  1990 – Årets folkbildare (genom Skalman)^[138]
  


• 
  1993 – Eldh-Ekblads fredspris
  


• 
  1994 – Unghunden
  


• 
  1995 – Årets företagare i Höganäs kommun^[139]
  


• 
  1997 – Miljöpartiets freds- och miljöpris^[140]
  


• 
  2001 – Urhunden-nominering (postumt) för Bamsebiblioteket: volym 1: nummer 1–6 1973^[141]
  


• 
  2004 – Urhunden-nominering (postumt) för Bamsebiblioteket: så började det...: volym 1^[142]
  

Utställningar |

År	Titel	Var	Från	Till	Typ		Kommentar	Ref.
					sep.	saml.
1979	Serier för alla: svenska serier och serietecknare	Nationalmuseum	1979-01-11	1979-03-18		✔	fyra katalogposter (nr 85–88)[c]	[143]
1980		postkontoret Helsingborg 1	1980	1980 dec (?)			i samband med Postverkets nya Bamse-frimärke (julfrimärke 1980)	[144][145][146]
1998	Bamse – världens starkaste björn	Höganäs museum	1998-06-21	2005 våren[d]		✔	diverse utställningsobjekt	[149]
2003	Bamse	Seriegalleriet	2003-12-06	2003-12-31	✔		Bamse-seriesidor m.m.	[150][151]
2006		Bamses läsrum, Vikens bibliotek	2006-10-28	(pågående)		✔	variant på Höganäs-utställningen 1998–2005	[152]
2007	Bamse	Seriegalleriet	2007-09-08	2007-10-10	✔		Bamse-omslag m.m.	[153]
2008	Bamse i Trollskogen		2008-04-12	2008-05-14	✔		filmteckningar	[154]
2009	Bamse och den lilla åsnan		2009-04-25	2009-05-27	✔		filmteckningar	[155]
	Seriernas värld	Örebro läns museum	2009-06-03	2009-09-27		✔		[156]
	Brum	Seriegalleriet	2009-10-17	2009-11-18	✔		serieoriginal och illustrationer	[157]
2010		Tidö leksaks- och seriemuseum	2010	2016-08-14[e]		✔	skisser[159], serieoriginal[160] m.m.[161][162]	[163]
2011	Bamse – De första färgfilmerna	Seriegalleriet	2011-03-19	2011-04-13	✔		filmteckningar	[164]
2013	Bamses värld	Bovilgården	2013-03-29	2013-08-04		✔	filmteckningar m.m.	[165][166]
2016	Bamse 50 år	Seriegalleriet	2016-01-16	2016-02-10	✔		veckoseriesidor	[167]
	Grattis Bamse! – världens starkaste björn fyller 50 år	Rum för serier	2016-06-16	2017-01-28		✔		[168]
2017		Bergrummet	2017-09-02	(pågående)		✔		[169][170][171]

Kommentar: "sep." = separatutställning och "saml." = samlingsutställning.

Representerad i |

• postkontoret Göteborg 24 vid hörnet Viktor Rydbergsgatan-Eklandagatan (numera nedlagt)^[172][173]
  


• 
  Nationalmuseum och sedermera Moderna museet, Stockholm^[174][175]
  


• 
  Lasse Åbergs museum, Bålsta^[f]
  

Forskning |

Rune Andréassons serietidning Bamse analyseras i en av de fördjupande delarna av litteraturvetaren Helena Magnussons doktorsavhandling om svenska tecknade serier för barn från 2005.^[177] Fokus ligger där framförallt på tidningens två första decennier, 1970- och 1980-talen.^[177]

Det kulturella arvet efter Rune Andréasson |

Arkiv |

Rune Andréassons yrkesrelaterade arkiv är genom Bamse Förlaget AB huvudsakligen placerat på Svenskt Seriearkiv^[178], som sedan 2014 inhyses i Malmö stadsarkiv.

Minnesmärken |

Vid biblioteket i Rune Andréassons hemort Viken står sedan 2012 en Bamse-staty av skulptören Jonas Högström.^[179] Idén att resa en Bamse-staty till Andréassons ära framfördes redan 1994, i en folkpartistisk motion i Höganäs kommunfullmäktige.^[180]

Sedan 2014 finns även den nybyggda Bamserondellen, uppkallad till minne av Rune Andréasson och belägen inte långt ifrån huset där han bodde.^[181]

Referenser |

Kommentarer |

.mw-parser-output .fotnotslista .references{list-style-type:inherit}

Noter |

1. 
   ^ Sveriges Dödbok 1901-2006.
   


2. 
   ^ Rune Andréasson i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 10 november 2017.
   


3. 
   ^
   Bamse 1984:7 s. 4.
   


4. 
   ^ "Göteborgssyskon spelar teater" 1943. I artikeln påstås felaktigt att Andréasson var 14 år vid scendebuten, då han i själva verket var 13 år (jämför Andersson 1957 s. 208 och 222).
   


5. 
   ^
   Bamse 1984:7 s. 4–5.
   


6. 
   ^ Rasmus 1947: "Elevskolans rulla ser i år ut så här: Ulla och Rune Andréasson, [...]"
   


7. ^ [a b] Hegerfors 1978 s. 37: "– Nej, jag ville blir skådespelare och hann t.o.m. gå på Göteborgs Stadsteaters elevskola i tre år, innan jag begrep att serier var roligare! Varje vecka ritade och berättade jag 'Åsnan Kal från Slottsskogen' i Göteborgs-Postens lördagsbilaga. Även 'Brum' gick där."
   


8. ^ [a b] Magnusson 2005 s. 352.
   


9. ^ [a b] Bamse 1984:7 s. 9.
   


10. ^ [a b] Gunnarsson, Joakim: "Bamses äventyr presenterar Rune A-serier", Bamses äventyr #39, 2012, s. 19.
    


11. 
    ^ Magnusson 2005 s. 167
    


12. 
    ^ Bamse 1984:7 s. 23.
    


