Syrien
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Syriska arabiska republiken الجمهوريّة العربيّة السّوريّة al-Jumhuriyyah al-'Arabiyyah as-Suriyyah | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||
Nationalsång: ”Homat el Diyar Hemlandets försvarare ” | ||||||
 | ||||||
Huvudstad (och största stad) | Damaskus | |||||
| Officiellt språk | Arabiska | |||||
| Statsskick | Republik | |||||
| - | President | Bashar al-Assad | ||||
| - | Premiärminister | Imad Khamis | ||||
| Självständighet | från Förenade arabrepubliken | |||||
| - | Deklarerad | 5 oktober 1961 | ||||
| - | Erkänd | 5 oktober 1961 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 185 180 km² (89:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 1,1 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2012 års uppskattning | 22 530 746 [1](53:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 122 inv./km² (101:a) | ||||
BNP (PPP) | 2011 års beräkning | |||||
| - | Totalt | $ 105,238 miljarder (63:e) | ||||
| - | Per capita | $ 5 043 | ||||
HDI (2011) | ▼ 0,632 (medium) (109:e) | |||||
| Valuta | Syriskt pund ( SYP) | |||||
| Tidszon | UTC+2 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Jabal el-Sheikh, 2 814 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Assadsjön, 80 km² | ||||
| - | Längsta flod | Eufrat | ||||
| Nationaldag | 17 april | |||||
| Nationalitetsmärke | SYR | |||||
| Landskod | SY, SYR, 760 | |||||
| Toppdomän | .sy | |||||
| Landsnummer | 963 | |||||
Syrien (arabiska: سورية), formellt Syriska arabiska republiken, alternativt Syriska arabrepubliken (arabiska: الجمهورية العربية السورية)[2], är ett land i västra Asien och gränsar till Libanon i väst, Turkiet i norr, Irak i öst, Jordanien i syd och Israel i sydväst. Två tredjedelar av Golanhöjderna är sedan 1967 ockuperat av Israel och blev 1981 annekterat av Israel, den östra tredjedelen styrs av Syrien, med UNDOF (FN:s övervakningsstyrka för truppåtskillnad mellan Israel och Syrien) emellan som upprätthåller en buffertzon för att implementera lila linjens vapenvila.[3][4] Syriens huvudstad och största stad är Damaskus och landet har kust mot Medelhavet.
Syrien, ett land bestående av bördiga slätter, höga berg och öknar, bebos av en rik blandning av olika etniska och religiösa grupper. Bland de etniska grupperna finns bland andra syriska araber, greker, armenier, assyrier/syrianer, kurder, tjerkesser [5], mandéer [6] och turkar. Religiösa grupper innefattar sunniter, kristna, alawiter, druser, ismailiter, mandéer, shiiter, sufer, salafister, yazidier och judar. Sunniterna utgör den största religiösa gruppen i landet.
Syrien blev ett självständigt land första gången 1946, efter att tidigare ha varit en del av det Osmanska riket och under mellankrigstiden ett NF-mandat styrt av Frankrike. 1958-1961 ingick Syrien i Förenade arabrepubliken tillsammans med Egypten, men blev sedan åter självständigt. Landet har sedan början av 1960-talet kontrollerats av Baathpartiet och sedan 1970 av al-Assad-familjen.
Konflikter i landet mellan den styrande makteliten och vissa av det syriska folket har flera gånger lett till uppror, senast genom det inbördeskrig som sedan 2011 förvandlat stora delar av landet till en krigszon. Inbördeskriget har lett till att större och mindre områden övertagits av väpnad opposition och att de kurdiska styrkorna i nordöst förklarat sig självstyrande. Under kriget mellan dessa tre grupperingar har den jihadistiska terrorganisationen Islamiska staten (IS) etablerat sig i den centrala och östra delen av landet. Utländsk inblandning i inbördeskriget har skett via Iran (för regeringen), Ryssland (sedan 2015, för regeringen), en USA-stödd koalition (mot IS, för kurder och tidigare för oppositionsgrupper) och Turkiet (för icke-kurdiska oppositionsgrupper och mot övriga).
Inbördeskriget har lett till en stor utvandring till bland annat Libanon, Jordanien, Turkiet och Europa. En stor utvandringsvåg 2015 till länder i Europeiska unionen var huvudorsaken till Migrationskrisen i Europa.
Innehåll
1 Etymologi
2 Historia
2.1 Bakgrund
2.2 Franskt mandat
2.3 Efter andra världskriget
2.4 Syriska inbördeskriget (2011–)
3 Geografi
3.1 Klimat
4 Politik och styre
4.1 Administrativ indelning
4.2 Militär
5 Ekonomi
5.1 Naturresurser
5.2 Turism
5.2.1 Före 2011
5.2.2 Efter 2011
5.2.3 Syriens världsarv
6 Demografi
6.1 Språk
6.2 Större städer
6.3 Hälso- och sjukvård
6.4 Utbildning
6.4.1 Läskunnighet
7 Kultur och samhälle
7.1 Litteratur
7.2 Musik
7.3 Television
7.4 Idrott
7.5 Syriska köket
7.6 Kända personer med syriskt ursprung
7.7 Helgdagar
8 Internationella rankningar
9 Se även
10 Kommentarer
11 Referenser
12 Externa länkar
Etymologi |
Termen Syrien kommer från de antika grekernas namn för syrier, Σύριοι Syrioi som tillämpades på assyrierna och araméerna.[7][8] Många moderna akademiker bekräftar att termen 'Syrien' härleddes från Ἀσσυρία, Assyrien, som kommer från akkadiskans Aššur.[9]
Denna teori har bekräftats med säkerhet sedan Çineköy-inskriptionen, som upptäcktes år 2000 (Rollinger 2006). Denna fastslår att namnet Syrien härleds från Assyrien (likaledes att termen syrier etymologiskt kommer från assyrier).[10]
Historisk karta över Syrien på korstågstiden.
Historia |
Bakgrund |
Det område som i dag kallas Syrien erövrades av muslimska araber på 600-talet. Området var sedan en del av ett islamiskt kalifat, först det umayyadiska och från mitten av 700-talet det abbasidiska.
Under de följande århundradena kontrollerades området eller delar av området i tur och ordning av bland andra egyptiska regeringar, abbasiderna, korsfarare och mamluker. På 1500-talet erövrades området av osmanerna och uppgick i det osmanska imperiet.
Franskt mandat |
Imperiet bestod i 400 år fram till första världskriget, då de vinnande makterna Frankrike, Storbritannien och Ryssland styckade upp Storsyrien enligt det hemliga Sykes-Picot-avtalet.[11] Det område som idag utgör Syrien inordnades under det franska kolonialimperiet, och fransmännen styrde landet med järnhand i 25 års tid under ett NF-mandat.
Vid övertagandet var både ekonomin och administrationen i mycket dåligt skick. Fransmännen kontrollerade viktiga funktioner i samhället, och hindrade syrierna från politisk aktivitet. Alla nationalistiska strävanden slogs ned, och man frånhöll även människorna deras medborgerliga rättigheter.[12] Missnöjdheten bland folket ledde 1925 till en allmän revolt, ledd av druserna. Upproret slogs snabbt ner, men missnöjet mot fransmännen fortsatte och kulminerade 1939, när Turkiet tilläts annektera Hatay-provinsen i nordväst.[11] Fler och fler röster om självständighet började höjas i Syrien. Den franska exilregeringen ledd av general de Gaulle gav till slut efter och lovade Syrien självständighet.
Efter andra världskriget |
Syrien förklarades självständigt den 17 april 1946, i samband med att de sista franska trupperna lämnade landet. Därefter karakteriserades politiken i landet (men även i regionen i stort) av oroligheter, och regeringarna avlöste varandra.
