Xrfgtjtk

.mw-parser-output table.ambox{margin:0 10%;border-collapse:collapse;background:#fbfbfb;border:1px solid #aaa;border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox th.ambox-text,.mw-parser-output table.ambox td.ambox-text{padding:.25em .5em;width:100%}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-image{padding:2px 0 2px .5em;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox td.ambox-imageright{padding:2px 4px 2px 0;text-align:center;vertical-align:middle}.mw-parser-output table.ambox-notice{border-left:10px solid #608ec2}.mw-parser-output table.ambox-delete,.mw-parser-output table.ambox-serious{border-left:10px solid #b22222}.mw-parser-output table.ambox-content{border-left:10px solid #f28500}.mw-parser-output table.ambox-style{border-left:10px solid #f4c430}.mw-parser-output table.ambox-merge{border-left:10px solid #9932cc}.mw-parser-output table.ambox-protection{border-left:10px solid #bba}.mw-parser-output .ambox+.ambox,.mw-parser-output .topbox+.ambox,.mw-parser-output .ambox+.topbox{border-top-width:0}.mw-parser-output .messagebox{border:1px solid #aaaaaa;background-color:#f9f9f9;width:80%;margin:0 auto 1em auto;padding:.2em}.mw-parser-output .messagebox.merge{border:1px solid #c0b8cc;background-color:#f0e5ff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.cleanup{border:1px solid #9f9fff;background-color:#efefff;text-align:center}.mw-parser-output .messagebox.standard-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba}.mw-parser-output .messagebox.nested-talk{border:1px solid #c0c090;background-color:#f8eaba;width:100%;margin:2px 4px}

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Thompson Submachine Gun, Caliber .45
M1928A1-krigstidproduktionsvariant.
Typ	Kulsprutepistol
Ursprungsplats	USA
Tjänstehistoria
I tjänst	1938–1971 (officiellt, USA:s militär)
Använts av	Se Användare
Krig	Banankrigen[1] Irländska inbördeskriget[2] Andra världskriget[3] Kinesiska inbördeskriget[4] Indokinakriget[4] Grekiska inbördeskriget[5] Koreakriget[3] Vietnamkriget[3] Konflikten i Nordirland[6] Bosnienkriget[4] och flera andra
Produktionshistoria
Designer	John T. Thompson
Designad	1917–1920
Tillverkare	Auto-Ordnance Company (ursprungligen) The Birmingham Small Arms Company Limited Colt Savage Arms RPB Industries
Producerad	1921–idag
Antal tillverkade	cirka 2 700 000
Varianter	Se Varianter
Specifikationer
Vikt	4,9 kg tom (M1928A1) 4,8 kg tom (M1A1)
Längd	850 mm (M1928A1) 810 mm (M1/M1A1)
Piplängd	270 mm 300 mm (med mynningsbroms)
Patron	.45 ACP (11.43×23mm)
Mekanism	Tungt slutstycke
Eldhastighet	600–725 rpm (M1928), 700 rpm (M1A1), 1500 rpm (M1919)
Utgångshastighet	285 m/s
Effektiv räckvidd	50 m
Frammatning	20-patroners magasin 30-patroners magasin 50-patroners trummagasin 100-patroners trummagasin (trummagasin fungerar inte på M1- och M1A1-modellerna)

Thompson kallas en typ av amerikansk kulsprutepistol som blev ökänd under förbudstiden och gjordes berömd genom gangsterfilmer. Den användes av amerikanska trupper och andra allierade länder under andra världskriget.

Historia och användning |

Kulsprutepistolen utvecklades under åren 1923–1921 under överinseende av general John T. Thompson och baserades på erfarenheter från första världskrigets skyttegravskrig. Thompson tänkte vapnet som en "trench broom", skyttegravskvast, som skulle sopa rent i fientliga skyttegravar. Tyskarna hann emellertid före med detta koncept och sin egen kulsprutepistol och Thompsons vapen hann inte bli färdigt innan kriget slutade. Den första modellen började tillverkas 1921 som M1921.

