Folk
| Folk |
|---|
 Friheten på barrikaderna av Eugène Delacroix. Målningen illustrerar den vänsterpolitiska användningen av ordet folk (här i väpnad kamp för ökade rättigheter).
|
Folk eller folkslag är två benämningar för en större grupp människor som delar vissa gemensamma egenskaper. Detta kan bland annat gälla utseende och levnadsmönster.[1] Begreppet folk är ofta kopplat till en nation, det vill säga en självstyrande eller självständig enhet med en egen befolkning, men kan även syfta på en särskild del av denna befolkning.[2]
Folkslag och folkgrupp är två sidoformer med delvis olika betydelse. Det förra har en äldre historia (i svenska språket, sedan 1659[1]), och det andra är en nyare benämning som i modern skrift används omväxlande med etnisk grupp.
Innehåll
1 Definition och användning
1.1 Politiskt bruk
1.2 Andra ord
2 Etymologi
3 Se även
4 Referenser
Definition och användning |
Den vanligaste betydelsen av folkbegreppet är en sammanfattande benämning på de människor som bor i eller härstammar från samma land eller stat. Ibland men inte alltid är folk synonymt med nation eller folkgrupp.[3]
I nutida sammanhang är ordet folk ett delvis svårdefinierat begrepp, ofta använt inom sociala eller politiska sammanhang om ett kollektiv av människor med vissa gemensamma karakteristika eller i andra sammanhang för att beteckna befolkningens stora massa[3] i ett visst land eller område.
Politiskt bruk |
I vardagslag används ordet folk ibland även för att markera en social tillhörighet. Då syftar ordet på "vanligt folk", folk i allmänhet. Denna betydelse av ordet kan användas politiskt, för att markera avståndet till en besutten elit med påstått orättvis tillgång på makt och resurser.[4]
Ordet har i politiska sammanhang fått delvis olika innebörd, beroende på politisk hemmahörighet hos talaren, En vänsterpolitiker eller -anhängare kan koppla samman ordet med den arbetande klassen och dess kamp emot påstått ekonomiska orättvisor;[5] en nationalistiskt färgad politiker eller sympatisör kan istället använda ordet i samband med det egna folket, vilket då sätts i samband med en nation eller nationalstat.[6]
Andra ord |
I etnologiska och antropologiska sammanhangen används numera ofta de relaterade begreppen etnicitet och etnisk grupp (från grekiskans ethnos). Det första syftar på en grupptillhörighet[7] hos en viss grupp människor, det andra är benämningen på denna grupp. Begreppen är således inte identiska men utgår i båda fallen från en självupplevd tillhörighet, vilket skiljer sig från den äldre begreppen folk och folkslag och deras kopplingar till nationsbegreppet.[8]
Etymologi |
Ordet folk kommer från det fornsvenska ordet med samma stavning ('mängd', 'skara'[4]). Det stammar ursprungligen från urgermanskans fulka ('krigsskara', 'okänt antal'), via fornhögtyskans folc. Den äldsta belagda referensen i germanska språk är från 700-talet och verkar bära betydelsen 'mängd', 'hop', 'skara'[3] (tyska: viele). Ordet är möjligen besläktat med orden fylka, fylke och fylking, och det har även lånats in i litauiskan som pulkas ('skara') och fornslaviska som plōkō ('krigarskara').[3]
Det betydelsemässigt snarlika latinska ordet vulgus ('människoskara') är sannolikt inte besläktat, eftersom ljudförändringen till f inte skedde från v utan istället från indogermanskans p; en framkastad hypotes är istället släktskap med latinets plēbs[3]/plēre ('människoskara'). Även latinets pōpulus ('folkgemenskap') har ansetts[3] vara en språklig släkting, liksom det svenska ordet full.[3]
Se även |
- Hövdingadöme
- Demokrati
- Släkte
- Släkt
Referenser |
- ^ [a b] folkslag i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 april 2017.
^ folk i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 april 2017.
- ^ [a b c d e f g] ”FOLK”. saob.se. Svenska Akademien. http://www.saob.se/artikel/?seek=folk&pz=1#U_F891_181864. Läst 28 april 2017.
- ^ [a b] folk (NE:s ordbok) i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 april 2017.
^ Wåg, Mathias (4 januari 2017). ”De är inte folket, de är den nya eliten”. tidningenbrand.se. https://tidningenbrand.se/2017/01/04/de-ar-inte-folket-de-ar-den-nya-eliten/. Läst 28 april 2017.
^ Jansson, Mikael/Richtoff, Roger/Söder, Björn/Ahl, Jeff (10 januari 2016). ”SD: ”Vår försvarspolitik den enda som folket stöder””. https://www.svd.se/sd-var-forsvarspolitik-den-enda-som-folket-stoder. Läst 28 april 2017.
^ etnicitet i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 april 2017.
^ etnisk grupp i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 28 april 2017.
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| |||||||||||
| ||||||||||||||
|
