Xrfgtjtk

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Disco
Stilursprung	Funk, psykedelisk musik,[1][2][3]Latinamerikansk musik (speciellt salsa),[4][5]poprock
Kulturellt ursprung	Sent 1960-tal till tidigt 1970-tal, USA
Instrument	Keyboard, trummor, trummaskin, synthesizer, fiol, elgitarr, elbas, piano, slagverk
Påverkat	EDM, hi-NRG, house, postdisco, hiphop, new wave, garage, nudisco, syntpop, freestyle[förtydliga]
Subgenrer	Italodisco, Eurodisco space disco, disco polo, nudisco
Fusionsgenrer	Disco-punk, discohouse
Relaterat Diskotek

Disco är en kultur och en musikgenre som startades och utvecklades under 1970-talet i USA. Stilen har sitt ursprung i afroamerikanska kretsar i New York och Philadelphia, bland annat kring gaykulturen. Genrens popularitet nådde sin kulmen under andra halvan av 1970-talet och har sedan dess spelat en viktig roll i utvecklingen av andra stilar, däribland modern dansmusik som house och hiphop. Ordet disco kommer från franskans discothèque, "skivsamling".^[6]

Historia |

Den ursprungliga discokulturen växte fram på New Yorks gayklubbar under 1960-talets sista år. Musiken som spelades var soul, funk och latinamerikansk musik. I takt med att kulturen växte uppstod även discomusiken som en egen genre. 1975 brukar räknas som det år då discomusiken fick sitt kommersiella genombrott och musiken hade sin kommersiella storhetstid 1976-1979.

Den stora dansfilmen med John Travolta, Saturday Night Fever, kom 1977 och introducerade en lättsmält bild av discokulturen till en masspublik, med Bee Gees låtar från albumet med samma namn som filmen briljerade.

Under sommaren 1979 skedde flera bakslag för disco som musikstil med den framväxande "Disco Sucks"-rörelsen bland rock-fans och rock-radiostationer i USA. Det hela kulminerade med evenemanget "Disco Demolition Night" 12 juli 1979 i Chicago där en anti-disco-demonstration urartade i upplopp. Från att under våren ha dominerat de amerikanska topplistorna blev disco som begrepp kommersiellt dött hösten 1979.^[7]

Musikstilen fick ett uppsving i slutet av 1990-talet, då en våg av retro från 1970-talet vällde fram, och nya låtar med det klassiska disco-soundet hamnade på topplistorna, såsom Jamiroquais Cosmic Girl, Pet Shop Boys New York City Boy och Sophie Ellis Bextors Murder on the Dancefloor.

Discons vidareutveckling till nya genrer |

Under 1970-talet växte hiphopen upp som en feströrelse där de rappade till just discomusik-bakgrunder. Den första hip-hoplåten som tog sig in på den amerikanska Billboardlistan var Sugar Hill Gangs Rappers Delight 1979, vilken använde bakgrunden till discolåten Good Times av gruppen Chic.

Under 1980-talet tog discomusiken ny form och blev mer synthbaserad. På klubbar i Chicago växte housemusiken fram, med grunden i soul och disco, men med ett sound som inspirerades av synthesizerbaserad musik från Europa. Några av Chicagos housepionjärer var även med under discons födelse, exempelvis Frankie Knuckles, som var DJ tillsammans med Larry Levan på den inflytelserika New York-klubben The Continental Baths. Samtidigt utvecklades i Europa - framför allt Italien och Nederländerna/Belgien - en elektronisk festmusik med stora influenser från såväl amerikansk som europeisk disco musikstilen Italodisco.

Under senare delen av 1980-talet utvecklades ur den samtida elektroniska popen det så kallade eurosoundet (ibland även kallat just Eurodisco) med artister och grupper som Modern Talking och Fancy. Under 1990-talet utvecklades sedan Eurodance, med artister och grupper som Pandora, E-Type, Gina G och Haddaway. Artister som Kylie Minogue, Samantha Fox, Bananarama, Rick Astley och Lili & Susie framförde under 1980-talet så kallad "kommersiell" pop med influenser av disco.

Under 1990-talet och 2000-talet återgick många housemusiker till 1970-talets disco och samplade klassiska discolåtar i sin musik, till exempel:

• 
  The Bucketheads The Bomb från 1995, som samplade Chicagos version av Streetplayer från 1979, ursprungligen av Rufus & Chaka Khan (1978).


• 
  Gusto Disco's Revenge (1995)


• 
  Armand Van Helden You Don't Know Me från 1999.


• 
  Spiller Groovejet (If This Ain't Love) (2000) som använde samplingar från Carol Williams Love is you (1977).

Denna discobaserade house har även influerat popen, bland annat Alcazar och Kylie Minogue.

Disco i Sverige |

Det producerades aldrig speciellt mycket disco i Sverige. Musikrörelsen (proggen) hade initiativet inom musiklivet i Sverige, och discons välproducerade musik med till synes ytliga texter om kärlek i stället för politik stod enligt många för allt som ansågs vara "kommersiellt" och "dåligt". De få exempel av svenskproducerad disco som ändå spelats in är bland annat popgruppen ABBA, vars melodier Dancing Queen från 1976 samt Gimme! Gimme! Gimme! (A Man After Midnight), Voulez-Vous och Angeleyes alla tre från 1979, är deras mest discobetonade verk. Även Bengt Palmers, Tomas Ledin och Björn Skifs gjorde några mer eller mindre seriösa försök i genren, liksom elektronmusikartisten Ralph Lundsten och hans album Discophrenia från 1978.