M1921 var tillgänglig för civila köpare i USA men det höga priset gjorde att få såldes på den civila marknaden. Små kvantiteter såldes till poliskårer och myndigheter runt om i USA och viss export förekom också, främst till Central- och Sydamerika. Den Irländska republikanska armén fick ett antal Thompson från anhängare i USA och dessa användes i senare delen av irländska frihetskriget och i irländska inbördeskriget. Den amerikanska marinkåren anskaffade även ett antal Thompson under beteckningen M1928 och dessa blev populära bland marinkårssoldater under amerikanska interventioner i diverse krig i Centralamerika, bland annat i Nicaragua.

Det var emellertid som ett vapen använt av gangstrar i tidens Hollywoodfilmer under depressionen som kulsprutepistolen främst blev känd. Under samma tid införskaffade Kina vapnet för att använda i kriget med Japan, och så småningom påbörjade de lokal tillverkning.

Användning under andra världskriget |

Den amerikanska försvarsmakten antog vapnet 1938 och den kom till användning i andra världskriget, Koreakriget samt i de inledande skedena av Vietnamkriget. Andra allierade länder under andra världskriget som anskaffade Thompson var Storbritannien och Frankrike. Modifikationer för att förenkla tillverkningen och göra vapnet billigare ledde till modellerna M1 och M1A1.

Vapnet fick stor spridning bland allierade styrkor under andra världskriget och användes av spaningssoldater, underbefäl och patrullchefer. Bland annat användes det av brittiska och kanadensiska commandos och av amerikanska fallskärmsjägare och specialförbandet U.S. Rangers. Även Sovjet fick Thompson-vapen genom USA:s program av Lend-lease men dessa användes i väldigt liten omfattning.

Australiensiska trupper och andra samväldesstyrkor använde vapnet under Stillahavskriget och det blev omtyckt för patrulluppdrag i djungeln. Den höga vikten och leveranssvårigheter gjorde emellertid att det ersattes av andra kulsprutepistoler, som den australiensiska Owen. Även USA:s marinkår använde den i Stilla havsområdet men ammunitionen visade sig vara för klen för den täta växtligheten i djungeln.

Thompson var en mycket kraftig kpist som med sin grövre kaliber hade större stoppkraft av oskyddade mål än kpistar med 9 mm ammunition. Är avståndet längre än 200 meter så tappar .45-kulan sin verkan, då den låga utgångshastigheten begränsar precision, räckvidd och genomslagskraft, till skillnad från kpistar i kaliber 9mm som uppvisar betydligt bättre räckvidd och penetration, i synnerhet av hårda material som skyddsvästar och hjälmar.

Precisionen blev också lidande av rekylen från kaliber .45 ACP tillsammans med den höga höga eldhastigheten vilket gör att pipmynningen stegrar. Så i Europa var den ett effektivt vapen, speciellt i stadsmiljöer där avstånden sällan överskred 100 meter. Men på Stilla havsöarna var den mindre effektiv om man var tvungen att skjuta genom djungelvegetation, då den bromsade upp kulorna så att penetrationen blev svag.

Användning i Sverige |

Kulsprutepistol m/40 köptes in till Sverige från USA under andra världskrigets första år. Sverige beställde 1500 exemplar men i januari 1940 stoppades på brittisk begäran leveranserna av all amerikansk krigsmateriel till Sverige och endast 500 av dessa vapen hann därför levereras. Det var tänkt att kpist m/40 skulle tilldelas den svenska frivilligkåren i det finska vinterkriget men kriget hann ta slut innan vapnen hann delas ut. Kpist m/40 är en Colt Thompson 1921, en variant som saknar framgreppet på senare modeller och som kunde laddas med på 20 patroners stavmagasin eller 50 patroners trummagasin. Redan 1951 utgick kpist m/40 ur den svenska försvarsmaktens arsenal.

