Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Gösta Ekman
Gösta Ekman ca 1930
Född	Frans Gösta Viktor Ekman 28 december 1890 Stockholm, Sverige
Död	12 januari 1938 (47 år) Stockholm, Sverige
Aktiva år	1908–1937
Maka	Greta Ekman (1914–1938; hans död)
Webbplats	Ekmansällskapet
Betydande roller
Filmer: Karl Konstantin Kattrup, Mästerkatten i Mästerkatten i stövlar Karl XII i Karl XII Faust i Faust Joe Higgins i Klovnen Rolf Swedenhielm i Swedenhielms Holger Brandt i Intermezzo
IMDb SFDb

Frans Gösta Viktor Ekman (den äldre), född 28 december 1890 i Stockholm, död 12 januari 1938 i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör, sångare och teaterdirektör. Han var far till Hasse Ekman och farfar till Gösta Ekman den yngre.

Biografi |

Barndom |

Gösta Ekman växte upp som enda barnet i en familj där fadern var bokhållare och modern utbildade sig till frisör. Familjen flyttade en del men bodde främst på Östermalm i Stockholm. Fadern Frans gick bort i tuberkulos när han var 30 år gammal då Gösta endast var fem år. Modern gifte senare om sig och fick ytterligare tre barn, men då var 13-årige Gösta redan inackorderad springpojke. Han fortsatte sedan med att arbeta på kontor och på fritiden spelade han amatörteater, var hans drömmar låg fanns det sedan många år inga tvivel om. Han studerade även för skådespelaren Anders de Wahl.

Karriär |

Gösta Ekman kom in vid den professionella teatern genom operetten, han spelade i Glada änkan på Oscarsteatern 1908 och i Helsingfors samma år i August Bodéns operettsällskaps turné. 1908–11 var han anställd vid Hugo Rönnblads sällskap.^[1] Efter att ha varit engagerad hos Hjalmar Selanders teatersällskap vid Nya Teatern i Göteborg i två år var han 1913–25 anställd hos Albert Ranft vid Svenska teatern i Stockholm. På 1920- till 1930-talet var han en av Sveriges mest dominerande skådespelare inom teatern.

Gösta Ekman var teaterdirektör i omgångar. Han ledde Oscarsteatern mellan 1926 och 1931 tillsammans med John W. och Pauline Brunius. I början av 1930-talet disponerade Ekman både Vasateatern, Folkteatern och Konserthusteatern, ofta i samarbete med Per Lindberg. Här gestaltade han Joe Meng i Hjalmar Bergmans Patrasket, men han spelade också i stycken så vitt skilda som Glada Änkan, John Masefields En japansk tragedi och Ragnar Josephsons Kanske en diktare, en roll som han även spelade på film 1933. Rollen som den drömmande rockvaktmästaren och diktaren Filip i Kanske en diktare var en av hans mest uppskattade tolkningar.

Som filmaktör debuterade Ekman 1911 i Blott en dröm och gjorde sin första filmroll av betydelse i Mästerkatten i stövlar (1918). Sina mest uppmärksammade stumfilmsframgångar hade han i Karl XII (1925) och Faust (1926). Den senare spelades in i Tyskland, i regi av F.W. Murnau. Ljudfilmen passade hans begåvning väl, och han gjorde nyanserade karaktärsstudier i bland annat Swedenhielms (1935), Intermezzo (1936) och Kungen kommer (1936).

Ekman spelade stora Ibsenroller som titelrollen i Peer Gynt och Hjalmar Ekdal i Vildanden samt Shakespeareroller som Shylock i Köpmannen i Venedig och Hamlet hörde också till 1930-talets repertoar. Han gestaltade Lagerkvists Bödeln och Tolstojs Fedja.

Privatliv |

Gösta Ekman gifte sig i Engelbrektskyrkan lördagen den 12 december 1914 med Greta Sundström^[2] (1887–1978), dotter till grosshandlaren Hans Fredrik Sundström och Anna Gustava Fris.^[3] I september 1915 föddes sonen Hans Gösta Ekman och i juli 1926 föddes sonen Jan Michael som dog nio månader gammal.

