Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Ronneby stad. För orten se Ronneby, för dagens kommun, se Ronneby kommun.
Ronneby stad var tidigare en kommun i Blekinge län.
Innehåll
1Administrativ historik
1.1Judiciell tillhörighet
1.2Kyrklig tillhörighet
1.3Sockenkod
2Stadsvapnet
3Geografi
3.1Tätorter i staden 1960
4Politik
4.1Mandatfördelning i valen 1919–1966
4.2Borgmästare
5Källor
Administrativ historik |
Ronnebys äldsta stadsprivilegier tillkom år 1387. Stadsprivilegierna överfördes 1680 till Karlskrona stad och Ronneby blev därefter från 1686 en lydköping under Karlskrona stad vilken vid kommunreformen 1862 bildade en köpingskommun, Ronneby köping.
1879 beslutades att köpingen Ronneby skulle bli en stadskommun, En förutsättning var dock att byggnader för magistrat och rådhusrätt kunde iordningställas .[1] Sedan detta skett och en borgmästare förordnats kunde Ronneby stad träda i funktion den 1 december 1882.[2]
1 januari 1953 överfördes från Ronneby landskommun till staden ett område på 10,50 kvadratkilometer, varav 10,35 km² land, och 831 invånare.[3]
Staden inkorporerade 1967 Kallinge landskommun, Bräkne-Hoby landskommun och Listerby landskommun. Staden uppgick 1 januari 1971 i den nybildade Ronneby kommun.[4]
Judiciell tillhörighet |
Den egna jurisdiktionen upphörde 1944 och Ronneby ingick därefter i Medelstads tingslag, från 1948 i Östra och Medelstads domsagas tingslag.[5]
Kyrklig tillhörighet |
Stadsförsamling var Ronneby församling som också var församling till omkringliggande landet i Ronneby socken.[6]
Minnestallrik för stadsrättigheterna 1387–1680 och 1882–1932. Tallriken är tillverkad av Kockums Emaljverk när Ronneby stad 1932 firade sitt 50-årsjubileum med att ha återfått stadsrättigheterna.
Sockenkod |
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1011[7] som motsvarar den omfattning Ronneby socken med staden hade kring 1950.
Stadsvapnet |
Blasonering: En blå sköld bandevis delad af en silfverström. I det öfre fältet en sexuddig stjerna och i det nedre en nymåne, båda likaledes af silfver.[8]
Vapnet fastställdes 1883. Efter kommunbildningen 1971 valdes stadens vapen oförändrat för den nya kommunen, som 1974 lät registrera vapnet i PRV, märkligt nog med stavningen från 1883.
Geografi |
Ronneby stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 4,53 km², varav 4,12 km² land.[9]
Tätorter i staden 1960 |
I Ronneby stad fanns del av tätorten Ronneby, som hade 8 458 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 97,1 %.[10]
Politik |
Mandatfördelning i valen 1919–1966 |
Valår
V
S
SP
C
FR
FP
M
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande
TOT
%
Könsfördelning (M/K)
1919
10
5
10
10
5
10
25
71,5
21
4
1920
9
5
11
9
5
11
25
38,6
23
1922
10
5
10
10
5
10
25
46,4
22
1926
14
3
1
9
14
3
9
27
61,4
27
1930
14
3
1
9
14
3
9
27
62,9
25
1934
1
14
1
3
8
14
3
8
27
67,5
26
1938
1
15
4
7
15
4
7
27
61,2
24
1942
1
15
4
7
15
4
7
27
65,5
23
4
1946
2
15
5
5
2
15
5
5
27
69,3
24
1950
1
16
7
3
16
7
3
27
79,7
24
1954
1
15
7
4
15
7
4
27
78,3
24
1958
1
15
1
5
5
15
5
5
27
79,7
23
4
1962
1
16
1
5
4
16
5
4
27
81,2
22
5
1966
3
24
10
7
6
3
24
10
7
6
50
82,1
45
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.
Borgmästare |
1658-1668 Arnold de Rees
1678-1680 Blasius König
1892-1917 Ernst Flensburg
Källor |
^a Tätorten Ronneby var delad mellan Ronneby stad (8 458 inv.) och Ronneby landskommun (611 inv.)
^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 33. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014
^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 22. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Domsagohistorik Ronneby tingsrätt
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ronneby stad Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
^ Nevéus, Clara; de Wærn Bror Jacques, Eriksson Kurt (1992). Ny svensk vapenbok. Stockholm: Streiffert i samarbete med Riksarkivet. sid. 122-123. Libris 7672458. ISBN 91-7886-092-X
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 43. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014
^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 10. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015
För jordens måne, se Månen. Några månar i solsystemet i skala till vår måne En måne , naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis, är Hyperion som kaotiskt roterar kring Saturnus. En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid. En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 173 månar runt sex av de åtta planeterna [ 1 ] : Jorden – månen Mars – Phobos och Deimos Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 59 andra kända månar Saturnus – Titan (den enda måne...
För stadsdelen i Mariehamn, se Storängen, Åland. För ett naturreservat i Norrtälje kommun, se Storängens naturreservat. Storängen från luften i september 1967, vy mot väst. Till vänster syns Järlasjön och Saltsjöbanans spår. Till höger löper Värmdövägen och längst ut till höger syns anläggningsarbetena för Värmdöleden. Storängen är ett villaområde i centrala Nacka i Stockholms län. Området är beläget strax sydost om Nacka Forum vid Saltsjöbanan mellan Lillängen och Saltsjö-Duvnäs. Storängens villasamhälle grundades 1904 av "Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen" och de första villorna började byggas samma år. Redan 1909 var 107 tomter bebyggda av totalt runt 160. [ 1 ] År 2013 fanns drygt 150 villor med lika många familjer i området. Egnahemsföreningen existerar fortfarande och fungerar idag som intresseförening för de boende i Storängen. Storängen anses vara ett av Sveriges bäst bevarade villasamhällen från 1900-talets början, tack vare sina tidstypis...