Syrien blev ett centrum för panarabiska strömningar och för arabstaternas motstånd mot FN:s beslut att dela Palestina i en judisk och en arabisk stat. Frivilligförband organiserades på syriskt territorium och dessa överskred vid flera tillfällen i början av 1948 gränsen till Palestina och anföll judiska kolonier. Senare samma år ryckte reguljära syriska trupper in i Palestina för att tillsammans med övriga arabstater försöka förhindra upprättandet av den israeliska staten. 1949 ingicks ett vapenstilleståndavtal mellan Israel och Syrien.[13]
Under andra halvan av 1950-talet blev Baathpartiet den starkaste politiska kraften i Syrien, och de kombinerade panarabism med socialism. Syrien ingick i union med Egypten mellan 1958 och 1961. Regeringen skrev också under avtal om ekonomiskt och militärt samarbete med Sovjetunionen. Efter en militärkupp 1963 förstatligades stora delar av näringslivet och en jordreform genomfördes.
Militärkuppen 1963 förde den nuvarande regeringen till makten. Det socialistiska Baathpartiet regerade i ett i praktiken enpartisystem, där oppositionspartier inte erkändes. Partiet nationaliserade banker och industrier. En ny regering 1966 stärkte ytterligare banden till Sovjetunionen. Genom ytterligare en kupp 1970 togs makten över av Hafez al-Assad, vilket förde landet mot en mer auktoritär regering där all makt skulle komma att centreras runt honom som Syriens president. Med hjälp av säkerhetstjänsten och militären höll han ett hårt grepp om det syriska folket i 30 år.[12] Banden till Sovjetunionen bibehölls sedan Hafez al-Assad tagit makten 1970. Sedan al-Assad avlidit 2000 efterträddes han av sin son Bashar al-Assad.
Syrien förlorade Golanhöjderna till Israel i sexdagarskriget. Kravet att detta område ska återlämnas har flera gånger utgjort stötestenen vid informella fredsförhandlingar där Israel och Syrien varit inblandade. Under och efter inbördeskriget i Libanon fick Syrien en förhållandevis vittgående kontroll över Libanon, vilket lett till konflikter med grupper där och resulterade i Cederrevolutionen 2005.
Militär kontroll av olika delar av Syrien under syriska inbördeskriget.
Kontrollerat av Syriens regering
Kontrollerat av de Syriska demokratiska styrkorna (SDF)
Kontrollerat av den syriska oppositionen
Kontrollerat av Hayat Tahrir Al Sham
Kontrollerat av Islamiska staten
Burj Al Islam
Syriska inbördeskriget (2011–) |
2011 utbröt protester i Syrien mot den sittande presidenten inspirerade av protesterna i arabvärlden 2010–2011. Regeringen svarade både med eftergifter och med våld.[14] Den 11 november 2011 släppte Human Rights Watch en 63-sidig rapport som hävdade att den syriska regeringen begick systematiska övergrepp och använde dödligt våld mot civila. Rapporten betecknar det som ett brott mot de mänskliga rättigheterna.[15] Under ett seminarium den 12 september 2012, arrangerat av Olof Palmes Internationella Center och ABF i Stockholm, berättade Amnestys generalsekreterare Lise Bergh att fall av avrättningar och andra övergrepp hade utförts av såväl den "Fria syriska armén" som regeringstrupper.[16] Mycket tydde på att de syriska rebellerna i ett tidigt stadium fått hjälp från främmande makt, både vad gäller vapen och underrättelser.[17] Rysslands utrikesminister Sergei Lavrov pekade formellt ut USA som den främmande makt som i hemlighet hade beväpnat de syriska rebellerna.[18]
Under kriget har ett flertal internationella medlingsförsök genomförts, bland annat av Arabförbundet och FN.[19] EU har sedan oroligheterna började vid upprepade tillfällen fördömt regeringens brutala repression mot demonstranter och civila och krävt att våldet upphör. EU har till följd av det fortsatta våldet beslutat att införa sanktioner riktade mot regeringen. EU stödjer vidare FN:s och Arabförbundets gemensamma sändebud Lakhdar Brahimi och hans fortsatta arbete för att försöka hitta en fredlig lösning på konflikten.[20] I september 2013 beslutade Migrationsverket att villkorslöst ge alla syrier som kommer till Sverige permanent uppehållstillstånd.[21]
Ryssland har sedan 30 september 2015 med stöd av det iranska revolutionsgardet intervenerat militärt i det pågående syriska inbördeskriget. Ryska angrepp har bland annat riktat sig mot rebellgrupper som stöds och beväpnats av USA. Det syriska inbördeskriget har utvecklats till vad många[vilka?] anser vara ett ombudskrig mellan Ryssland och USA.[22][23][24][25][26][27]
Inbördeskriget har lett till att omkring nio miljoner syrier är flyktingar. Av dessa är sex miljoner internflyktingar medan tre miljoner har flytt till Turkiet, Libanon, Jordanien och Irak.[28]
Sedan februari 2018 kontrollerar Syriska arabiska armén (SAA) ungefär 55,1 procent av Syriens territorium, medan Syriska demokratiska styrkorna kontrollerar 27,4 procent, olika rebellgrupper kontrollerar 11,6 procent och ISIS kontrollerar 6,1 procent av landet.[29]
Geografi |
Syrien omfattar den norra delen av Levanten, utom delar av kustområdet som tillhör Libanon eller Turkiet. Eufrat flyter genom landet från norr till sydöst, vilket ger en koppling till Mesopotamien. Längst i nordöst når Syrien även fram till Tigris.
I västra delen av Syrien rinner Nahr al-Asi (antikens Orontes från söder mot norr). Mellan flodens lopp och medelhavskusten i väster ligger syriska kustbergen, en nordlig fortsättning på Libanonberget.
I södra delen av Syrien utbreder sig Syriska öknen. Även områdena i sydväst, runt huvudstaden Damaskus, är torra; området ligger i regnskugga öster om Libanonberget och Anti-Libanon.
Politiskt omges Syrien av Libanon i väster, av Israel (som sedan 1967 ockuperar Golanhöjderna) i sydväst, av Jordanien i söder, av Irak i öster samt av Turkiet i norr.[30] Den längsta landgränsen har Syrien mot Turkiet, där stora delar av gränsen löper genom etniskt kurdiska områden (Turkiska Kurdistan och delar av norra Syrien).
Klimat |
Syriens kust har ett medelhavsklimat med varma, torra somrar och regniga, milda vintrar. Resten av landet har i allmänhet ett torrt klimat. I sydöst, där Hamadöknen ligger, råder det ett ökenklimat med väldigt varma somrar (över 40 grader). Under vintern så snöar det ofta i bergen, och det händer också att det kommer nederbörd i form av snö i huvudstaden Damaskus.
Syrien har en mycket artrik flora, speciellt i och runt bergen.[31]
Panoramisk vy av Ayn Al Bayda, Latakia, en by i norra Syrien.
Politik och styre |
Syriens parlament i mitten av 1900-talet.
Syrien är officiellt en enhetlig republik. Tillämpandet av konstitutionen 2012 transformerade Syrien till en semipresidentiell republik där det blev en konstitutionell rätt att välja individer som inte är en del av Nationella progressiva fronten.[32] Presidenten är statschef och överbefälhavare och nomineras formellt av parlamentet och måste godkännas i en folkomröstning.[32]Mandatperioden är sju år och presidenten kan återväljas. Parlamentets 250 ledamöter utses i val vart fjärde år. Bashar al-Assad, son till avlidne presidenten Hafez al-Assad, är sedan 2000 Syriens president. Baathpartiets ideologi är panarabiskt med socialistiska förtecken och partiet dominerar den politiska scenen. Utrikespolitiskt har landet länge varit allierat med Sovjetunionen och Egypten, senare med Iran och Ryssland. Den lagstiftande församlingen, Folkets råd, är det ansvariga organet för att stifta lagar, godkänna regeringens propositioner samt för att debattera politik.[32] Vid en misstroendeomröstning backad av en enkel majoritet måste premiärministern lämna in kabinettens entledigande till presidenten.