Sjukdom och död |

Gösta Ekman avled på Röda Korsets sjukhem av urinförgiftning i kombination med lunginflammation vid fyratiden på morgonen den 12 januari 1938. Jordfästningen ägde rum den 18 januari i Hedvig Eleonora kyrka. En tyst minut hölls i radion till hans minne. Ungefär 100 000 personer var närvarande vid färden mot begravningsplatsen och kondoleanser och blomsteruppsättningar bildade formliga drivor. Ekman är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.^[4]

Övrigt |

Vid sin bortgång var Ekman kontrakterad för följande produktioner:

• Film: Vi börja i Paris, Irefilm. Inspelad till hälften, ej fullbordad.


• Teater (Dramaten): Mayerlingdramat (Masque of Kings) av Maxwell Andersson, Hjalmar Bergmans Vävaren i Bagdad samt Sherwood Andersons Idiots delight.^[5]
  

Sedan 1939 delas Gösta Ekman-stipendiet ut av Teaterförbundet.

Filmografi |

Filmmanus |

• 
  1920 – Gyurkovicsarna
  

Regi |

• 
  1927 – En perfekt gentleman
  

Diskografi (urval) |

• 
  En herre i frack (Johnny Bode/Hasse Ekman)


• 
  Vackra Madonna från Venedig med Karin Ekelund (Johnny Bode/Hasse Ekman)


• 
  Isabella (Daisy Bell av Harry Dacre/Alma Rek)


• 
  Kvinnor och champagne (Sigge Wulff)


• 
  Byssan lull (Evert Taube)


• 
  Båklandets Vackra Maja (Sjömansvisa från Åland)

Bibliografi |

• 
  Ekman, Gösta (1928). Den tänkande August. Stockholm: Bonnier. Libris 1802902 
  