13. 
    ^ Hegerfors 1978, s. 37: "– 1951 träffade jag Walt Disney i Köpenhamn och erbjöds att arbeta för honom i Skandinavien. Jag tackade nej. Men hade han velat ha mej i Hollywood, skulle jag ha skrikit ja!"
    


14. 
    ^ Månadens Affärer, september 1996 (s. 48): "'Jag träffade faktiskt Walt Disney personligen i Köpenhamn 1951, men det var under en period då Disney avskedade folk.'"
    


15. ^ [a b c] Bamse 1984:7 s. 28.
    


16. ^ [a b] Bamse 1984:7 s. 11.
    


17. 
    ^ ”Vänster-Richard stoppad”. Dagens Nyheter. 2 maj 1973. http://arkivet.dn.se/tidning/1973-05-02/117/16?searchTerm=%22lille+richard%22+rune. Läst 12 juni 2017. 
    


18. 
    ^ Jfr Hulth 2001 s. 22.
    


19. 
    ^ Jfr Hulth 2001 s. 26 spalt 1.
    


20. 
    ^ Nilsson 2005 s. 101: "[Rolf Janson:] – Ja, 'Teddy' visade sig sedan vara det bästa i Tuff och Tuss. När jag säger det bästa, så menar jag att barnen tyckte bäst om 'Teddy', sen kom 'Olli', 'Sten & Flisa' och sedan var det väl 'Jumbo' och så vidare."
    


21. 
    ^ Larsson 1992 s. 88.
    


22. 
    ^ Cirkus med Tuff och Tuss. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1959-1959. Libris 1942273 
    


23. ^ [a b c d] Bamse 1984:7 s. 42.
    


24. 
    ^ Nilsson 2004.
    


25. 
    ^ Ljungberg, Tore (31 december 1969). ”Bamse i färg-tv nästa jul!”. Arbetet. 
    


26. 
    ^ Jfr ”Television”. Dagens Nyheter: s. 30. 23 december 1972. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-12-23/349/30?searchTerm=bamse.  Citat: "I dag kommer Bamse tillbaka – världens starkaste björn. Och vi träffar honom igen i Beppes julprogram."
    


27. 
    ^ Bamse 1973:1 s. 1. Citat: "Försäljningsperiod 3/1–31/1".
    


28. 
    ^ Siverbo 1992.
    


29. 
    ^ Andersson & Bengtsson 1993 s. 16 och 18–19.
    


30. 
    ^ Siverbo 1995 s. 51: "En annan viktig händelse var Bo Michaneks entré som tecknare [...]"
    


31. 
    ^ Gunnarsson 2001 s. 23: "En ny tecknartalang debuterade och tillförde Bamseserien en elegans i teckningarna som inte ens Rune lyckades få till under den period han själv tecknade Bamse."
    


32. 
    ^ Andersson et al 1997 s. 18: "Sedan lämnades ritstiftet över till spanjoren Francisco Tora, en medioker hantverkare som berövade serien mycket av dess bildmässiga charm. Betydligt bättre gick det för svensken Bosse Michanek, som debuterade som Bamsetecknare i nummer 11/83."
    


33. 
    ^ Andersson & Bengtsson 1993 s. 19: "[Bo Michanek:] – Jag vill ligga mitt emellan Disney och Rune. Rune ville också att de nya tecknarna skulle följa min stil, vad gäller figurerna och serierna.
    Miljöerna ville Rune dock att man hämtade från hans egna serier."
    


34. 
    ^ Siverbo 1992. Citat: "Bo Michaneks teckningsstil gäller som 'husstil' – det är alltså hans stil man som ny Bamse-tecknare ska försöka följa."
    


35. 
    ^ Andersson & Bengtsson 1993 s. 21.
    


36. 
    ^ Gunnarsson 1997.
    


37. ^ [a b] Andréasson 2006a s. 101.
    


38. 
    ^ Andréasson 2006a s. 254.
    


39. 
    ^ Gunnarsson 2010 s. 3: "År 2000 fick vi på Bamseredaktionen en överraskning. Det visade sig nämligen att Rune i hemlighet skrivit nya manus under flera års tid."
    


40. 
    ^ Andréasson 2006a s. 40.
    


41. ^ [a b] ”Rune Andréasson har avlidit - han skapade björnen Bamse”. Helsingborgs Dagblad. 17 december 1999. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199912173264571&serviceId=2. Läst 10 november 2017. 
    


42. 
    ^ Sveriges Släktforskarförbund/Sveriges kyrkogårdsförvaltningar, Begravda i Sverige 2.
    


43. 
    ^ Sveriges befolkning 1990, DVD-ROM, Riksarkivet SVAR 2011
    


44. 
    ^ ”Ansedel för Rune Andréasson”. 1 juli 2010. Arkiverad från originalet den 10 november 2017. https://archive.is/20171110051523/http://www.froberg.se/disgen/0001/1359.htm. Läst 10 november 2017. 
    


45. 
    ^ Bamse 1984:7 s. 5.
    


46. ^ [a b] ”Teddys äventyr - Seriewikin”. 21 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Teddys_%C3%A4ventyr&oldid=202479. Läst 11 juni 2017. 
    


47. 
    ^ Bamses äventyr nr 51 (2014), s. 58–64.
    


48. 
    ^ Tuff och Tuss 1956:12 s. 46–47.
    


49. 
    ^ ”Nalle ritar och berättar - Seriewikin”. 21 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Nalle_ritar_och_ber%C3%A4ttar&oldid=202480. Läst 11 juni 2017. 
    


50. ^ [a b] Sagoserien #79, Stockholm: Illustrerade klassiker, 1962.
    


51. 
    ^ Andréasson 2006b s. 227.
    


52. 
    ^ Andréasson 2006b.
    