Bashar al-Assad, landets nuvarande president sedan 2000.
Den verkställande makten består av presidenten, två vicepresidenter, premiärministern och ministerrådet (kabinetten). Konstitutionen kräver att presidenten är muslim, men deklarerar inte Islam som landets statsreligion.[33] Den 31 januari 1973 tillämpade dåvarande presidenten Hafez al-Assad en ny konstitution som ledde till en nationell kris. Till skillnad från tidigare konstitutioner krävde inte denne att Syriens president måste vara muslim, vilket gav upphov till häftiga demonstrationer i Hamah, Homs och Aleppo organiserade av terrorstämplade Muslimska brödraskapet samt 'ulaman. De betecknade Assad som ''guds fiende'' och uppmanade till jihad mot hans styre.[34] Regeringen överlevde en serie av militanta revolter, huvudsakligen av Muslimska brödraskapet, mellan 1976 och 1982.
Konstitutionen ger presidenten rätt till att utse ministrar, utropa krig och undantagstillstånd, utfärda lagar (något som, förutom i krisfall, måste ratificeras av Folkets råd), deklarera amnesti, ändra konstitutionen samt befordra statsförvaltning och militär.[35]
Syriens lagstiftande församling är Folkets råd (arabiska: مجلس الشعب, Majlis al-Sha'ab) . Folkets råd har ett enkammarsystem. I den tidigare konstitutionen hölls det inte flerpartival för församlingen, med två tredjedelar automatiskt givna till den styrande koalitionen.[35][36] Den 7 maj 2012 höll Syrien sitt första val där partier utanför den styrande koalitionen kunde ställa upp. Sju nya partier ställde upp i valet, varav Populära fronten för förändring och befrielse var det största oppositionspartiet. De beväpnade rebellerna beslöt sig för att inte ställa upp och uppmanade sina följare att bojkotta valet.
Presidenten är för närvarande den regionala sekreteraren för Baathpartiet i Syrien och leder Nationella progressiva fronten. Utanför koalitionen finns 14 olagliga kurdiska politiska partier.[37]
Syriens rättssystem består av högsta konstitutionella domstolen, högsta juridiska rådet, kassationsdomstolen och statssäkerhetsråden. Islamisk rättslära är en viktig utgångspunkt för lagsystemet och centrala element inom Syriens rättssystem inkluderar osmanska, franska och islamiska lagar. Syriens domstolsväsende är uppdelat i tre nivåer: domstolar i första instans, appellationsdomstolar och den konstitutionella domstolen, är den högsta tribunalen. Religiösa domstolar hanterar frågor rörande person- och familjelagar.[35] Den högsta statssäkerhetsdomstolen (SSSC) avskaffades av Bashar al-Assad genom lagstiftningsdekret nummer 58 den 21 april 2011.[38]
Lagen om personlig status 59 från 1953 (ändrad av lag 34 från 1975) är i mer eller mindre kodifierad sharia.[39] Artikel 3 (2) ur 1973 års konstitution deklarerar islamisk rättslära som en viktig utgångspunkt för lagstiftande.[40]
Som en konsekvens av det rådande inbördeskriget i landet har flera alternativa regeringar bildats, däribland Syriens interimsregering, Demokratiska unionspartiet och lokala regioner styrda enligt sharialag. Representanter för Syriens interimsregering erbjöds att få Syriens plats i Arabförbundet den 28 mars 2013 ocb[41] erkändes som ''det syriska folkets enda representant'' av flera länder , inklusive USA, Storbritannien och Frankrike.[42][43][42]
Det kan noteras att tillämpningen av landets författning påverkas av det faktum att Syrien mellan 1963 och 2011, kontinuerligt styrdes av undantagslagar.[20] När "Den arabiska våren" 2011 spred sig till Syrien mötte Assads styrkor protesterna med våld, inklusive massakrer och grym tortyr mot tillfångatagna.[44] Den 26 februari 2012 röstade syrierna fram en ny konstitution för landet. Den nya konstitutionen innebär bland annat flerpartisystem, vilket satte punkt för det halvsekellånga enpartisystemet. Av landets 14 580 000 röstberättigade tog sig 8 376 000 (ungefär 57%) till valurnorna och 89% röstade för den nya konstitutionen. Omröstningen ifrågasattes av många som en skenmanöver för att dämpa protesterna. Den 6 maj 2012 grundades flera partier (flerpartisystem) och ett parlamentsval inleddes.
13 april 2016 hölls nya parlamentariska val för landets alla 250 platser i Folkets råd, det syriska parlamentet, inom landets regeringskontrollerade områden.[45] Innan valresultatet hade fastställts tillkännagjorde flera nationer sin vägran att erkänna valresultatet, och menade att ''det inte representerar det syriska folkets vilja'' [46]. Ryska representanter uttalade dock sitt stöd för valresultatet. Syrien anses vara odemokratiskt av den oberoende amerikanska organisationen Freedom House.[47]
Administrativ indelning |
Syrien är indelad i en stadsprovins (madinah) och tretton provinser (plural muhafazat, singular: muhafazah). Huvudstaden Damaskus utgör den enda stadsprovinsen. Dessa totalt 14 provinser är följande:
|
|  Syriens administrativa indelning. |
Militär |
Syriens president är överbefälhavare över den syriska armén, vilken bestod av 400 000 soldater vid mobilisering. Män kan bli soldater när de fyllt 18 år [48]. Efter det syriska inbördeskrigets utbrott har denna styrka minskat till 150 000 soldater, på grund av stridsförluster, deserteringar och värnpliktsflykt.[49]
Syrisk soldat med en automatkarbin
Syriens krigsmakt består av fyra försvarsgrenar: armén, marinen, flygvapnet och luftvärnet. Armén hade innan inbördeskriget 9 300 pansarfordon och 850 bandartilleripjäserar av sovjetisk tillverkning. Flottan hade två fregatter och 30 robotbåtar. Flygvapnet bestod innan inbördeskriget av 27 stridsflyg- och fem attackhelikopterdivisioner. Det är huvudsakligen utrustat med sovjetiska eller ryska flygplan. Två flygbaser uppges ha tagits av rebellstyrkor.[50][51][52] Luftvärnet hade 130 luftvärnsrobotbatterier utrustade med i huvudsak sovjetisk materiel.
Ryssland har en marinbas i Tartus för kärnvapenbestyckade örlogsfartyg. De ryska flygstridskrafterna i Syrien är baserade i Khemimims militära flygplats utanför Latakia.
Latakia, en av Syriens största hamnstäder och en viktig turistort för landet.
Ekonomi |
Syrien var före inbördeskriget ett medelutvecklat land med en mångsidig ekonomi, dock med stora regionala skillnader. Oljeutvinningen, turismen och jordbruket har varit tre viktiga ekonomiska sektorer. Landets ekonomi var fram till 2005 sluten och statligt reglerad. Reformer på det ekonomiska området från en "socialistisk planekonomi" mot en mer social marknadsekonomi har gått relativt långsamt.[20]
Syriens ekonomi växte uppskattningsvis med 2,9 procent under 2006, främst genom tillväxt i petroleum- och jordbrukssektorerna, som tillsammans motsvarar hälften av BNP. Genom högre priser på råolja ökade inkomsterna trots sjunkande utvinning och export av petroleumprodukter. Regeringen har genomfört smärre ekonomiska reformer under de senaste åren, däribland lägre låneräntor, öppnandet av privata banker, reformera de olika officiella växelkurserna samt minskandet av subsidier av några konsumtionsvaror, däribland bensin och cement.
Trots dessa reformer har statsmakten fortfarande stort inflytande över ekonomin – i de delar av landet som man kontrollerar. Olösta problem inför framtiden är sjunkande oljeutvinning, låg investeringstakt, hög arbetslöshet (mellan 2011 och 2016 ökade den fån 14 till 50 procent[53]), krig och anarki.