Teater |

Roller (ej komplett) |

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1907	Medverkande	Glada änkan Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		Oscarsteatern[6]
1911		Krigarliv, revy Emil Norlander	Justus Hagman	Kristallsalongen[7]
	Bengt Lagman	Bröllopet på Ulfåsa Frans Hedberg
1913	Harry Clinton Gilbert	Halvblod
1914	Lionel	Jungfrun av Orléans Friedrich Schiller		Svenska teatern, Stockholm[8]
	Prinsen	Svanevit August Strindberg
1915	Lycko-Per	Lycko-Pers resa August Strindberg
1917	Karl-Hinke	Gamla Heidelberg Wilhelm Meyer-Förster
	Erik Schrottenhofer	Pärlhalsbandet Lothar Schmidt	Gunnar Klintberg	Vasateatern (gästspel av Svenska teatern)[9]
1919	Romeo	Romeo och Julia William Shakespeare
	Reservlöjtnanten	Rödakorssystern Gustaf Collijn		Svenska teatern, Stockholm[10]
1921	Billy	Gröna hissen Avery Hopwood	Nils Johannisson	Vasateatern[11]
1922	Prins Erik	Gustav Vasa August Strindberg
	Fredrik II	Kungens dansös Rudolf Presber och Leo Stein	Gunnar Klintberg	Svenska teatern, Stockholm[12]
1923	Sandy Verall	Eliza stannar Henry V. Esmond	Gösta Ekman	Djurgårdsteatern[13]
		En herre i frack André Picard	Nils Johannisson	Svenska teatern, Stockholm[14]
	Gösta Berling	Gösta Berlings saga Selma Lagerlöf
1924		Lyckoriddaren Runar Schildt	John W. Brunius	Svenska teatern, Stockholm[15]
		Pärlhalsbandet Lothar Schmidt	Gunnar Klintberg	Svenska teatern, Stockholm[16]
	Soldaten	Graven under Triumfbågen Paul Raynal
1926	"Han"	Han som får örfilarna Leonid Andrejev	Gösta Ekman	Oscarsteatern[17]
	Soldaten	Graven under Triumfbågen Paul Raynal	Gunnar Klintberg	Oscarsteatern
	Agathon Vågdahl, ambulerande skald	Moloch Erik Lindorm	John W. Brunius	Oscarsteatern[18][19]
1927	Petrucchio	Så tuktas en argbigga William Shakespeare	Gösta Ekman Johannes Poulsen	Oscarsteatern
	Baron Armand des Essarts	Den första av herrarna Yves Mirande och André Mouézy-Éon	Gösta Ekman	Oscarsteatern[20]
	Karl-Hinke	Gamla Heidelberg Wilhelm Meyer-Förster		Oscarsteatern[21]
	Lord Arthur Dilling	Hennes sista bedrift Frederick Lonsdale	Pauline Brunius	Oscarsteatern[22]
	Marchbanks	Candida George Bernard Shaw
1928	Billy	Gröna hissen Avery Hopwood	Gösta Ekman	Oscarsteatern[23][24]
	Joseph Surface	Skandalskolan Richard Brinsley Sheridan	Johannes Poulsen	Oscarsteatern[25]
	Roy Lane	Broadway Philip Dunning och George Abbott	Mauritz Stiller	Oscarsteatern[26][27]
	Zellman Almady, hovskådespelare	En komedi på slottet Ferenc Molnar	Gösta Ekman	Oscarsteatern[28]
	Joe Meng	"Patrasket" Hjalmar Bergman	John W. Brunius	Oscarsteatern[29]
	Dumman, fil. dr, författare Peer Bille	Hokus-Pokus Curt Goetz	Gösta Ekman	Oscarsteatern[30]
	Eugene Marchbanks	Candida George Bernard Shaw	Gösta Ekman	Oscarsteatern[31]
1929	Mosca	Volpone Ben Jonson	Gunnar Klintberg	Oscarsteatern[32]
	Friherre af Leijonstam	Kära släkten Gustav Esmann	Rune Carlsten	Oscarsteatern[33]
	Tony Cavendish	Den kungliga familjen George S. Kaufman och Edna Ferber	Rune Carlsten	Oscarsteatern[34]
	Kapten Stanhope	Männen vid fronten R. C. Sherriff	Thomas Warner	Oscarsteatern[35]
1930	André Moreuil	Den stora kärleken Paul Géraldy och Robert Spitzer	Gösta Ekman	Oscarsteatern[36]
	Thomas Wolsey	Henrik VIII William Shakespeare	Thomas Warner	Oscarsteatern[36]
	Norman Overbeck	En liten olycka Floyd Dell och Thomas Mitchell	Gösta Ekman	Oscarsteatern[37]
