Skämtteckning
En skämtteckning är en humoristisk illustration bestående av en enda bild, i motsats till en serie som består av minst två sidoställda bilder i sekvens.[1] Skämtteckningar används ofta för att exempelvis kommentera dagsaktuella händelser genom politisk satir, och förekommer då exempelvis på dagstidningarnas ledarsidor, ibland som illustration av ledarartikeln, ibland som en fristående yttring.
Den vanligaste formen är karikatyren (av italienska caricare: belasta, överdriva), som på ett överdrivet sätt återger det karakteristiska eller löjeväckande hos en person. [2]
Innehåll
1 Kända skämttecknare efter nationalitet
1.1 Danmark
1.2 England
1.3 Norge
1.4 Sverige
2 Bildexempel
3 Se även
4 Referenser
Kända skämttecknare efter nationalitet |
Danmark |
Siegfried Cornelius (Cosper)
Robert Storm Petersen (Storm P.)
England |
Cyril Kenneth Bird (Fougasse)- David Low
- Ronald Searle
Norge |
- Ellen Auensen
Ragnvald Blix (Stig Höök, pseudonym 1940-45 i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning).
Sverige |
|
|
|
Bildexempel |
Per Lindroth för Kasper.
Hilding Nyman, karikatyr för Strix 1923: "Hänglåset" och "Rödspottan" får syn på en puckrygg, som kravlar sig upp ur halkan. "Rödspottan": Har du sett på faen, han svullna mesamma.
Skämtteckning ur Söndags-Nisse (1905) rörande Konsulatfrågan i svensk-norska unionen: Brister bandet? Sveriges statsminister Erik Gustaf Boström försöker släcka elden som hotar att lösgöra den ilskna katten (Norge) från den med sammanbundna hunden (märkt Sverige).
Anders Forsberg: Frun som gör välgörenhet. Ur boken Från svenska hem (1902).
Se även |
- Karikatyr
- Satir
Referenser |
^ ”tecknad serie”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tecknad-serie. Läst 12 januari 2018.
^ Bra Böckers lexikon, 1979.
Artikeln var, i den version den hade den 30 januari 2006, helt eller delvis hämtad från Seriewikin (hos Seriefrämjandet): Skämtteckning
Sahlberg, Gardar (1978). Sverige i tiden : vårt eget århundrade speglat i skämtteckningar. Stockholm: Reader's digest. Libris 7593154. ISBN 91-7030-080-1
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|