Under det sedan 2011 pågående inbördeskriget har stora områden av Syrien förvandlats från jordbruksmark till krigszon. Detta har minskat produktionen av livsmedel, vilket ökat priserna på en mängd basvaror. Priserna på bland annat bröd, mjölk och ris ökade från 2010 till 2016 med mellan 1 500 och 20 000 procent – i belägrade områden. Den syriska Assadregeringen har dock, genom import av vete från Ukraina och Ryssland, kunnat hålla prisökningarna nere i större regeringskontrollerade områden.[53]
Naturresurser |
Bland de olika naturresurserna i Syrien finns petroleum, naturgas, fosfat, krom, mineraler, järn, salter, marmor, gips och vattenkraft.
Turism |
Före 2011 |
År 2010 hade turismen i Syrien ökat markant jämfört med föregående år. Enligt syriska turismdepartementet januari 2011 besökte 6 miljoner turister Syrien år 2009; år 2010 ökade den siffran till 8,5 miljoner turister - en ökning på över 40 procent. Turistnomsättningen uppgavs vara 30,8 miljarder syriska pund år 2010, och utgjorde 14 procent av ekonomin.[54] Rapporter från 2012 från samma turismdepartement visade att turistindustrin år 2010 omsatte 6,5 miljarder amerikanska dollar, och stod för 12 procent av landets BNP och 11 procent av jobben.[55]
Efter 2011 |
Sedan inbördeskriget bröt ut mars 2011 har turismen kraftigt sjunkit. I första kvartalet av 2012 var turistomsättningen 12,8 miljarder syriska pund, jämfört med 52 biljoner syriska pund i första kvartalet av 2011, och antalet utländska turister minskade med mer än 76 procent i första kvartalet av 2012. Samma period hade sysselsättning i branschen minskat med ''nära två tredjedelar'' samma period.[55]Enligt Unesco har alla Syriens sex världsarv skadats av kriget.[55]
År 2013 hade turistomsättningen totalt minskat med över 94 procent, Aleppo värst drabbat, och i slutet av september samma år fastslog turistministern att 289 turistdestinationer hade skadats sedan krigets utbrott 2011.[56]
År 2015 hade antalet turister minskat med mer än 98 procent. Syriska turistdepartementet påstod att 45 000 turister fortfarande besökte landet, men dessa siffror ifrågasätts av observatörer, enligt Syrian Economic Forum, som påstod att det enda som fanns kvar var iransk religiös turism.[57] Enligt en artikel från 2015 i The Telegraph hade hotell vid stränder i medelhavskusten i Tartus och Latakia fortfarande tagit emot lokala turister och ett hotell var ''fullt'' i somrarna 2014 och 2015.[58]
Den syriska konflikten har rapporterats attrahera äventyrssökande.[59] Enligt pensionerade Israeliska försvarsstyrkans överste Kobi Marom, som leder rundturer av krigszonen vid israeliska gränsen, är turister intresserade av att se konflikten och bli ''galna'' av insikten att de antagligen observeras av militanta anhängare av Al Qaeda.[60][61]
Syriens världsarv |
Syrien har sex världsarv hos Unesco. Tolv andra platser har nominerats till Unesco: Hamas vattenhjul, Ugarit (Tell Shamra), Ebla (Tell Mardikh), Mari (Tell Hariri), Dura-Europos, Apamée (Afamia), Qasr al-Hayr ach-Charqi, Maaloula, Tartus, Arwad och två platser i Eufrats dal.[62]
Teatern i staden Bosra, ett av Syriens världsarv.
Gamla Staden i Aleppo: Gamla Staden i Aleppo är stadens historiska centrum. Gamla Staden i Aleppo vilken består av antika staden inom murarna och de celliknande kvarteren utanför murarna utgör ungefär 350 hektar, hem till över 120 000 invånare.[63] Känd för sina stora herrgårdar, smala grändar, täckta souker och antika karavanserajer, kom Gamla Staden i Aleppo med i Unescos världsarvslista år 1986.[64]
Bosra: Den antika staden Bosra är en antik romersk stad. Staden är känd för sin romerska teater, möjligtvis den bäst bevarade i världen, och mycket kvarlevor av den gamla staden återstår såsom bad, kolonnader och rester av antika hus och tempel.
Gamla staden i Damaskus är ett världsarv.
Damaskus: Huvudstaden i Syrien och den andra största staden i landet. Den kallas ofta i Syrien ash-Sham (arabiska: الشام ash-Shām) och har smeknamnet Jasminstaden (arabiska: مدينة الياسمين Madīnat al-Yāsmīn). I tillägg till att vara en av världens äldsta fortfarande bebodda städer är staden dessutom ett stort kulturellt och religiöst center i Levanten. Den är känd för sina antika souker, gamla stad, gamla hus och Umayyadmoskén. Staden har också många kvarlevor från romaretiden, såsom Jupiters tempel, och har många av världens äldsta kyrkor, framförallt Sankt Paulus kapell.
Norra Syriens döda städer: De döda städerna är över 700 övergivna byar i nordvästra Syrien mellan Aleppo och Idlib. De flesta byarna från 000-talet till 600-talet e.kr. övergavs mellan 700-talet och 900-talet. Bosättningarna innefattar välbevarade rester av tempel, cisterner, badhus och många antika kyrkor från tidig kristendom. De allra mest betydelsefulla är Sankt Simeon Stylites kyrka, Serjilla och al Bara.
Bals tempel i Palmyra
Krak des Chevaliers och Qal’at Salah El-Din: Krak des Chevaliers är ett fort från korsfaratiden från 900-talet, och är en av de allra viktigaste bevarade medeltidsslott i världen. Platsen bosattes först på 1000-talet av en bosättning av kurdiska trupper garnisorade där av Mirdasiderna; det ledde till att den blev känd som Hisn al-Akrad, vilket betyder "Kurdernas slott". År 1142 gavs den av Raymond II, greve av Tripoli till Johanneriterorden. Den var i deras ägedom fram tills att den föll år1271. Tillsammans med Qal'at Salah El-Din (Saladins citadell), är Krak des Chevaliers en av de bästa välbevarade exemplen för korsfarartidens arkitektur.
Palmyra: Palmyra, en stad mitt i syriska öknen, kom till runt 2000 före kristus och blev senare en romersk koloni. De antika palmyrenarna var kända handelsmän som fick enorma rikedomar genom att inte bara utbyta sällsynta varor från öst, utan även utnyttja sin position i en oas. Palmyrenarna använde denna rikedom till att bygga stora monument, såsom Bels tempel och Triumfbågen, och även designa grekisk-romersk och persiskt influerad Bas-reliefer av bortkomna, varav många nu finns bland världens största internationella museer.