	Max Vogel-Törnefelt	Trions bröllop Sigfrid Siwertz	John W. Brunius	Oscarsteatern[38][39]
	Friherre af Leijonstam	Kära släkten Gustav Esmann	Rune Carlsten	Oscarsteatern[40]
	Prins Erik	Gustaf Vasa August Strindberg	Gunnar Klintberg	Oscarsteatern[36]
	Victor	En tjuvkomedi Berndt Carlberg	Gösta Ekman	Oscarsteatern[41]
	Löjtnant Lennart Allard	Nyckelromanen Ragnar Josephson	Erik Berglund	Oscarsteatern[42]
	Greve Artois	En herre i frack Seymour Hicks	Nils Johannisson	Oscarsteatern[43]
1931	Greve Danilo	Glada änkan Franz Lehár		Konserthusteatern[44]
	Advokaten	En caprice Sil Vara	Gösta Ekman	Konserthusteatern[45]
	Kurano	En japansk tragedi John Masefield	Per Lindberg	Konserthusteatern[46]
1932	Billy	Gröna hissen Avery Hopwood	Gösta Ekman	Vasateatern[47]
	Karl XIV Johan	Den förste Bernadotte Herbert Grevenius	Per Lindberg	Konserthusteatern[48]
	Skomakare Victor Filosel	Min syster och jag Ralph Benatzky	Sandro Malmquist Axel Witzansky	Konserthusteatern[49]
	Leopold	Värdshuset Vita Hästen Ralph Benatzky, Eric Charell och Hans Müller
	Filip	Kanske en diktare Ragnar Josephson	Gösta Ekman	Vasateatern[50][51]
	Kattrup	Mästerkatten i stövlarna Palle Rosenkrantz	Gösta Ekman	Vasateatern[52][53]
	Roy Lane	Broadway Philip Dunning och George Abbott	Mauritz Stiller	Vasateatern[54]
	Soldaten	Graven under triumfbågen Paul Raynal	Harry Roeck Hansen	Vasateatern[55]
	Joe Meng	"Patrasket" Hjalmar Bergman	Gösta Ekman	Vasateatern[56]
	Eugene Marchbanks	Candida George Bernard Shaw	Gösta Ekman	Vasateatern[57]
	Billy	Gröna hissen Avery Hopwood	Gösta Ekman	Vasateatern[58]
1933	Advokaten	En caprice Sil Vara	Gösta Ekman	Vasateatern[59]
	Eddy Clark	Mannen och hans omoral Samuel Nathaniel Behrman	Gösta Ekman	Vasateatern[60][61]
	Stefan Barna	Högre skolan Ferenc Molnár	Gösta Ekman	Vasateatern[62][63][64]
	Kringelein	Grand Hotel Vicki Baum	Gösta Ekman	Vasateatern[65][66]
	Gustave Lebreche	Banken Louis Verneuil	Hjalmar Peters	Vasateatern[67]
1934	Hamlet	Hamlet William Shakespeare	Per Lindberg	Vasateatern[68][69]
	Herodes	Långfredag John Masefield	Per Lindberg	Vasateatern[70]
	Leo Hochberg	Män i vitt Sidney Kingsley	Per Lindberg	Vasateatern[71][72]
	Jack Dibley	Nästan gifta Walter Ellis	Gösta Ekman	Vasateatern[73]
	Baron Franz Keller	Natten till den 17:de Lajos Zilahy	Gunnar Olsson	Vasateatern[72][74]
	Bödeln	Bödeln Pär Lagerkvist	Per Lindberg	Vasateatern[75][76]
	Peer	Peer Gynt Henrik Ibsen
1935	Anton Melzer	Karriär-karriär Gábor Drégely	Gösta Ekman	Vasateatern[77][78]
	Fjodor Vasiljevitj	Fedja eller Det levande liket Leo Tolstoj	Per Lindberg	Vasateatern[79]
	Felix Munck	En förtjusande fröken Ralph Benatzky	Gösta Ekman	Vasateatern[80][81]
	Shylock	Köpmannen i Venedig William Shakespeare	Per Lindberg	Vasateatern[82]
1936	Peter Peter	Peter Peter Curt Goetz	Gösta Ekman	Vasateatern[83]
	Baron Fernando Cassini/Eugène Charlier	Cassini de Paris Rudolf Lothar och Hans Adler	Harry Roeck Hansen	Vasateatern[84][85]
	Hjalmar Ekdal	Vildanden Henrik Ibsen	Martha Lundholm	Vasateatern
	Billy	Gröna hissen Avery Hopwood	Gösta Ekman	Vasateatern[86]
1937	Doktor Clitterhouse	Doktor Clitterhouse Barré Lyndon	Gösta Ekman	Vasateatern[86][87]
	Baron Fernando Cassini/Eugène Charlier	Cassini de Paris Rudolf Lothar och Hans Adler	Helge Wahlgren	Göteborgs stadsteater[88]