53. 
    ^ ”Rune Andréassons Post Mortem-serier - Seriewikin”. 10 april 2017. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Rune_Andr%C3%A9assons_Post_Mortem-serier&oldid=202307. Läst 11 juni 2017. 
    


54. 
    ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 1. Rulle, Maja och räven / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002022013. Läst 8 april 2017. 
    


55. 
    ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 2. Ballongfärden / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002022014. Läst 8 april 2017. 
    


56. 
    ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 3. Åsnan Kal / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666958. Läst 8 april 2017. 
    


57. 
    ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 4. Joe och Jocke på lejonjakt / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666959. Läst 8 april 2017. 
    


58. 
    ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 5. Puck och björnen / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666960. Läst 8 april 2017. 
    


59. 
    ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 6. Nalle firar julafton / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666964. Läst 8 april 2017. 
    


60. 
    ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 8. Skidtävlingen / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666966. Läst 8 april 2017. 
    


61. 
    ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 9. Puck på nya äventyr / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666967. Läst 8 april 2017. 
    


62. 
    ^ ”För de yngsta : Nalle ritar och berättar. del 10. Brums äventyr / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/003666968. Läst 8 april 2017. 
    


63. 
    ^ ”Bamse. Del 1. Världens starkaste björn / Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002021938. Läst 8 april 2017. 
    


64. ^ [a b c d e f] ”Bamse - världens starkaste björn : de första äventyren / en TV-film av Rune Andréasson | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/id/002053929. Läst 8 april 2017. 
    


65. 
    ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 33. 4 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-04/33. Läst 9 april 2017. 
    


66. 
    ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 27. 12 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-12/27. Läst 9 april 2017. 
    


67. 
    ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 27. 19 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-19/27. Läst 9 april 2017. 
    


68. 
    ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 29. 26 november 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-11-26/29. Läst 9 april 2017. 
    


69. 
    ^ ”TV”. Svenska Dagbladet: s. 31. 3 december 1966. https://www.svd.se/arkiv/1966-12-03/31. Läst 9 april 2017. 
    


70. 
    ^ ”tv programmen”. Svenska Dagbladet: s. 23. 23 december 1972. https://www.svd.se/arkiv/1972-12-23/23. Läst 10 november 2017. 
    


71. 
    ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 1 av 7: Skattsökarfärden | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128161721/https://www.oppetarkiv.se/video/10678963/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-1-av-7?ac=bamse. Läst 28 november 2017. 
    


72. ^ [a b c d e f] Sändningstider och titlar på Bamsesamlarna.com, 2004-01-10. Läst 8 april 2017.
    


73. 
    ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 2 av 7: Skattsökarfärden - fortsättning | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128162302/https://www.oppetarkiv.se/video/10678783/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-2-av-7. Läst 28 november 2017. 
    


74. 
    ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 3 av 7: Vulkanutbrottet | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163035/https://www.oppetarkiv.se/video/10678739/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-3-av-7. Läst 28 november 2017. 
    


75. 
    ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 4 av 7: Bamse och draken | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163304/https://www.oppetarkiv.se/video/10706383/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-4-av-7. Läst 28 november 2017. 
    


76. 
    ^ ”tv programmen”. Svenska Dagbladet: s. 24. 30 december 1972. https://www.svd.se/arkiv/1972-12-30/24. Läst 10 november 2017. 
    


77. 
    ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 5 av 7: Vargen äter dunderhonung | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163511/https://www.oppetarkiv.se/video/10678795/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-5-av-7. Läst 28 november 2017. 
    


78. 
    ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 6 av 7: Flygande mattan | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163713/https://www.oppetarkiv.se/video/10679043/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-6-av-7. Läst 28 november 2017. 
    


79. 
    ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 1 - Avsnitt 7 av 7: Bamse möter en trollkarl | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128163945/https://www.oppetarkiv.se/video/10678807/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-1-avsnitt-7-av-7. Läst 28 november 2017. 
    


80. 
    ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 2 - Avsnitt 1 av 2: Bamse och den lilla åsnan | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128164040/https://www.oppetarkiv.se/video/15664492/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-2-avsnitt-1-av-2. Läst 28 november 2017. 
    


81. 
    ^ ”tv1 lördag”. Svenska Dagbladet: s. 17. 18 april 1981. https://www.svd.se/arkiv/1981-04-18/17. 
    


82. 
    ^ ”Bamse - världens starkaste björn - Säsong 2 - Avsnitt 2 av 2: Bamse och den stora kapplöpningen | Öppet arkiv | oppetarkiv.se”. oppetarkiv.se. Sveriges Television. 28 november 2017. Arkiverad från originalet den 28 november 2017. https://archive.is/20171128164432/https://www.oppetarkiv.se/video/15664528/bamse-varldens-starkaste-bjorn-sasong-2-avsnitt-2-av-2. Läst 28 november 2017. 
    


83. 
    ^ ”tv1 söndag”. Svenska Dagbladet: s. 17. 18 april 1981. https://www.svd.se/arkiv/1981-04-18/17. 
    


84. 
    ^ ”Söndag 13 januaari [sic]”. Svenska Dagbladet: s. 52. 11 januari 1991. https://www.svd.se/arkiv/1991-01-11/52. 
    


85. 
    ^ Musik i mörker på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
    


86. 
    ^ Hamnstad på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
    


87. 
    ^ Soldat Bom på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
    


88. 
    ^ Sommarlek på Svensk Filmdatabas. Läst 8 april 2017.
    


89. 
    ^ Andersson 1957, s. 208 och 222.
    


90. 
    ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 97 och 118.
    


91. 
    ^ Andersson (1957), s. 221–222.
    


92. ^ [a b] Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 98.
    


93. ^ [a b c d e] "Andreasson, Rune :: person" på Carlotta. Läst 9 april 2017.
    


94. 
    ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 99.
    


95. 
    ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 101.
    


96. ^ [a b c] Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 102.
    


97. 
    ^ Andersson 1957, bild 161 med bildtext.
    


98. 
    ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 102.
    