| Rank | Stad | Provins | Inv. (2004[65][a]) |
|---|---|---|---|
| 1 | Aleppo | Aleppo | 2 132 100 |
| 2 | Damaskus | Damaskus | 1 414 913 |
| 3 | Homs | Homs | 652 609 |
| 4 | Latakia | Latakia | 383 786 |
| 5 | Hama | Hama | 312 994 |
| 6 | Ar-Raqqah | Ar-Raqqah | 220 488 |
| 7 | Dayr az-Zawr | Dayr az-Zawr (provins) | 211 857 |
| 8 | Al-Hasakah | Al-Hasakah | 188 160 |
| 9 | Qamishli | Al-Hasakah | 184 231 |
Demografi |
Syrien hade år 2011 cirka 22 miljoner invånare. 94 procent araber; 4 procent är kurder. Syriens befolkning består av 88 procent muslimer – varav 58% sunniter och 30% övriga islamska riktningar, inklusive alawiter, ismailiter, shiiter och druser – och 12 procent kristna grekisk-ortodoxa, assyrier/syrianer och armenier. Det finns också en liten judisk befolkning kvar i Aleppo och Damaskus, även om de flesta emigrerade till Israel under efterkrigstiden. Syrien är sekulärt och har ingen statsreligion. Det råder religionsfrihet i landet. 79,6 procent av landets befolkning kan läsa och skriva; detta gäller 86 procent av alla män och 73,6 procent av alla kvinnor.[1]
Sedan inbördeskrigets start har dock invånarantalet i Syrien minskat, bland annat genom en stor flykt ut ur landet. Från 2011 till 2015 minskade befolkningen från 24,5 till 17,9 miljoner. Inom landet har stora folkomflyttningar skett genom flykt från krigszoner, framför allt till regeringskontrollerade områden. Befolkningen har minskat i de flesta områden av Syrien, men den har ökat i delar av Damaskusregionen. De största befolkningsminskningarna har skett i provinserna Aleppo i norr (5,9 till 4 miljoner), Homs i centrala Syrien (2,1 till 1,5 miljoner) och Dayr az-Zawr i öster (1,7 till 1 miljon).[53]
Språk |
Arabiska är det officiella språket. Flera moderna arabiska dialekter används i den syriska vardagen, framförallt den levantiska i väst och den mesopotamiska dialekten i nordöst. Kurdiska (Kurmanji) talas utbrett i de kurdiska regionerna i norra Syrien. Armeniska och turkmeniska (sydazerbajdzjansk dialekt) talas bland de armeniska och turkmenska minoriteterna.
Arameiska var lingua franca i regionen innan arabiskan, och talas fortfarande bland assyrier, och klassisk syriska används fortfarande som liturgiskt språk för olika syriska kristna grupper. Västarameiska talas fortfarande i byn Ma'loula såväl som två grannbyar, 56 kilometer nordöst om Damaskus.
Många syrier med högre utbildning talar också språk som engelska, franska, spanska och italienska, vanligtvis engelska och franska. Dessutom bodde det 1998 cirka 33 000 människor på det av Israel ockuperade området Golanhöjderna, varav cirka 14 000 var israeliska bosättare (med hebreiska som modersmål) och 16 000 var druser.[66][67]
Större städer |
Damaskus är Syriens huvudstad och troligen den största staden (efter slaget om Aleppo har utvandringen lett till att staden troligtvis inte är de facto störst). Andra större städer är Aleppo, Homs, Latakia, Hama, Ar-Raqqah och Deir ez-Zor.[65]
Hälso- och sjukvård |
År 2010 stod hälso- och sjukvården i Syrien för 3,4 procent av landets BNP. År 2008 fanns det 14,9 fysiker och 18,5 sjuksköterskor per 10 000 invånare.[68] 2010 låg den förväntade medellivslängden vid födsel låg på 75,7 år - för män låg siffran på 74,2 år och 77,3 år för kvinnor. [69] 2015, efter krigets utbrott, står hälso- och sjukvården för 1,5 procent av landets BNP, och det fanns då 1,5 fysiker och 2,3 sjuksköterskor per 10 000 invånare.[70]
2010-talets inbördeskrig har förstört stora delar av samhällsapparaten, inklusive institutioner för hälso- och sjukvård. I början av kriget dog de flesta genom beskjutningar via demonstrationer och andra protester. Under 2012 ökade mängden döda genom artilleribeskjutning med mera. Flygräder har blivit ett allt viktigare medel för Assads regering att behålla eller överta kontrollen över olika områden. Därigenom har också förstörelsen av infrastrukturen i rebellkontrollerade områden tilltagit. Mellan mars 2011 och november 2015 finns rapporter om minst 336 attacker på minst 240 sjukhus eller läkarstationer runt om i landet. Detta har helt eller delvis slagit ut mer än hälften av dessa, och endast cirka 55 av den tidigare sjukhuspesonalen finns numera tillgänglig (beräkning från tidigt 2016).[53]
Utbildning |
Det finns 6 statliga universitet [71] och 19 privata universitet i Syrien.[72] De två främsta statliga universiteten i landet är Damaskus universitet (cirka 170 000 studenter)[73] och Aleppos universitet. Bland landets främsta privata universitet finns Syrian Private University (arabiska: الجامعة السورية الخاصة), Arab International University (arabiska: الجامعة العربية الدولية), Karmoons Universitet och International University for Science and Technology (arabiska: الجامعة الدولية الخاصة للعلوم والتكنولوجيا).
Sedan 2011 har (fram till 2015) minst 1 miljon syriska skolbarn dödats eller tvingats fly med sina familjer ut ur landet. Av de kvarvarande 5,5 miljonerna skolbarnen saknade 2015 drygt två miljoner skolgång, att jämföra med en miljon fyra år tidigare. En fjärdedel av landets lärare (motsvarande drygt 50 000) hade då på olika sätt försvunnit ur det kvarvarande utbildningssystemet.[53]
Läskunnighet |
79,6 procent av landets befolkning kan läsa och skriva; detta gäller 86 procent av alla män och 73,6 procent av alla kvinnor.[1]
Kultur och samhälle |
Syrien har alltid varit en mötesplats mellan öst och väst och har därför en kultur som är inspirerad av både öst och väst. De flesta arabiska traditionerna lever kvar fast på ett mer sekulariserat vis. Man har även blivit inspirerade av den turkiska kulturen speciellt inom mat och dryck. Även den franska kulturen har satt en viss prägel på Syriens unika kultur som på många sätt kan jämföras med Libanons.
Litteratur |
Asmahan
Syrisk litteratur har påverkats av litteraturer över andra arabiska länder, fransk litteratur, och av landets politiska historia. Syriens litteratur har också bidragit mycket till arabisk litteratur och har en stor tradition av muntlig och skriftlig poesi. Syriska skribenter, varav många migrerade till Egypten, spelade en avgörande roll i nahdan eller den arabiska litterära och kulturella återupplivandet av 1800-talet. Framträdande moderna syriska skribenter inkluderar, bland andra, Adunis, Muhammad Maghout, Haidar Haidar, Ghada al-Samman, Nizar Qabbani och Zakaria Tamer.
Baathpartiets styre, sedan kuppen 1966, har lett till ny censur. I denna kontexten, har historiska novellgenren, ledd av Nabil Sulayman, Fawwaz Haddad, Khyri al-Dhahabi och Nihad Siris, använts som ett sätt att uttrycka missnöje, på så vis att den kritiserar nutiden genom att framställa dåtiden. Syriska folksagor, i form av historisk fiktion, innefattar magisk realism och används även som en ''täckt'' kritik av nutiden. Salim Barakat, en syrisk émigré bosatt i Sverige, är bland de ledande figurerna i genren. Modern syrisk litteratur täcker också science fiction och futuristisk utopi (Nuhad Sharif, Talib Umran), vilka kan också användas som former av media för att uttrycka missnöje.
Musik |
Syrisk musik, särskilt den i Damaskus, har länge varit bland Arabvärldens allra mest betydelsefulla, särskilt inom klassisk arabisk musik. Syrien har producerat flera stora arabiska stjärnor, såsom Asmahan, Farid Al Atrash, Assala och Lena Chamamyan. Staden Aleppo är känd för sin muwashshah, en slags andalusisk sjungen poesi som populariserades av Sabri Moudallal samt andra populära artister som Sabah Fakhri.
Television |
TV startade år 1960 i Syrien, när Syrien och Egypten var i union (Förenade arabrepubliken). Sändningarna var i svart-vitt ända fram till 1976. I juni 2012 bad Arabförbundet officiellt Arabsat och Nilesat att sluta sända syrisk media.[74][75]
Syrien har de senaste årtiondena haft en alltmer betydande roll hos arabvärlden inom TV-industrin. Det höll på att ske ett skifte innan det syriska inbördeskriget där arabisk mediadominans förflyttades från egyptierna till syrierna. Bab Al-Hara är en syrisk produktion som är en av de allra mest populära serierna inom hela arabvärlden, och som har setts av hundratals miljoner människor.[76] Den korsar olika generationer, med en tittarpublik bland muslimer, kristna, druser och judar från arabländer, och har beskrivits sträcka sig från ''utfattiga Gaza till gulfländernas överflödande städer''.[77] Serien utspelar sig på 1930-talets Syrien, då landet var under franskt mandat efter att ha varit i flera århundraden under osmanskt styre. Bab Al-Hara skildrar hur det syriska samhället såg ut innan övergången till postkolonialism.