Regi (ej komplett) |

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1923	Eliza stannar	Henry V. Esmond	Djurgårdsteatern[13][89]
1926	Han som får örfilarna Тот, кто получает пощёчины, Tot kto palucaet posceciny	Leonid Andrejev	Oscarsteatern
1927	Så tuktas en argbigga The Taming Of The Shrew	William Shakespeare Översättning Carl August Hagberg	Oscarsteatern Regi tillsammans med Johannes Poulsen
	Den första av herrarna Au Premier de Ces Messieurs	Yves Mirande och André Mouézy-Éon	Oscarsteatern[20]
1928	Candida	George Bernard Shaw Översättning Hugo Vallentin	Oscarsteatern
	Gröna hissen Fair and Warmer	Avery Hopwood	Oscarsteatern[24][90]
	En komedi på slottet Spiel im Schloss	Ferenc Molnár	Oscarsteatern
	Hokus-Pokus Hokuspokus	Curt Goetz Översättning Nalle Halldén	Oscarsteatern[30]
1930	Gröna hissen Fair and Warmer	Avery Hopwood	Oscarsteatern
	Den stora kärleken Son mari	Paul Géraldy och Robert Spitzer Översättning Gunnar Klintberg	Oscarsteatern
	En liten olycka Little accident	Floyd Dell och Thomas Mitchell	Oscarsteatern
	En tjuvkomedi	Berndt Carlberg	Oscarsteatern
1931	En caprice	Sil Vara	Konserthusteatern[45]
1932	Gröna hissen Fair and Warmer	Avery Hopwood	Vasateatern
	En caprice	Sil Vara	Vasateatern
	Till Hollywood Merton of the Movies	George S. Kaufman och Marc Connelly Översättning Ella Taube	Vasateatern
	Kanske en diktare	Ragnar Josephson	Vasateatern
	Mästerkatten i stövlarna	Palle Rosenkrantz	Vasateatern[52]
	"Patrasket"	Hjalmar Bergman	Vasateatern[56]
	Candida	George Bernard Shaw	Vasateatern
	Gröna hissen Fair and Warmer	Avery Hopwood	Vasateatern[24]
1933	Mannen och hans omoral The Second Man	Samuel Nathaniel Behrman	Vasateatern[60][61]
	En caprice	Sil Vara	Vasateatern[59]
	Högre skolan Olimpia	Ferenc Molnár	Vasateatern[62][63]
	Grand Hotel Menschen im Hotel	Vicki Baum	Vasateatern[65]
	I de bästa familjer In The Best Of Families	Anita Hart och Maurice Braddell	Vasateatern
	Gröna hissen Fair and Warmer	Avery Hopwood	Lorensbergsteatern
	Middag kl. 8 Dinner at Eight	George S. Kaufman och Edna Ferber	Vasateatern
1934	Nästan gifta Almost a Honeymoon	Walter Ellis	Vasateatern[73]
1935	Karriär-karriär A szerencse fia	Gábor Drégely	Vasateatern[77][78]
	En förtjusande fröken Bezauberndes Fräulein	Ralph Benatzky	Vasateatern[80][81]
1936	Peter Peter Ingeborg	Curt Goetz	Vasateatern
	Gröna hissen Fair and Warmer	Avery Hopwood	Vasateatern
1937	Doktor Clitterhouse The Amazing Dr. Clitterhouse	Barré Lyndon	Vasateatern

Bilder |

• 
  

  

  
  

  
  

  Med Tora Teje i pjäsen Gamla Heidelberg (1917).
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Från teaterstycket Dahlin och drottningen (1925).
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Hamlet på Vasateatern 1934.
  

  
  

  
  

Referenser |

Källor |

• 
  Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970

Noter |

1. 
   ^ Svensk uppslagsbok. Malmö. 1931 ^{[sidnummer behövs]}
   


2. 
   ^ Gustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.341
   


3. 
   ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
   


4. 
   ^ Hitta graven
   


5. 
   ^ Gustaf V och hans tid 1938-1947, Erik Lindorm 1947 sid.10
   


6. 
   ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 61. Libris 8081302 
   


7. 
   ^ Djävulspakten: Gösta Ekmans liv och konstnärskap, Carina Burman 2011 ISBN 91-0-012543-1 s. 78
   


8. 
   ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-03-05/15730/9. Läst 29 augusti 2015. 
   


9. 
   ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015. 
   


10. 
    ^ Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 189. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015. 
    