99. 
    ^ Göteborgs stadsteaters program : Säsongen 1946–47 : VIII. Don Gil med de gröna byxorna. : Premiär å Stora scenen den 11 januari 1947. s. 17.
    


100. 
     ^ ”Sista parkpremiären”. Dagens Nyheter: s. 8. 22 augusti 1948. http://arkivet.dn.se/tidning/1948-08-22/226/8?searchTerm=%22Herr+Sleeman+kommer%22. Läst 9 april 2017. 
     


101. 
     ^ ”Långholmsparken: Kl. 19.30”. Dagens Nyheter: s. 9. 26 augusti 1948. http://arkivet.dn.se/tidning/1948-08-26/230/9?searchTerm=%22Herr+Sleeman+kommer%22. Läst 9 april 2017. 
     


102. 
     ^ ”'Johanna'-premiären om fredag”. Dagens Nyheter: s. 15. 29 augusti 1948. http://arkivet.dn.se/tidning/1948-08-29/233/15?searchTerm=%22Herr+Sleeman+kommer%22. Läst 9 april 2017. 
     


103. 
     ^ Forslund 1982 s. 260.
     


104. 
     ^ Steene 2005 s. 549.
     


105. 
     ^ Forslund 1982 s. 183.
     


106. 
     ^ ”Intima teatern”. Dagens Nyheter: s. 16. 23 december 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-23/348/16?searchTerm=tolvskillingsoperan. Läst 11 juni 2017. 
     


107. 
     ^ Datum för sista framförandet: annons införd 1955-12-31 i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (s. 23, spalt 1) och Göteborgs-Tidningen (s. 23, spalt 1).
     


108. 
     ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 107.
     


109. 
     ^ ”Öppettider 2012 - Kolmården - Nordens största djurpark”. Kolmårdens djurpark. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121013020528/http://www.kolmarden.com/Besok-oss/Oppettider/Oppettider-20111/. Läst 26 januari 2018.  Citat: "Helger, sensommar 1/9 - 30/9"
     


110. 
     ^ Jfr ”Halloween - Kolmården - Nordens största djurpark”. Kolmårdens djurpark. Arkiverad från originalet den 1 november 2012. https://web.archive.org/web/20121101025404/http://www.kolmarden.com/Besok-oss/Specialprogram/halloween/. Läst 26 januari 2018.  Citat: "Istället för den traditionella Bamseteatern kommer du att kunna lyssna på spökhistorier anpassade för yngre barn."
     


111. 
     ^ "Ny dockteater om Bamse Arkiverad 13 april 2017 hämtat från the Wayback Machine." (PDF, 4,86 MB), Green Room 2013:1, s. 7. Citat: "”Bamse i djungeln” heter Kolmårdens nya föreställning som har premiär i slutet av
     april. [...] Den tidigare Bamsepjäsen har spelats i 14 år."
     


112. 
     ^ Andréasson 2015 s. 183.
     


113. 
     ^ Holmqvist, Anders (2 maj 1998). ”Kolmården ger närhet till djuren”. Dagens Nyheter: s. A5. https://tidningar.kb.se/8224221/1998-05-02/edition/11184/part/4/page/4/?q=%2212-minutersf%C3%B6rest%C3%A4llningen%20bamse%20och%20minidraken%22.  Citat: "På området finns också en teater som bjuder på 12-minutersföreställningen "Bamse och minidraken" med olika specialeffekter som flygande bilar, slagregn, och vulkanutbrott."
     


114. 
     ^ ”Radioprogrammet i dag och i morgon”. Dagens Nyheter: s. 27. 18 september 1937. http://arkivet.dn.se/tidning/1937-09-18/253/27?searchTerm=%22N%C3%A4r+skomakarns+M%C3%A5rten+fick+se+kungen%22. Läst 9 april 2017. 
     


115. 
     ^ ”Radioprogrammet i dag”. Dagens Nyheter: s. 28. 8 augusti 1945. http://arkivet.dn.se/tidning/1945-08-08/212/28?searchTerm=%22tv%C3%A5+sm%C3%A5+st%C3%A4der%22. Läst 9 april 2017. 
     


116. 
     ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 30 september 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-09-30/264/28?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22. Läst 11 juni 2017. 
     


117. 
     ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 7 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-07/271/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22. Läst 11 juni 2017. 
     


118. 
     ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 14 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-14/278/24?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22+rune. Läst 11 juni 2017. 
     


119. 
     ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 21 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-21/285/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingeg%C3%A4rd%22+rune. Läst 11 juni 2017. 
     


120. 
     ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 28 oktober 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-28/292/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
     


121. 
     ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 4 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-04/299/28?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
     


122. 
     ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 11 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-11/306/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
     


123. 
     ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 18 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-18/313/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
     


124. 
     ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 26. 25 november 1949. http://arkivet.dn.se/tidning/1949-11-25/320/26?searchTerm=%22Filmen+om+Ingegärd%22. Läst 11 juni 2017. 
     


125. 
     ^ ”Radioprogrammen”. Svenska Dagbladet: s. 16. 14 oktober 1950. https://www.svd.se/arkiv/1950-10-14/16. Läst 11 juni 2017. 
     


126. 
     ^ ”Bussresan : miniatyrdrama / av Gustav Sandgren | Svensk mediedatabas (SMDB)”. smdb.kb.se. https://smdb.kb.se/catalog/search?q=bussresan+1951&x=0&y=0. Läst 9 april 2017. 
     


127. 
     ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 18. 10 mars 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-03-10/67/18?searchTerm=bussresan. Läst 26 januari 2018. 
     


128. ^ [a b] Siverbo 1992. Citat:
     

     "Den första boken heter Bamse Sagobok och kom 1968. Den innehåller fem kortare berättelser. Tre år senare, 1971, kom fyra böcker med längre historier: Bamse och Sjörövarna, Bamse och Lejonet, Bamse i Vilda Västern och Bamse åker till Månen."