- Satellitkanaler
- Addounia TV
- Syria TV
- Syria News Channel
- Syrian Drama TV
- Syrian Education TV
- Sama TV
- Talaqie TV
- Cham TV
- Noor Al-Sham
- Syrian Medical TV
- Massaya TV
- Arrai TV
- Markbundna kanaler
- Channel 1
- Channel 2
Aleppos internationella stadium
Idrott |
De mest populära sporterna i Syrien är fotboll, basket, simning och tennis. Syriska idrottsmän har deltagit i de olympiska spelen.
I Damaskus hölls det femte och det sjätte Panarabiska spelen. Många populära fotbollslag är grundade i Damaskus, Aleppo, Homs och Latakia. Abbasiyyin stadion i Damaskus är hem till Syriens herrlandslag i fotboll.
Syriska köket |
En typisk syrisk måltid.
Det syriska köket är rikt och varierat i sina ingredienser. Den består främst av rätter från södra medelhavet, Grekland och sydvästasien. Vissa syriska rätter uppkom även från turkisk och fransk matlagning - såsom shish kebab, fylld zucchini/courgette och yabra' (ifyllda druvblad, ordet yabra' kommer från turkiskans yaprak som betyder blad).
Det syriska köket utgörs främst av kibbeh, hummus, tabbouleh, Fattoush, labneh, shawarma, mujadarra, shanklish, pastırma, sujuk och baklava. Baklava är gjord av filodeg fylld med hackade nötter och täckt i honung. Syrier brukar ofta servera ett antal smårätter, meze, innan huvudrätten. Za'atar, köttfärs och ostmanakish är populära Hors-d'œuvre. Meze äts alltid med det arabiska tunnbrödet khubz.
Drycker i Syrien varierar beroende på tid på dagen och tillfället. Arabiskt kaffe är den mest välkända varmdrycken, vanligtvis gjord till frukost på morgonen eller till kvällen. Den serveras ofta till gäster eller efter mat. Arak, en alkoholhaltig dryck, är också en välkänd dryck och serveras oftast vid speciella tillfällen. Andra exempel på syriska drycker är ayran, jallab, vitt kaffe samt den lokalt tillverkade drycken al-shark.
Kända personer med syriskt ursprung |
Steve Jobs, Apple's grundare, hade en syrisk biologisk far.
- Abdulbaset Sida
- Bashar al-Assad
- Brandon Saad
- Carlos Menem
- Drottning Noor av Jordanien
- Hanna Mina
- Hafez al-Assad
- Jerry Seinfeld
- Michel Aflaq
- Mitch Daniels
- Nizar Qabbani
- Paul Anka
- Paula Abdul
- René Angélil
- Samar Yazbek
- Shannon Elizabeth
Steve Jobs[78]
- Teri Hatcher
- Yasser Seirawan
- Zakaria Tamer
Helgdagar |
| Datum | Namn | Lokalt namn | Iakttagelser |
|---|---|---|---|
| 1 januari | Nyårsdagen | عيد راس السنة الميلادية ‘Īd Ra’s as-Sanät al-Mīlādīyä | |
| 8 mars | 8 mars-revolutionen | - | - |
| 21 mars | Mors dag | عيد الأم ‘Īd al-’Umm | - |
| 17 april | Självständighetsdagen | عيد الجلاء ‘Īd al-Ğalā’ | Firar självständighet från Frankrike 1946 |
| Varierar | Gregorisk påsk | عيد الفصح غريغوري ‘Īd al-Fiṣḥ Ġrīġūrī | Enligt gregorianska kalendern |
| Varierar | Juliansk påsk | عيد الفصح اليوليوسي ‘Īd al-Fiṣḥ al-Yūliyūsī | Enligt julianska kalendern |
| 1 maj | Arbetardagen | عيد العمال ‘Īd al-‘Ummāl | - |
| 6 maj | Martyrdagen | عيد الشهداء ‘Īd ašh-Šhuhadā’ | Årsdagen för avrättandet av syriska nationalister i Damaskus av turkarna. |
1 augusti | Arméns dag | ذكرى تأسيس الجيش العربي السوري| | Firar upprättandet av syriska armén |
6 oktober | Oktoberkriget | حرب تشرين التحريرية Harb Teshreen Al-Tahririyyah | Firar oktoberkriget |
| 25 december | Jul | عيد الميلاد المجيد ‘Īd al-Mīlād al-Mağīd | - |
| Datum följer den islamiska kalendern | |||
Dhu-l-Hijjah 10 | Eid ul-Adha | عيد الأضحى ‘Īd al-’Aḍḥà | - |
Shawwal 1 | Eid al-Fitr | عيد الفطر ‘Īd al-Fiṭr | - |
Rabi' al-Awwal 12 | Mawlid | المولد النبوي al-Mawlid an-Nabawī | Muhammeds födelsedag |
Internationella rankningar |
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 141 av 179 |
Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | 159 av 173 |
Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 147 av 180 |
FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2006 | 105 av 179 |
| Global Firepower | Military Strength Ranking 2017 | 44 av 133 |
Se även |
- Seleukiderna
- Lista över Syriens statsöverhuvuden
- Syriska rivieran
- Lista över Syriens premiärministrar
- Levanten
- Syrisk kristendom
- Syriska öknen
- Fenicierna
- Syrien i olympiska spelen
- Syrisk-fenicisk mytologi
- Tigris
- Jakob av Edessa
- Ashera
- Zenobia
- Anicetus
- Johannes V
- Constantinus
- Sisinnius
- Gregorius III
Kommentarer |
.mw-parser-output .fotnotslista .references{list-style-type:inherit}
^ Detta är enligt den senaste folkräkningen i Syrien. Sedan Syriska inbördeskrigets utbrott har stora omflyttningar och flyktingströmmar förändrat situationen.
Referenser |
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Syria, 15 november 2015.
- ^ [a b c] ”MIDDLE EAST :: SYRIA” (på engelska). Central Intelligence Agency. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sy.html. Läst 24 januari 2016.
^ ”Syrien”. Landsguiden. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Syrien. Läst 24 januari 2016.
^ (på en) The Situation of Workers of the Occupied Arab Territories. Boydell & Brewer. 2009. ISBN 9789221206309. https://books.google.se/books?id=DqIv03qWPc0C&printsec=frontcover&dq=The+situation+of+workers+of+the+occupied+Arab+territories:+report+of+the&redir_esc=y#v=snippet&q=%22The%20international%20community%20maintains%20that%20the%20Israeli%20decision%20to%20impose%20its%20laws,%20jurisdiction%20and%20administration%20in%20the%20occupied%20Syrian%20Golan%20is%20null%20and%20void%20and%20without%20international%20legal%20effect.%22&f=false. Läst 22 februari 2018
^ ”Israel and the Occupied Palestinian Territories travel advice”. 20 juli 2009. Arkiverad från originalet den 20 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090720052803/http://www.fco.gov.uk/en/travelling-and-living-overseas/travel-advice-by-country/middle-east-north-africa/israel-occupied. Läst 22 februari 2018.