11. 
    ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14375&pos=275. Läst 11 juli 2015. 
    


12. 
    ^ Från Stockholms teatrar 1922 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) s. 122
    


13. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 11 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-11/215/6. Läst 26 juli 2015. 
    


14. 
    ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015. 
    


15. 
    ^ ”'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
    


16. 
    ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015. 
    


17. 
    ^ ”'Han som får örfilarna' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 13. 22 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-22/287/13. Läst 2 augusti 2015. 
    


18. 
    ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
    


19. 
    ^ Bo Bergman (14 november 1926). ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-14/310/16. Läst 2 augusti 2015. 
    


20. ^ [a b] Bo Bergman (9 oktober 1927). ”'Den första av herrarna' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-09/274/16. Läst 5 januari 2016. 
    


21. 
    ^ Oscar Rydqvist (20 oktober 1927). ”På Skolteater”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-20/285/8. Läst 6 januari 2016. 
    


22. 
    ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
    


23. 
    ^ ”Reprispremiär på 'Gröna hissen'”. Dagens Nyheter: s. 14. 4 mars 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-04/62/14. Läst 6 januari 2016. 
    


24. ^ [a b c] ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22273&pos=331. Läst 11 juli 2015. 
    


25. 
    ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016. 
    


26. 
    ^ Bo Bergman (29 april 1928). ”'Broadway' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-29/116/17. Läst 6 januari 2016. 
    


27. 
    ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
    


28. 
    ^ Bo Bergman (9 september 1928). ”Lördagskvällens premiärer: 'En komedi på slottet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-09-09/246/15. Läst 6 januari 2016. 
    


29. 
    ^ Bo Bergman (2 november 1928). ”Hjalmar Bergmans 'Patrasket'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-02/300/1. Läst 6 januari 2016. 
    


30. ^ [a b] Bo Bergman (13 december 1928). ”'Hokus-Pokus' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-12-13/341/6. Läst 6 januari 2016. 
    


31. 
    ^ Svenska Dagbladets årsbok 1928 s. 143
    


32. 
    ^ Svenska Dagbladets årsbok 1929 s. 120
    


33. 
    ^ ”Sceno och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 8 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-08/66/12. Läst 9 maj 2016. 
    


34. 
    ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016. 
    


35. 
    ^ ”Männen vid fronten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22322&pos=105. Läst 10 juni 2015. 
    


36. ^ [a b c] Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 146
    


37. 
    ^ Bo Bergman (23 mars 1930). ”'En liten olycka' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-23/80/8. Läst 4 mars 2017. 
    


38. 
    ^ ”Trions bröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22324&pos=158. Läst 11 juni 2015. 
    


39. 
    ^ Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 145
    


40. 
    ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 19 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-19/223/7. Läst 9 maj 2016. 
    


41. 
    ^ Bo Bergman (12 oktober 1930). ”'En tjuvkomedi' på Oscars”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-12/277/1. Läst 4 mars 2017. 
    


42. 
    ^ ”Nyckelromanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22327&pos=110. Läst 10 juni 2015. 
    


43. 
    ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 97. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
    


44. 
    ^ Wifstrand (1962), sid 93
    


45. ^ [a b] Bo Bergman (22 november 1931). ”Tre lördagspremiärer: 'Caprice' på Konserthusteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-11-22/318/4. Läst 27 augusti 2015. 
    


46. 
    ^ Bo Bergman (12 december 1931). ”Österländskt på Ekmans-teatern: 'En japansk tragedi' gjorde stor lycka”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-12/338/1. Läst 3 januari 2016. 
    


47. 
    ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 19 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-19/77/12. Läst 16 april 2016. 
    


48. 
    ^ Ord och Bild 1932 s. 396
    


49. 
    ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 109. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
    


50. 
    ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
    


51. 
    ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
    


52. ^ [a b] ”Mästerkatten i stövlarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14403&pos=352. Läst 11 juli 2015. 
    


53. 
    ^ ”'Mästerkatten' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-03/269/7. Läst 7 januari 2016. 
    