     
     


129. 
     ^
     ”Ny guldskiva för Bamse-saga”. Helsingborgs Dagblad. 10 april 1997. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199704101881122&serviceId=2. Läst 12 oktober 2018.  Citat:
     

     "I dagarna släpps nästa musiksaga; Bamse och regnbågsnuttarna."

     
     


130. 
     ^ Sundbaum-Melin, Annika (21 december 1997). ”Årets bästa barnskivor”. Aftonbladet. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05734919971221386917&serviceId=2. Läst 12 oktober 2018. 
     


131. 
     ^ ”Utmärkelser”. Dagens Nyheter: s. 17. 13 december 1969. http://arkivet.dn.se/tidning/1969-12-13/338/17?searchTerm=%22rune+andreasson%22. Läst 11 juni 2017. 
     


132. 
     ^ ”Bamse och Pellefant gav 91:an-pris”. Svenska Dagbladet: s. 15. 16 juni 1979. https://www.svd.se/arkiv/1979-06-16/15. Läst 11 juni 2017. 
     


133. 
     ^ ”Journalister som får stort pris”. Svenska Dagbladet: s. 17. 8 november 1979. https://www.svd.se/arkiv/1979-11-08/17. Läst 11 juni 2017. 
     


134. 
     ^ ”Bamse fick pris i San Francisco”. Svenska Dagbladet: s. 18. 30 september 1981. https://www.svd.se/arkiv/1981-09-30/18. Läst 11 juni 2017. 
     


135. 
     ^ ”'Världens starkaste björn'”. Dagens Nyheter: s. 59. 30 september 1981. http://arkivet.dn.se/tidning/1981-09-30/265/59?searchTerm=%22i+klassen+f%C3%B6r+barnprogram%22. Läst 11 juni 2017. 
     


136. 
     ^ Bamse 1984:7 s. 42: "Ytterligare två filmer visades påsken 1981. De handlade om Bamses lilla åsna och belönades med juryns specialpris vid Golden Gate-festivalen i San Francisco samma år."
     


137. 
     ^ ”Hambe, Andreasson”. Svenska Dagbladet: s. 13. 9 mars 1990. https://www.svd.se/arkiv/1990-03-09/13. Läst 11 juni 2017. 
     


138. 
     ^ Magnergård, Christina (30 december 1990). ”Sköldpadda årets folkbildare”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1990-12-30/10. Läst 11 juni 2017. 
     


139. 
     ^ ”Pensionär utses till årets företagare”. Helsingborgs Dagblad: s. 12. 18 mars 1995. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199503182958456&serviceId=2. Läst 11 juni 2017. 
     


140. 
     ^ ”Harmoniskt miljöparti kongressar”. Tidningarnas Telegrambyrå. 7 juni 1997. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05080619970607896771&serviceId=2. Läst 11 juni 2017. 
     


141. 
     ^ ”Svenska Urhunden 2001”. Seriefrämjandet. Arkiverad från originalet den 15 juli 2001. https://web.archive.org/web/20010715170041/http://www.serieframjandet.com/urhund/2001sve.html. Läst 11 juni 2017. 
     


142. 
     ^ ”Seriefrämjandet: Urhunden 2004 Gunnar Lundkvist Klas Katt går till sjöss”. Seriefrämjandet. Arkiverad från originalet den 27 december 2005. https://web.archive.org/web/20051227171356/http://www.serieframjandet.se/147/urhunden-2004-gunnar-lundkvist-klas-katt-gar-till-sjoess. Läst 11 juni 2017. 
     


143. ^ [a b] Serier för alla: svenska serier och serietecknare : Nationalmuseum 11.1-18.3 1979. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 417. Stockholm: Nationalmuseum. 1979. Libris 7602184. ISBN 91-7100-148-4 , s. 18.
     


144. 
     ^ Nilsson, Christina (24 december 1980). ”Världens starkaste björn har blivit frimärke: Rune åker utomlands för att få nya idéer”. Norra Skånes Tidningar: s. 18. , spalt 2. Citat:
     

     "Just nu visar posten i Helsingborg en utställning om Bamse där originalteckningen som ligger till grund för frimärket finns på plats."

     
     


145. 
     ^ "Bamse på utställning", Impulsen: nyheter och tips för kassatjänsten 1981:2. Citat:
     

     "– Under december månad hade vi en utställning med anknytning till BAMSE-frimärket på postkontoret Helsingborg 1, skriver Curt Edman på områdesförvaltningen. Materialet till utställningen hade ställts till förfogande av BAMSES tecknare, – Rune Andreasson, Viken. I materialet ingick bl a originalteckningen till frimärket, och Postmuseum hade lånat ut ett avdrag av originalgravyren."

     
     


146. 
     ^ Anonym (16 december 1980). "Bamses pappa signerade vykort". Helsingborgs Dagblad. Citat:
     

     "Bamse-utställning i en monter finns det också i postlokalen, för den som vill stifta närmare bekantskap med seriefiguren."

     
     


147. 
     ^ ”Välkommen till Bamse”. Höganäs museum. Arkiverad från originalet den 5 mars 2005. https://web.archive.org/web/20050305115021/http://www.hoganas.net/museum/bamse.htm. 
     


148. 
     ^ ”Välkommen till Bamse”. Höganäs museum. Arkiverad från originalet den 4 april 2005. https://web.archive.org/web/20050404125834/http://www.hoganas.net/museum/bamse.htm. 
     


149. 
     ^ ”Bamse flyttar in för gott: 25-åringen hyllas med egna rum på museet”. Helsingborgs Dagblad. 17 juni 1998. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805199806171395625&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
     


150. 
     ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100825090811/http://seriegalleriet.se/main.php?exhibit=21. Läst 21 juni 2018. 
     


151. ^ [a b] Mattsson, Mattias (8 december 2003). ”Bamseteckningar till salu”. stp.lingfil.uu.se. http://stp.lingfil.uu.se/pipermail/skumposinen/2003-December/000201.html. Läst 21 juni 2018. 
     