Utöver det fanns det enstaka dansband (framför allt Sten & Stanley) som spelade discocovers och en och annan egenproducerad melodi åt discohållet. Detta var ett mindre framgångsrikt försök av dansbandsgenren att möta konkurrensen från discogenren då det i båda fallen handlade om dansmusik. Discon fick nämligen dansbandsgenren att minska i popularitet, och det var först då discogenren började tappa i popularitet mot slutet av 1980-talet som dansbanden återigen kunde skörda stora framgångar, vilket man kom att göra under den kommande tioårsperioden.

Discons ytligt sett enkla uppbyggnad och stora popularitet lockade en del lycksökare (på samma sätt som rap kom att göra 10 år senare), och det finns ett antal novelty-inspelningar med sportstjärnor liksom dagssländor från Stockholms kändisvärld.

Kända artister och grupper inom disco |

Många av artisterna och grupperna hade tidigare haft annan musik på sin repertoar, men "hakade på" discotrenden under åren då populariteten kulminerade, många för att överge den då populariteten började dala.

• ABBA


• Barry White


• Boney M.


• The Bee Gees


• Cheryl Lynn


• Cerrone


• Chic


• Earth, Wind & Fire


• First Choice


• Gloria Gaynor


• Dan Hartman


• Loleatta Holloway


• KC & the Sunshine Band


• Kool and the Gang


• MFSB


• Patrice Rushen


• Sister Sledge


• Sylvester


• Tavares


• Donna Summer


• Village People


• The Whispers


• Giorgio Moroder

Tidiga discolåtar och låtar som influerade discomusiken |

• 
  Manu Dibango - Soul Makossa (1972)


• 
  MFSB - TSOP och Love is the Message (1973)


• 
  The O'Jays - Love Train (1972)


• 
  Sly and the Family Stone - Family Affair (1971)


• 
  Harold Melvin & The Blue Notes - The Love I Lost (1973)


• George McCrae - Rock Your Baby (1974)

Discohits |

• "Bad Girls" - Donna Summer
  


• "Blame It on the Boogie" - The Jackson 5
  


• "Born to be Alive" - Patrick Hernandez
  


• "Celebration" - Kool and the Gang
  


• "Daddy Cool" - Boney M.
  


• "Dancing Queen" - ABBA
  


• "Disco Inferno" - The Trammps
  


• "Don't Stop 'til You Get Enough - Michael Jackson
  


• "Good Times" - Chic
  


• "Le Freak" - Chic
  


• "Get Down Tonight" - KC & the Sunshine Band
  


• "Gimme! Gimme! Gimme! (A Man After Midnight)" - ABBA
  


• "Hot Stuff" - Donna Summer
  


• "I Don't Feel Like Dancin'" - Scissor Sisters
  


• "I Feel Love" - Donna Summer
  


• "I Love to Love" - Tina Charles
  


• "It Only Takes a Minute" - Tavares
  


• "It's a love thing" - The Whispers
  


• "And the Beat Goes On" - The Whispers
  


• "I Will Survive" - Gloria Gaynor
  


• "Ma Baker" - Boney M.
  


• "Night Fever" - The Bee Gees
  


• "Rock Your Baby" - George McCrae
  


• "September" - Earth, Wind & Fire
  


• "Shake Your Booty" - KC & the Sunshine Band
  


• "Stayin' Alive" - The Bee Gees
  


• "Supernature" - Cerrone
  


• "That's the Way (I Like It)" - KC & the Sunshine Band
  


• "We are Family" - Sister Sledge
  


• "Yes Sir, I Can Boogie" - Baccara
  


• "YMCA" - Village People
  


• "Here Comes that Sound Again" - Love de Luxe
  


• "You Make Me Feel Like Dancing" - Leo Sayer
  

Referenser |

1. 
   ^ (2000) Last Night a DJ Saved My Life, ISBN 978-0-8021-3688-6, s. 127: "Its [disco] music grew as much out of the psychedelic experiments ... as from ... Philadelphia orchestrations"
   


2. 
   ^ (2008) The Pirate's Dilemma: How Youth Culture is Reinventing Capitalism, ISBN 978-1-4165-3218-7, s. 140: "Disco, which emerged from the psychedelic haze of flower power infused with R&B and social progress that was being cooked up at the Loft ..."
   


3. 
   ^ Disco Double Take Arkiverad 30 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. av The Village Voice: "And the scene's combination of overwhelming sound, trippy lighting, and hallucinogens was indebted to the late-60s psychedelic culture". Läst 29 november 2008.
   


4. 
   ^ Disco: Encyclopedia II - Disco - Origins Arkiverad 27 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Experiencefestival.com. Läst 29 november 2008.
   


5. 
   ^ (2001) American Studies in a Moment of Danger, ISBN 978-0-8166-3948-9, s. 145: "It has become general knowledge by now that the fusion of Latin rhythms, Anglo-Caribbean instrumentation, North American black "soul" vocals, and Euro-American melodies gave rise to the disco music".
   


6. 
   ^ ”discotheque - Wiktionary” (på en). en.wiktionary.org. https://en.wiktionary.org/wiki/discotheque. Läst 24 oktober 2017. 
   


7. 
   ^ Sclafani, Tony (10 juli 2009). ”When ‘Disco Sucks!’ echoed around the world” (på engelska). http://www.today.com/id/31832616/site/todayshow/ns/today-entertainment/t/when-disco-sucks-echoed-around-world/#.URj6F_LR_5w. Läst 11 februari 2013. 
   

Externa länkar |

• 
  Radio Disco – Disco Music Webbradio


• 
  disco music.com – stor discoinformation


• 
  Disco Savvy – kronologisk lista över discolåtar


• 
  Sexy Days of Disco – av Life magazine