^ Gammer, Moshe (2004-06-25) (på en). The Caspian Region, Volume 2: The Caucasus. Taylor & Francis. ISBN 9780203005125. https://books.google.se/books?id=5CVBWjMAtLEC&dq=Circassian+Syria&source=gbs_navlinks_s&redir_esc=y. Läst 22 februari 2018
^ Sassoon, Joseph (2008-11-30) (på en). The Iraqi Refugees: The New Crisis in the Middle-East. I.B.Tauris. ISBN 9780857719034. https://books.google.se/books?id=dYcAAwAAQBAJ&pg=PA74&lpg=PA74&dq=mandeans+syria&source=bl&ots=Rqz2q8RoZz&sig=ZwRdpAQUAPUgIgS1hQWAx6KZzcg&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjV2q2Ng7nZAhUFEVAKHZEkCc8Q6AEIZDAF#v=onepage&q&f=false. Läst 22 februari 2018
^ ”The History of Herodotus (Rawlinson)/Book 7” (på engelska). Wikisource. http://en.wikisource.org/wiki/History_of_Herodotus/Book_7. Läst 24 januari 2016.
^ Joseph, John (30 december 2008). ”Assyria and Syria: Synonyms?” (på English) (PDF). http://www.jaas.org/edocs/v11n2/JohnJoseph.pdf.
^ Theodor Nöldeke 1881; cf. Harper, Douglas (November 2001). ”Syria”. Online Etymology Dictionary. http://www.etymonline.com/index.php?term=Syria. Läst 13 juni 2007.
^ ”THE TERMS “ASSYRIA” AND “SYRIA” AGAIN” (på engelska). ROBERT ROLLINGER, Leopold-Franzens-Universität, Innsbruck. http://www.aina.org/articles/ttaasa.pdf. Läst 24 januari 2016.
- ^ [a b] ”Landguiden: Syrien - äldre historia”. Utrikespolitiska institutet. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Syrien/Aldre-Historia. Läst 15 september 2013.
- ^ [a b] Kornelia Kotsinas och Marie Allansson (16 oktober 2012). ”Fördjupning Syrien”. säkerhetspolitik.se. http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Syrien/Fordjupning-Syrien/. Läst 10 september 2013.
^ ”S”. Norstedts uppslagsbok 1948. http://www.rosekamp.dk/Nordstedts_All/nordstedt_S_Text.pdf. Läst 24 januari 2016.
^ ”Undantagslagarna hävs i Syrien”. dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/undantagslagarna-havs-i-syrien. Läst 24 januari 2016.
^ ”Report says Syrian crackdown amounts to crimes against humanity” (på engelska). CNN. http://edition.cnn.com/2011/11/11/world/meast/syria-unrest/index.html?hpt=hp_t2. Läst 24 januari 2016.
^ ”Oklara förutsättningar för syrisk fred”. Olof Palme International Center. http://www.palmecenter.se/nyheter/oklara-forutsattningar-for-syrisk-fred/. Läst 24 januari 2016.
^ http://www.reuters.com/news/syria/article-rebels-foreign-support.html#[död länk]
^ ”Russia accuses US of arming Syrian rebels” (på engelska). Telegraph Media Group Limited. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/middleeast/syria/9329366/Russia-accuses-US-of-arming-Syrian-rebels.html#. Läst 24 januari 2016.
^ Magnus Lundgren (2016). ”Mediation in Syria: initiatives, strategies, and obstacles, 2011–2016”. Contemporary Security Policy. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13523260.2016.1192377.
- ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 september 2013. https://web.archive.org/web/20130929125904/http://www.regeringen.se/sb/d/2688/a/61427. Läst 1 september 2013.
^ ”Alla syrier får permanent uppehållstillstånd”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5634316. Läst 24 januari 2016.
^ ”U.S. Weaponry Is Turning Syria into Proxy War With Russia”. The New York Times. 12 oktober 2015. http://www.nytimes.com/2015/10/13/world/middleeast/syria-russia-airstrikes.html. Läst 14 oktober 2015.
^ ”John McCain says US is engaged in proxy war with Russia in Syria”. The Guardian. 4 oktober 2015. http://www.theguardian.com/us-news/2015/oct/04/john-mccain-russia-us-proxy-war-syria-obama-putin. Läst 17 oktober 2015.
^ ”U.S., Russia escalate involvement in Syria”. CNN. 13 oktober 2015. http://edition.cnn.com/2015/10/13/middleeast/syria-civil-war/index.html. Läst 17 oktober 2015.
^ ”"The Russians have made a serious mistake": how Putin's Syria gambit will backfire”. Vox (website). 1 oktober 2015. http://www.vox.com/2015/10/1/9434365/putin-syria-russia-mistake. Läst 26 oktober 2015.
^ ”In Syrië dreigt nu een proxy-oorlog” (på nedeerländska). nrc.nl. Arkiverad från originalet den 3 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160203104441/http://www.nrc.nl/handelsblad/2015/10/14/in-syrie-dreigt-nu-een-proxy-oorlog-1544574. Läst 24 januari 2016.
^ ”Russia has big ambitions, growing capabilities” (på engelska). MilitaryTimes. Arkiverad från originalet den 24 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160124154242/http://www.militarytimes.com/story/military/2015/10/05/us-russia-vladimir-putin-syria-ukraine-american-military-plans/73147344/. Läst 24 januari 2016.
^ Syrian Refugees 2015-11-08.
^ ”War Statistics / Syrian War Statistics - Syrian Civil War Map” (på en-US). Syrian Civil War Map - Live Middle East Map/ Map of the Syrian Civil War. https://syriancivilwarmap.com/war-statistics/. Läst 4 mars 2018.
^ Syrien i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 13 september 2016.
^ http://exploretours.se/sv/syrien/klimat/[död länk]
- ^ [a b c] ”Qordoba - Translation of the Syrian Constitution Modifications 15-2-2012 | Citizenship | United States Government” (på en). Scribd. https://www.scribd.com/doc/81771718/Qordoba-Translation-of-the-Syrian-Constitution-Modifications-15-2-2012. Läst 27 februari 2018.
^ LL.M., Prof. Dr. Axel Tschentscher,. ”ICL - Syria - Constitution”. www.servat.unibe.ch. http://www.servat.unibe.ch/icl/sy00000_.html. Läst 27 februari 2018.
^ 1940-, Alianak, Sonia, (2007). Middle Eastern leaders and Islam : a precarious equilibrium. Peter Lang. ISBN 9780820469249. OCLC 137244736. https://www.worldcat.org/oclc/137244736
- ^ [a b c] ”Syria (05/07)”. 28 december 2016. Arkiverad från originalet den 28 december 2016. https://web.archive.org/web/20161228143802/http://www.state.gov/outofdate/bgn/syria/85051.htm. Läst 27 februari 2018.
^ Abdel-Latif, Omayma; Abdel-Latif, Omayma. ”Syria: Elections without Politics” (på en). Carnegie Endowment for International Peace. http://carnegieendowment.org/sada/21265. Läst 27 februari 2018.
^ ”Syria clamps down on Kurd parties” (på en-GB). 3 juni 2004. http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/3774055.stm. Läst 27 februari 2018.
^ ”Syrian Arab news agency - SANA - Syria : Syria news ::”. 28 mars 2012. Arkiverad från originalet den 28 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120328221640/http://sana.sy/eng/21/2011/04/22/pr-342711.htm. Läst 27 februari 2018.
^ ”Syria”. Carnegie Endowment for International Peace. sid. 13. http://www.carnegieendowment.org/files/Syria_APS.doc.
^ ”Syria (Syrian Arab Republic)” (på en-GB). Arkiverad från originalet den 25 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140125091656/http://www.law.emory.edu/ifl/legal/syria.htm. Läst 27 februari 2018.
^ Black, Ian (26 mars 2013). ”Syrian opposition takes Arab League seat” (på en). the Guardian. http://www.theguardian.com/world/2013/mar/26/syrian-opposition-appeals-nato-support. Läst 27 februari 2018.
- ^ [a b] ”France backs anti-Assad coalition” (på en-GB). BBC News. 13 november 2012. http://www.bbc.com/news/world-middle-east-20319787. Läst 27 februari 2018.