152. 
     ^ Lassen, Fredrik (26 oktober 2006). ”Bamse får en egen våning”. Helsingborgs Dagblad. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050805200610261ece13c7c4bd0df787ced806d10cb3d1&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
     


153. 
     ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822171550/http://seriegalleriet.se/main.php?exhibit=62. Läst 22 augusti 2010. 
     


154. 
     ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822171005/http://seriegalleriet.se/main.php?exhibit=67. Läst 22 augusti 2010. 
     


155. 
     ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822165954/http://www.seriegalleriet.se/main.php?exhibit=77. Läst 22 augusti 2010. 
     


156. 
     ^ ”Optimal Press | nytt”. Optimal Press. Arkiverad från originalet den 24 juni 2018. https://archive.today/20180624001303/http://www.optimalpress.com/nytt-2009-juni.html. Läst 24 juni 2018. 
     


157. 
     ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822165521/http://www.seriegalleriet.se/main.php?exhibit=82. Läst 22 augusti 2010. 
     


158. 
     ^ ”Tidö Slott – Öppettider och priser”. Tidö Slott. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160812213938/http://www.tidoslott.se/priseroppettider. Läst 12 augusti 2016. 
     


159. 
     ^ ”DSC_1173 | pogono | Flickr”. 20 juli 2010. https://www.flickr.com/photos/pogono/5522657066/in/album-72157626130587293/. Läst 21 juni 2018. 
     


160. 
     ^ ”DSC_1063 | pogono | Flickr”. 20 juli 2010. https://www.flickr.com/photos/pogono/5522654100/in/album-72157626130587293/. Läst 21 juni 2018. 
     


161. 
     ^ ”DSC_1169 | pogono | Flickr”. 20 juli 2010. https://www.flickr.com/photos/pogono/5522656922/in/set-72157626130587293. Läst 21 juni 2018. 
     


162. 
     ^ ”DSC_1072 | pogono | Flickr”. 20 juli 2010. https://www.flickr.com/photos/pogono/5522064501/in/album-72157626130587293/. Läst 21 juni 2018. 
     


163. 
     ^ Hegerfors 2010.
     


164. 
     ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://archive.today/20180621001933/http://www.seriegalleriet.se/main.php?exhibit=95. Läst 21 juni 2018. 
     


165. 
     ^ ”Det händer: evenemangstips i Torsby”. Länstidningen Värmlandsbygden: s. 19. 2 augusti 2013. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05749120130802788ee3dbacb8692e9bcb275a3ea65a07&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
     


166. 
     ^ Gund, Victoria (12 april 2013). ”Långfilmsaktuella Bamse väcker fortfarande känslor”. Värmlands Folkblad. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=0570382013041256f5093a62543a15a01ab645c12eeb09&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
     


167. 
     ^ ”Tidigare utställningar”. Seriegalleriet. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://archive.today/20180621002204/http://seriegalleriet.se/main.php?exhibit=140. Läst 21 juni 2018. 
     


168. 
     ^ ”Grattis Bamse! – världens starkaste björn fyller 50 år Seriefrämjandet”. Seriefrämjandet. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://archive.today/20180621012519/http://serieframjandet.se/rum-for-serier/grattis-bamse-varldens-starkaste-bjorn-fyller-50-ar/. Läst 21 juni 2018. 
     


169. 
     ^ ”Bergrummet i Stockholm blir nytt leksaksmuseum”. mynewsdesk.com. 1 maj 2017. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://archive.today/20180621040430/http://www.mynewsdesk.com/se/familjeupplevelser-i-bergrummet-ab/pressreleases/bergrummet-i-stockholm-blir-nytt-leksaksmuseum-1989574. Läst 21 juni 2018. 
     


170. 
     ^ ”Instagram-inlägg från bergrummet_tidocollection 2017-08-27” (på sv). Instagram. https://www.instagram.com/p/BYgqG7GAReL/?taken-by=bergrummet_tidocollection. Läst 21 juni 2018. 
     


171. 
     ^ ”Instagram-inlägg från bergrummet_tidocollection 2017-12-09” (på sv). Instagram. https://www.instagram.com/p/BcfAZXxg_H6/?taken-by=bergrummet_tidocollection. Läst 21 juni 2018. 
     


172. 
     ^ Hegerfors 2010. Citat:
     

     "Inne i den gamla posten på hörnet Viktor Rydbergsgatan-Eklandagatan hängde i decennier en stor färgglad originalmålning med typiska Rune Andréasson-djur på. Postpersonalen hävdade helt frankt att den var en gåva från Rune "som tack för god service". / Jag undrar vart detta verk tog vägen. Nån som vet?"

     
     


173. 
     ^ ”Foruminlägg av S.B. och Rufus”. Serieforum. 15 november 2017. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://archive.li/20180621022214/http://www.serieforum.se/phpbb3/viewtopic.php?f=8&t=1414&start=400#p202995. Läst 21 juni 2018. 
     


174. 
     ^ ”Moderna Museet - Collection”. sis.modernamuseet.se. Moderna Museet. 21 juni 2018. http://sis.modernamuseet.se/sv/view/objects/asimages/search$0040?t:state:flow=4c6df9c8-07a8-4f7b-b8cc-56bd616779f1. Läst 21 juni 2018. ^{[död länk]}
     


175. 
     ^ Jfr Bamse 1984:7, s. 11. Citat:
     

     
     "Serien [Lille Rikard och hans katt] publiceras fortfarande i många tidningar, men inga nya avsnitt har gjorts sedan 1972. / Det här är sista avsnittet. / (Originalet tillhör Nationalmuseum)"
     
     

     
     Objektet i fråga har sedermera överförts till Moderna Museet:
     

     
     ”Lille Richard och hans katt, sista avsnittetet”. sis.modernamuseet.se. Moderna Museet. 21 juni 2018. http://sis.modernamuseet.se/sv/view/objects/asitem/search$0040/0?t:state:flow=17930d3c-7f52-43a2-9dea-c9147a7b89fb. Läst 21 juni 2018. ^{[död länk]}
     

     
     


176. 
     ^ Didic´, Anna-Lena (26 september 2017). ”På besök hos Lasse Åberg! « Kopparbergarn”. Kopparbergarn: en nättidning för Ljusnarsberg med omnejd. Arkiverad från originalet den 24 juni 2018. https://archive.today/20180624010410/http://www.kopparbergarn.se/pa-besok-hos-lasse-aberg/. Läst 24 juni 2018. 
     