54. 
    ^ ”'Broadway'-repris”. Dagens Nyheter: s. 10. 26 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-26/292/10. Läst 27 augusti 2015. 
    


55. 
    ^ ”Graven under triumfbågen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14430&pos=354. Läst 11 juli 2015. 
    


56. ^ [a b] ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015. 
    


57. 
    ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14530&pos=356. Läst 11 juli 2015. 
    


58. 
    ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015. 
    


59. ^ [a b] Bo Bergman (25 januari 1933). ”'En caprice' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-25/23/5. Läst 27 augusti 2015. 
    


60. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
    


61. ^ [a b] ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015. 
    


62. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) sid. 180
    


63. ^ [a b] ”Högre skolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14416&pos=361. Läst 12 juli 2015. 
    


64. 
    ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
    


65. ^ [a b] Bo Bergman (19 mars 1933). ”'Grand Hotel' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-19/76/7. Läst 14 juli 2015. 
    


66. 
    ^ Teatern 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 179
    


67. 
    ^ ”Banken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14284&pos=29. Läst 5 juli 2015. 
    


68. 
    ^ ”Hamlet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14433&pos=365. Läst 14 juli 2015. 
    


69. 
    ^ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 184
    


70. 
    ^ ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015. 
    


71. 
    ^ ”Män i vitt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14191&pos=368. Läst 14 juli 2015. 
    


72. ^ [a b] Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 125
    


73. ^ [a b] ”Nästan gifta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14192&pos=369. Läst 14 juli 2015. 
    


74. 
    ^ ”Natten till den 17:de april”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14254&pos=370. Läst 14 juli 2015. 
    


75. 
    ^ ”Bödeln”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14174&pos=372. Läst 14 juli 2015. 
    


76. 
    ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 127
    


77. ^ [a b] ”Som man är klädd”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14200&pos=373. Läst 14 juli 2015. 
    


78. ^ [a b] Teateralmanack 1935 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936) s. 185
    


79. 
    ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015. 
    


80. ^ [a b] ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14204&pos=375. Läst 14 juli 2015. 
    


81. ^ [a b] Oscar Rydqvist (22 mars 1935). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-03-22/80/17. Läst 27 augusti 2015. 
    


82. 
    ^ Bo Bergman (29 december 1935). ”Gösta Ekman: Köpmannen i Venedig”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-29/354/1. Läst 27 december 2015. 
    


83. 
    ^ Bo Bergman (17 januari 1936). ”'Peter Peter' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-17/15/10. Läst 16 april 2016. 
    


84. 
    ^ Bo Bergman (14 februari 1936). ”'Cassini de Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-14/43/10. Läst 27 augusti 2015. 
    


85. 
    ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 374
    


86. ^ [a b] Bo Bergman (5 januari 1937). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-05/4/5. Läst 27 augusti 2015. 
    


87. 
    ^ Teateråret 1937 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1937 (1938) s. 192
    


88. 
    ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 166. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
    


89. 
    ^ Svenska Dagbladets årsbok 1923 s. 90
    


90. 
    ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) sid. 145
    

Vidare läsning |

• 
  Burman, Carina (2011). Djävulspakten: Gösta Ekmans liv och konstnärskap. Albert Bonniers Förlag. Libris 12140923. ISBN 91-0-012543-1 
  


• 
  Torsslow, Stig: Frans Gösta Viktor Ekman i Svenskt biografiskt lexikon (1950)

Externa länkar |

• 
  Wikimedia Commons har media som rör Gösta Ekman den äldre.
  Bilder & media
  
  


• 
  Gösta Ekman den äldre på Internet Movie Database (engelska)
  


• 
  Gösta Ekman den äldre på Svensk Filmdatabas
  


• Ekmansällskapets hemsida

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 42135497 • LCCN: no97027097 • ISNI: 0000 0000 5464 0725 • GND: 130418633 • SELIBR: 185825 • SUDOC: 109281284 • BNF: cb15094893q (data) • BIBSYS: 90870399 • NKC: xx0157541 • BNE: XX1649056 • SBL: 15861