Xrfgtjtk

Ordovicium är en geologisk period i den paleozoiska eran. Den började vid kambriums slut 488 miljoner år före nutid och slutade när silur tog vid 443 miljoner år före nutid.

Den senare delen av ordovicium kännetecknas av en stor nedisning på Gondwana, den sk Hirnantiska istiden. Detta ledde till att havsnivån sjönk och livsutrymmet för alla marina organismer minskade. Man tror att denna istid var en av anledningarna till det stora massutdöende som finns registrerat i det fossila arkivet.

Två av sju etager inom ordovicium är uppkallade efter geologiska fyndplatser i Sverige (Flo och Sandby).

Diorama som visar hur flora och fauna kan ha sett ut under ordovicium.

Ordovicium i Sverige |

I Sverige finns det bergarter som avsattes under ordovicium främst på Öland, i Skåne, Närke, Västergötland, Östergötland, Dalarna och Jämtland.

Fågelsång |

Sverige har bidragit med en bestämning av en gräns mellan mellersta ordovicium och yngre ordovicium i serien av globala referenspunkt som används inom stratigrafin för att definiera gränsen mellan två olika geologiska tidsperioder, så kallade GSSP:er, nämligen Fågelsång i Sularpsbäckens dalgång utanför Lund. ^[1]. Den är benämnd sandby efter Södra Sandby.^[2] och är daterad 460,9 ± 1,6 miljoner år före nutid. Det är förekomsten av den tidigaste graptoliten Nemagraptus gracilis som utgör grunden för bestämningen. Denna GSSP blev ratificerad av International Commission on Stratigraphy 2002.

Hunneberg |

Här finns bestämningen mellan två faser i äldre ordovicium, benämnda Flo och Tremadoc^[3]. Denna berör Flo och bestämningspunkten finns i Diabasbrottet vid Hunneberg, precis ovanför bädd E och definierar basen av den andra serien i den undre ordoviciska delen. Denna GSSP blev ratificerad av International Commission on Stratigraphy 2002 ^[4]
och är daterad 478,6 ± 1,7 miljoner år före nutid. Det är förekomsten av den tidigaste graptoliten Tetragraptus approximatus som utgör grunden för bestämningen.

Ordoviciums indelning |

Den Internationella stratigrafiska kommissionen indelar Ordovicium i tre serier/epoker med standardnamn, samt i sju åldrar/etager (se tabell till höger). Inom engelsk och centraleuropeisk geologi görs traditionellt en regional indelning i sex serier baserat på trilobitsläkten: tremadoc, arenig, llanvirn, llandeilo, caradoc och ashgill (yngst). För geologin i Sverige och Östersjöområdet har en annan regional indelning visat sig mer lämplig, med tre delar: öland, vira och harju (yngst).^[5]

Djurlivets utveckling |

Under ordovicium skedde en fortsatt utveckling av de livsformer som uppstod under kambrium i flera nya arter. Det är i ordoviciska bergarter som man har hittat de första fossilen efter den typ av ryggradsdjur som i devon gav upphov till de första landlevande djuren. Temperaturmässigt var början av denna period mycket varm vilket fick till följd att havsnivåerna steg stadigt under hela den första halvan av ordovicium. De höjda havsnivåerna skapade därmed ett utökat utrymme för livsmiljöer. Under denna period dominerar trilobiterna. Ordovicium avslutas med en mycket kall period, troligtvis den kallaste under de senaste 600 miljoner åren. Denna kyla fick havsnivåerna att sjunka betydligt och minskade därmed utrymmet för de kustnära livsmiljöerna. Den sjunkande havsnivån och den utrymmesmässiga minskningen av livsmiljöer fick till följd att flera arter dog ut. Utdöendet skedde i två faser med en liten tidsmässig fördröjning emellan; den slog först mot arter som levde i tropiska vatten och därefter mycket hårt mot arter som levde i tempererade miljöer, se Ordovicium-silur-utdöendet.

Livsformer under ordovicium |

Vanligt förekommande livsformer under ordovicium:

• Armfotingar


• Mossdjur


• Tagghudingar


• Trilobiter

• 
  

  

  
  

  
  

  Cystaster stellatus, Corynotrypa
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Trypanites
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Petroxestes
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Bryozoa
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Brachiopoda, Bryozoa
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Platystrophia ponderosa
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Echinosphaerites
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Prasopora
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Brachiopoda, Bryozoa
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Protaraea richmondensis
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Zygospira modesta
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Amplexograptus
  

  
  

  
  

Se även |

• Geologisk tidsskala

Externa länkar |

• Karta över hur jorden såg ut cirka 458 Ma

Källor |

1. 
   ^ http://stratigraphy.science.purdue.edu/gssp/index.php?parentid=77
   


2. 
   ^ http://stratigraphy.science.purdue.edu/references/Sandbian.pdf A proposed global boundary stratotype for the
   base of the Upper Series of the Ordovician
   System: The Fågelsång section, Scania, southern
   Sweden
   


3. 
   ^ http://stratigraphy.science.purdue.edu/gssp/detail.php?periodid=140&top_parentid=77
   


4. 
   ^ http://stratigraphy.science.purdue.edu/references/Floian.pdf The GSSP of the Second (Upper) Stage of the Lower Ordovician Series: Diabasbrottet at Hunneberg, Province of Västergötland, Southwestern Sweden by Stig M. Bergström1, Anita Löfgren2, and Jörg Maletz3
   


5. 
   ^ Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 129-130 och sid 176
   

 Denna geologiartikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.