177. ^ [a b] Magnusson 2005, s. 23.
     


178. 
     ^ Storn, Thomas (2012). Hallin, Jakob et al. red. ”Världens starkaste björn vilar nu tryggt i Svenskt Seriearkiv”. Bild & Bubbla (Malmö: Seriefrämjandet) 191 (2012:2): sid. 116–117. ISSN 0347-7096. http://seriearkivet.se/2013/08/19/rune-andreasson/. Läst 21 juni 2018. 
     


179. 
     ^ Melkersson, Erik (6 oktober 2012). ”Bamse har kommit hem igen”. Helsingborgs Dagblad. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05080520121006060aed4cf53dce9ca3a2c37dd8f2799c&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
     


180. 
     ^ TT (16 december 1994). ”Bamsestaty ska locka turister”. Dagens Nyheter: s. 5. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05091519941216b68689e7c642a5df7419c04ccb5d8a23&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
     


181. 
     ^ Lassen, Fredrik (2 juli 2014). ”Bamse vinnare i rondelltävling”. Helsingborgs Dagblad. https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05080520140702cc2b18d481e0d7b8468745db74b1b5dc&serviceId=2. Läst 21 juni 2018. 
     

Tryckta källor |

• 
  Andersson, Elis (1957). Tjugofem säsonger: pjäser och föreställningar på Lorensbergsteatern och Göteborgs stadsteater 1926-1951. Göteborg: E. Höglund. Libris 849326 
  


• 
  Andersson, Håkan; Andersson, Per A.J.; Berglind, Helene; Fels, Thomas; Siverbo, Olof; Tegebjer, Mikael (1997). ”Tecknare med björnkoll”. Bild & Bubbla (Åkarp: Seriefrämjandet) (1): sid. 18. 
  


• 
  Andersson, Per A.J.; Bengtsson, Ingemar (1993). Andersson, Per A.J.. red. ”Bamse”. Bild & Bubbla (Seriefrämjandet) (2): sid. 16–21.  (Artikelblock.)


• 
  Andréasson, Rune; Gunnarsson, Joakim (2006a). Bamsebiblioteket: Bamses bästa. Vol. 2. Malmö: Egmont Kärnan. Libris 10215547. ISBN 91-7134-364-4 
  


• 
  Andréasson, Rune (2006b). Bamse: 1966-1970 : den kompletta veckoserien. Malmö: Egmont Kärnan. Libris 10147846. ISBN 91-7134-365-2 
  


• 
  Andréasson, Rune (2015). Bamsebiblioteket. PM-serierna. Vol. 4 / [Rune Andréasson]. Malmö: Egmont Publishing. Libris 17072130. ISBN 9789176210468 
  


• 
  Forslund Lennart, red (1982). Teater i Stockholm 1910-1970. Vol. 2, Repertoar = Repertory [Elektronisk resurs]. Umeå: Univ. Libris 14012294. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85228 
  


• 
  Gunnarsson, Joakim (2001). Johan Blixt & Åsa Johansson [=Åsa Warnqvist]. red. ”Bo Madinek – Bo Michanek: mysteriet med den svenske Kalle Anka-tecknaren Bo Madinek”. NAFS(k)uriren (Stockholm: Nationella Ankistförbundetförbundet i Sverige (kvack)) 32: sid. 23. 
  


• 
  Gunnarsson, Joakim (2010). "PM-manusen". i Andréasson, Rune (2010). Bamsebiblioteket. PM-serierna. Vol. 1. Malmö: Egmont Kärnan. Libris 11823740. ISBN 978-91-7405-434-7  sid. 3.


• 
  ”Göteborgssyskon spelar teater”. Allers ungdoms-revy (Helsingborg: Allers) (37): sid. 3. 1943.  Återgiven som faksimil i Andréasson 2006b s. 236.


• 
  Hegerfors, Sture (1978). Pratbubblan!: en bok om serier. Stockholm: Trevi. Libris 7612378. ISBN 91-7160-335-2 
  


• 
  Hegerfors, Sture (8 juni 2010). ”Åsnan Kal jämnade vägen”. Göteborgs-Posten: s. 66 (del 3). https://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=05080220100608418199&serviceId=2. 
  


• 
  Hulth, Sonja (2001). ”Snäll kampskrift mot serieeländet”. Opsis Kalopsis (3). 
  


• 
  Larsson, Nisse (1992). Svenska serietecknare. Stockholm: Alfabeta. Libris 7662759. ISBN 91-7712-331-X 
  


• 
  Magnusson, Helena (2005). Berättande bilder: svenska tecknade serier för barn. Skrifter / utgivna av Svenska barnboksinstitutet, 0347-5387 ; 89. Göteborg: Makadam. Libris 9934236. ISBN 91-7061-021-5 
  


• 
  Nilsson, Peter; Reimerthi, Claes (2005). Storn, Thomas. red. ”'Jag har ställt till mycket elände för Lukas Bonnier ...' – en intervju med Rolf Janson”. Svensk Seriehistoria: första boken (Åkarp: Seriefrämjandet): sid. 78–125.  ISBN 91-85161-06-3
  


• 
  Rasmus (14 april 1947). ”Modern, svensk teaterungdom mindre svärmisk, mer energisk.” (på svenska). Svenska Dagbladet: s. 22. https://www.svd.se/arkiv/1947-04-14/22. Läst 11 juni 2017. 
  