Kulsprutepistol m/40, tekniska data |

• Kaliber: 11,4 x 23 mm m/40 (.45 ACP)


• Längd: 838 mm


• Vikt : 4,4 kg


• Eldhastighet: 600 skott per minut


• Magasinkapacitet: 20 patroner i stavmagasin eller 50 patroner i trummagasin


• Praktisk räckvidd: ca 200 meter

Efterkrigstiden |

Vid Koreakrigets utbrott var den inte längre ett standardvapen inom USA:s försvarsmakt och hade ersatts av kulsprutepistolen M3 "Grease gun" och karbinerna M1 och M2. Många Thompson-kpistar hade sänts till Kina som militärhjälp innan Chiang Kai-sheks nationalistregering störtades av Maos kommunistiska styrkor 1949. Under Koreakriget överraskades amerikanska soldater av att kinesiska trupper i stor utsträckning var utrustade med amerikanska Thompson-kpistar. Många av dessa togs i krigsbyte av amerikanska soldater och användes i sin tur mot kineserna.

Under Vietnamkriget utrustades sydvietnamesiska styrkor med Thompson och en del av dessa användes även av amerikanska specialstyrkor, militära rådgivare och andra amerikanska trupper.

Thompson-kpisten användes även av polis i USA och andra delar av världen, bland annat av FBI. Den amerikansk federala polisen FBI använde Thompson fram till 1976 då den förklarades vara omodern. Alla den amerikanska statens Thompson förstördes, utom ett fåtal museiexemplar.

Varianter av Thompson-kpisten, eller kopior av vapnet, dyker fortfarande upp i konflikter runt om i världen, som till exempel i Bosnienkriget.

Funktion och kännetecken |

Thompson-kpisten, särskilt den tidiga M1921, hade en hög eldhastighet 1000 skott/minut), högre än de flesta kulsprutepistoler med mindre kaliber. Den höga eldhastigheten i kombination med en tung avtryckare och en kraftigt lutande kolv gjorde att vapnet tenderade att stegra vid automateld.

Jämfört med moderna kulsprutepistoler är Thompson tung, svår att sikta med och har en kraftig rekyl. För sin egen tid var det emellertid en av de mest effektiva och pålitliga kulsprutepistolerna som fanns tillgänglig.

På grund av såväl gangsterrelationen som användningen under andra världskriget är Thompson ett eftersökt samlarobjekt bland vapensamlare. En fungerande M1928 kan lätt ge så mycket som 20 000 USD. Omkring 1 700 000 vapen tillverkades av Auto-Ordnance Company, Savage Arms och Colt's Manufacturing Company, varav 1 387 134 av de förenklade andra världskrigsmodellerna M1 och M1A1. Halvautomatiska replikor av Thompson-kpisten tillverkas idag av Auto-Ordnance.

Varianter |

Persuader och Annihilator |

Två huvudsakliga modeller föregick den huvudsakliga tillverkningen. Persuader var en bandmatad version från 1918. Annihilator matades med ett 20-skotts stavmagasin och utvecklades 1918-1919. Dessutom utvecklades 50- och 100-skotts trummagasin.

M1921 |

Detta var den första huvudsakliga modellen. 15 000 vapen tillverkades av Colt. Mekanismen var en så kallad halvreglad låsning. M1921 var dyr att tillverka och kostade i handeln $225 (cirka 2100 USD i 2005 års penningvärde) och hade högklassiga trädetaljer och omsorgsfullt tillverkade mekaniska delar. Den användes i viss utsträckning av USA marinkår i Nicaragua men typgodkändes inte officiellt. Den hade en relativt hög eldhastighet på 1000 skott per minut. Modellen blev det klassiska gangstervapnet under förbudstiden i USA och blev känd som "tommy gun" i pressen.