^ ”Obama says U.S. will recognize Syrian opposition” (på en). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/world/2012/12/11/al-nusra-designated-terrorists/1760755/. Läst 27 februari 2018.
^ ”Syrien: Ny rapport avslöjar utbredd systematisk tortyr och misshandel av frihetsberövade”. Amnesty International. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141014071233/http://www.amnesty.se/nyheter/nyheter/37281/. Läst 24 januari 2016.
^ mh-CD, teleSUR /. ”Syria Votes in Parliamentary Elections, Kurdish PYD Boycotts”. https://www.telesurtv.net/english/news/-Syria-Votes-in-Parliamentary-Elections-Kurdish-PYD-Boycotts-20160413-0013.html. Läst 27 februari 2018.
^ ”Syrian 2016 Elections Defy US and NATO “Regime Change” Agenda”. https://www.globalresearch.ca/syrian-2016-elections-defy-us-and-nato-regime-change-agenda/5520438. Läst 27 Februari 2018.
^ ”Syria” (på en). freedomhouse.org. https://freedomhouse.org/report/freedom-world/2017/syria. Läst 27 februari 2018.
^ John Pike. ”Syria – Overview”. Globalsecurity.org. http://www.globalsecurity.org/military/world/syria/overview.htm. Läst 30 januari 2013.
^ ”Syria increasing efforts to build up military after substantial loses”. South China Morning Post. 29 december 2014. http://www.scmp.com/news/world/article/1670515/syria-increasing-efforts-build-military-after-substantial-loses. Läst 29 december 2014.
^ ”Rebels 'take control of key north Syria airbase'”. BBC. 11 januari 2013. http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-20984142. Läst 11 januari 2013.
^ Anne Barnard (11 januari 2013). ”Syrian Rebels Say They Seized Helicopter Base in the North”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2013/01/12/world/middleeast/syria-war-developments.html. Läst 12 januari 2013.
^ ”BBC News - Syria conflict: Islamic State seizes Tabqa airbase”. BBC News. http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-28918792. Läst 13 februari 2015.
- ^ [a b c d e] "Life and death in Syria". bbc.co.uk. Läst 12 september 2016. (engelska)
^ ”Syria sees tourist numbers leap 40%” (på en). The National. https://www.thenational.ae/business/travel-and-tourism/syria-sees-tourist-numbers-leap-40-1.583832. Läst 21 februari 2018.
- ^ [a b c] 0. ”Conflict decimates Syria tourism: official report”. www.alarabiya.net. http://www.alarabiya.net/articles/2012/08/29/235010.html. Läst 21 februari 2018.
^ ”Minister: Syria war costs tourism industry $1.5 billion” (på en). english.alarabiya.net. http://english.alarabiya.net/en/business/economy/2013/09/30/Minister-Syria-war-costs-tourism-industry-1-5-BN.html. Läst 21 februari 2018.
^ ”Tehran extends a lifeline to Damascus through religious tourism - Syrian Economic Forum | Syrian Economic Forum”. 20 september 2016. Arkiverad från originalet den 20 september 2016. https://web.archive.org/web/20160920221008/http://www.syrianef.org/En/2015/09/tehran-extends-a-lifeline-to-damascus-through-religious-tourism/. Läst 21 februari 2018.
^ Porter, Lizzie (4 februari 2016). ”It's 'happy holidays in Syria' according to the Assad regime” (på en-GB). The Telegraph. ISSN 0307-1235. http://www.telegraph.co.uk/travel/destinations/middle-east/syria/articles/Its-happy-holidays-in-Syria-according-to-the-Assad-regime/. Läst 21 februari 2018.
^ Taub, Ben (2 november 2013). ”War Tourists Flock to Syria’s Front Lines” (på en). The Daily Beast. https://www.thedailybeast.com/articles/2013/11/02/war-tourists-flock-to-syria-s-front-lines. Läst 21 februari 2018.
^ Kamin, Debra. ”The Rise of Dark Tourism” (på en-US). The Atlantic. https://www.theatlantic.com/international/archive/2014/07/the-rise-of-dark-tourism/374432/. Läst 21 februari 2018.
^ ”War tourists pose for photos in front of Syrian town besieged by ISIS”. Mail Online. http://www.dailymail.co.uk/news/article-2783682/Postcard-frontline-War-tourists-pose-photos-Syrian-town-siege-ISIS-hit-U-S-airstrikes.html. Läst 21 februari 2018.
^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Syrian Arab Republic - UNESCO World Heritage Centre” (på en). whc.unesco.org. http://whc.unesco.org/en/statesparties/sy. Läst 21 februari 2018.
^ bleeker. ”History and modernity in the Syrian town of Aleppo”. www.historische-aleppo-seife.de. http://www.historische-aleppo-seife.de/engl_history.html. Läst 21 februari 2018.
^ ”موقع حلب - مخططات "حلب" التنظيمية عبر التاريخ”. www.esyria.sy. http://www.esyria.sy/ealeppo/index.php?p=stories&category=misc&filename=201009251220032. Läst 21 februari 2018.
- ^ [a b] "Syria". citypopulation.de. Läst 12 september 2016.
^ ”damascus-online.com”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070629140906/http://www.damascus-online.com/se/geo/golan_heights.htm.
^ ”Golan Heights”. Tiscali.co.uk. Arkiverad från originalet den 27 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060527202928/http://www.tiscali.co.uk/reference/encyclopaedia/hutchinson/m0003982.html.
^ ”SESRIC - Statistical, Economic and Social Research and Training Centre for Islamic Countries”. 13 maj 2013. Arkiverad från originalet den 13 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130513184758/http://www.sesrtcic.org/oic-member-countries-infigures.php?c_code=50&cat_code=8. Läst 23 februari 2018.
^ ”Syria” (på en). Wikipedia. 2018-02-22. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Syria&oldid=827123452. Läst 23 februari 2018.
^ ”SESRIC - Statistical, Economic and Social Research and Training Centre for Islamic Countries” (på en). www.sesrtcic.org. http://www.sesrtcic.org/oic-member-countries-infigures.php?c_code=50&cat_code=8. Läst 23 februari 2018.
^ ”Public Universities”. archive.is. 5 augusti 2012. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2012. https://archive.is/20120805072653/http://www.mohe.gov.sy/new/index.php?page=show&ex=2&dir=docs&lang=2&ser=1&cat=1168&ref=home. Läst 27 mars 2018.
^ ”Higher education in Syria | SPHERE” (på en). supporthere.org. http://supporthere.org/page/higher-education-syria. Läst 27 mars 2018.
^ ”Damascus University” (på en). Top Universities. 8 december 2012. https://www.topuniversities.com/universities/damascus-university/undergrad. Läst 27 mars 2018.
^ ”Blocking of Syrian television is justified” (på engelska). The National. http://www.thenational.ae/thenationalconversation/comment/blocking-of-syrian-television-is-justified. Läst 24 januari 2016.
^ http://www.newser.com/article/d9v5h8581/syrian-president-to-address-parliament-in-1st-speech-since-january.html[död länk]
^ ”The Arab Nationalist Show-Stopper - New Matilda” (på en-US). New Matilda. 13 april 2011. https://newmatilda.com/2011/04/13/arab-nationalist-show-stopper/. Läst 21 februari 2018.
^ ”Hit soap calls Gaza faithful from evening prayer for a nightly dose of nostalgia” (på en). www.scotsman.com. https://www.scotsman.com/news/world/hit-soap-calls-gaza-faithful-from-evening-prayer-for-a-nightly-dose-of-nostalgia-1-695556. Läst 21 februari 2018.
^ http://macworld.idg.se/2.1038/1.643487/steve-jobs-biologiska-pappa
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Syrien.Bilder & media
- Syriens parlament
- CIA World Factbook - Syria
Wikimedia Commons har media som rör Syrien..mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