• 
  Nilsson, Peter (2004). Gunnarsson Joakim. red. "Gösta Gummesson: trollkarl, träsnidare – och tecknare". Bamsebiblioteket volym 12. Malmö: Egmont Kärnan. ISBN 91-7269-522-6
  


• 
  Steene, Birgitta (på engelska). Ingmar Bergman : a reference guide. Amsterdam: Amsterdam University Press. sid. 549. Libris 10028342. ISBN 90-5356-406-3. https://books.google.se/books?id=eJCGNAlqB0gC&lpg=PA549&dq=rune%20andr%C3%A9asson%20tolvskillingsoperan&hl=sv&pg=PA549#v=onepage&q=rune%20andr%C3%A9asson%20tolvskillingsoperan&f=false. Läst 9 april 2017 
  


• 
  Teater i Göteborg 1910-1975. 2, Repertoar = Repertory [Elektronisk resurs]. Stockholm: Almqvist & Wiksell international (distr.). 1978. Libris 14012273. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-76770 
  


• 
  Siverbo, Olof (1995). Atterbom Daniel. red. ”Rune Andréasson: femtio år som serieskapare”. Bild & Bubbla (Stockholm: Seriefrämjandet) (2): sid. 46–51. 
  

Webbkällor |

• 
  Gunnarsson, Joakim (november 1997). ”Bamse av idag”. Anders Widholm. Arkiverad från originalet den 11 november 1999. https://web.archive.org/web/19991111072313/http://home2.swipnet.se/~w-23761/bamse/bamidg.htm. Läst 17 oktober 2018. 
  


• 
  Siverbo, Olof (1 oktober 1992). ”Om Rune Andreasson och Bamse”. Bamse.net. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101014114221/http://www.bamse.net/rune_bamse.asp. Läst 12 juni 2017. 
  

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Rune Andréasson.
  Bilder & media
  
  


• 
  


• 
  Rune Andréasson på Internet Movie Database (engelska)
  


• 
  Rune Andréasson på Svensk Filmdatabas
  


• 
  Rune Andréasson på Svensk mediedatabas
  


• 
  Rune Andréasson i Libris
  


• 
  Rune Andréasson på Seriewikin
  


• 
  Bamsesamlarna.com, om Bamse, Rune Andréasson och hans övriga serier

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Rune Andréasson Bamse Figurer och fenomen Seriefigurer · Dunderhonung Publikationer/verk Bamse-filmer · Bamse (tidning) · Små serier - serier för de allra minsta · Bamse och tjuvstaden · Bamse och häxans dotter · Bamse och dunderklockan Kreatörer Bo Michanek · Francisco Torá Övrigt Bamseförlaget · Bamses Värld · Bamsesagan Övriga verk Brum (1944–1967) · Tant Ellens dansskola (1950–1951) · Teddy (1950–1960) · Lille Rikard och hans katt (1951–1972) · Pellefant (1954–1993) · Nalle ritar och berättar (1958–1959) · Habibu (1973)

v • r Bamseförfattare och -tecknare Författare Rune Andréasson (även tecknare) · Olof Siverbo · Jan Magnusson · Dan Andréasson · Johan Wanloo · Sören Axén (även tecknare) · Joakim Gunnarsson (även tecknare) · Lisbeth Wremby · Lise Jörgensen (även tecknare) · Susanne Adolfsson Tecknare Francisco Torá · Bo Michanek (även författare) · Kerstin Hamberg · Tony Cronstam (även författare) · Juan Aparici · Ann Härdfeldt · Kenneth Hamberg (även författare) · Thomas Holm (även författare) · Bernt Hanson · Lars Bällsten · Andreas Qassim · Adam Blomgren · Ted Johansson (även författare)

v • r Lindome – del av Mölndals kommun och Halland Definitioner Lindome (del av tätorten Göteborg) · Lindome församling · Lindome landskommun · Lindome socken Tätorter, småorter (med mera) inom sockengränsen Barnsjöområdet · Greggered · Hassungared · Högaliden · Hällesåker · Inseros · Knipered · Ranered · Skogtorpa (här ingår: del av Gundal och Högås · Humlekärr · Hällesås · Fagered · Långås · Torkelsbohög) · Skäggered (norra delen) · Skäggered (södra delen) Näringsliv och kultur August Werners textilfabrik · Fagareds ungdomshem · Flabäck · Lindome kyrka · Möbeltillverkning i Lindome (göteborgsstolen) · Sport i Lindome (IK Uven · Lindome Bouleklubb · Lindome Bågskytteklubb · Lindome GIF) Personer och händelser Rune Andréasson · Lindomefallet · Astrid Pettersson Sjöar Abborrtjärnen · Axlavad · Barnsjöarna (Norra Barnsjön · Södra Barnsjön) · Dammtjärnen · Fageredssjön · Flaksjö · Gravsjön · Hassungaredssjöarna (Lilla Hassungaredssjön · Stora Hassungaredssjön) · Hålevatten · Klavatjärn · Kniperedstjärnarna (Västra Kniperedstjärnen · Östra Kniperedstjärnen) · Kroksjön · Mellsjö · Nordsjön · Ostjärnen · Oxögat (Klocketjärn) · Raneredstjärnen · Ringtjärnen · Råsjö · Sagsjön · Sandsjö · Slättåstjärnen · Småsjön, Halland · Stora Hålevatten · Stora Hällesåkertjärnen · Stora Ötjärnen · Utesjö · Västra Ingsjön · Yxnavad · Östersjön Övrig natur Sandsjöbacka naturreservat · Lindomeån

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 22676199 • LCCN: nb2006019797 • ISNI: 0000 0000 5886 8604 • GND: 108168484 • SELIBR: 204166 • MusicBrainz: 807374d7-dc41-4f7c-a9ac-e39e25dd290a • NKC: ola2009507710