Fil:Johan Åkerman.JPG




Sammanfattning




















BeskrivningJohan Åkerman.JPG

Français : Johan Akerman lors du match Rouen-Amiens du 22 décembre 2012
Datum 22 december 2012, 19:59:28
Källa Eget arbete
Skapare TaraO


Licensiering



Jag, upphovsrättsinnehavaren av detta verk, publicerar härmed det under följande licens:










w:sv:Creative Commons

erkännandedela lika


 Denna fil har gjorts tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-Dela Lika 3.0 Generisk



Du är fri:


  • att dela – att kopiera, distribuera och sända verket


  • att remixa – att skapa bearbetningar



På följande villkor:


  • erkännande – Du måste ge lämpligt erkännande, ange en länk till licensen och indikera om ändringar har gjorts. Du får göra det på ett lämpligt sätt, men inte på ett sätt som föreslår att licensgivaren stödjer dig eller din användning.


  • dela lika – Om du ändrar, bearbetar eller bygger vidare på verket får du endast distribuera resultatet under samma licens eller en licens som liknar denna.




https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0
CC BY-SA 3.0
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
truetrue










-

Popular posts from this blog

VLT Carioca

Image
VLT Carioca Informações Proprietário Prefeitura do Rio de Janeiro Local [[Rio de Janeiro, RJ]] País {{country data Brasil| country flag2| name = Brasil| variant = | size = }} Tipo de transporte Bonde (Veículo leve sobre trilhos) Número de linhas 2 (+1 em construção) Número de estações 26 (+3 em construção) Tráfego 80 mil passageiros/dia [ 1 ] (dezembro/2018) Website www.vltrio.com.br Funcionamento Início de funcionamento 5 de junho de 2016 (2 anos) Operadora(s) Concessionária do VLT Carioca S.A. Número de veículos 32 Alstom Citadis Comprimento dos veículos 44 m (144 ft) Dados técnicos Extensão do sistema 28 km (17,4 mi) [ 2 ] Frequência 5–10 minutos Bitola Bitola padrão/internacional 1 435 mm (4,71 ft) Eletrificação APS, 750V DC Velocidade média 15 km/h (9,32 mph) [ 2 ] Velocidade máxima 50 km/h (31,1 mph) ...
Read more

Måne

Image
För jordens måne, se Månen. Några månar i solsystemet i skala till vår måne En måne , naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis, är Hyperion som kaotiskt roterar kring Saturnus. En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid. En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I vårt eget solsystem känner vi i nuläget till 173 månar runt sex av de åtta planeterna [ 1 ] : Jorden – månen Mars – Phobos och Deimos Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 59 andra kända månar Saturnus – Titan (den enda måne...
Read more

A planet that cannot be orbited [duplicate]

Image
3 $begingroup$ This question already has an answer here: A moon that is hard to orbit 4 answers I'm wondering if it is possible for a planet to be impossible to orbit stably over a significant length of time. The shorter the length of time the planet can be orbited for, the better. It should be possible to land on the planet, just not to maintain an orbit around it without the requirement for near-constant fuel expenditure for stationkeeping purposes. What mechanism could cause the planet to be almost impossible to orbit for more than a few orbital periods? reality-check spaceships hard-science orbital-mechanics ...
Read more