M1923 |

Denna modell demonstrerades för USA:s armé och hade en längre pipa och avfyrade en kraftigare patron. Den var tänkt att ersätta kulsprutegeväret BAR som ett understödsvapen och hade bland annat bajonettfäste och bipod. Armén föredrog dock sin BAR och modellen serietillverkades aldrig.

M1927 |

Detta var en halvautomatisk version av M1921 med förlängd pipa.

M1928 |

Detta var den första modell som användes i större omfattning av militär då USA:s flotta och marinkår köpte in den. Vid andra världskrigets utbrott köptes den in av Storbritannien och Frankrike, vilket räddade tillverkaren från konkurs. Eldhastigheten sänktes till 800 skott per minut.

M1928A1 |

Denna variant började masstillverkas innan Attacken mot Pearl Harbor allteftersom lagren på M1928 tog slut. Förändringar inkluderade ett horisontellt främre handgrepp istället för den tidigare vertikala främre pistolkolven och fästen för en bärrem. Vapnet användes främst av marinkåren i Stilla havsområdet. Det kunde använda både 20- och 30-skotts stavmagasin och de större trummagasinen. Erfarenheten visade emellertid att trummagasinen var känsligare och mer benägna att krångla. 562 511 stycken av denna variant tillverkades.

Sovjetunionen fick ta emot M1928A1 tillsammans med de lätta stridsvagnar av typen M3 Stuart som de fick ta emot som en del av Lend Lease-programmet. På grund av att det saknades ammunition av rätt typ distribuerades vapnen inte till soldaterna utan lades i förråd.^{[källa behövs]} En del av dessa vapen har återimporterats till USA sedan 2006 som "reservdelsvapen".

M1 |

Den här modellen, formellt antagen som "United States Submachine Gun, Cal. .45, M1", var resultatet av ytterligare förenklingar. Slutstycket modifierades och eldhastigheten sänktes till 600 skott per minut. M1 använde en förenklad rekylmekanism och manöverhandtaget flyttades från ovansidan till vapnets högra sida. Möjligheten att använda trummagasin avlägsnades, liksom mynningsbromsen, det inställbara bakre siktet och kylningsräfflorna på pipans utsida.

Endast stavmagasin användes till denna modell och de ursprungliga 20-skottsmagasinen fick sällskap av ett 30-skottsmagasin. Eftersom magasinhållaren inte var designad för 30-skottsmagasinets vikt hände det att magasin oavsiktligt lossnade från vapnet.

Gevärskolven på M1 gick inte att ta loss, något som varit möjligt på de tidigare modellerna.

M1A1 |

Detta var i princip en M1 med ytterligare några mindre förbättringar. Detta vapen kunde tillverkas på halva tiden mot vad det tog att tillverka en M1928A1, och till en mycket lägre kostnad. 1939 hade en Thompson kostat $209. Våren 1942 var kostnaden nere i $70 och i februari 1944 kostade en M1A1 $45, inklusive tillbehör och reservdelar. Under slutet av 1944 kom Thompsons ersättare, den ännu billigare M3 "Grease gun". Magasinhållaren förbättrades så att 30 skotts-magasinet inte trillade av. Gevärskolven gick att ta av igen.

Se även |

• M1 Garand


• M1 carbine


• BAR M1918


• M1903 Springfield

Referenser |

1. 
   ^ ”The Sandino Rebellion, 1927-1934”. Sandinorebellion.com. http://www.sandinorebellion.com/PCDocs/1928a/PC280104b-Brown.html. Läst 25 december 2011. 
   


2. 
   ^ Hart, Peter (på engelska). The I.R.A. at War, 1916-1923. sid. 187–188 
   


3. ^ [a b c] Bishop, Chris (1998) (på engelska). Guns in Combat. Chartwell Books, Inc. ISBN 0-7858-0844-2 ^{[sidnummer behövs]}
   


4. ^ [a b c] M1 Thompson (Tommy Gun) Submachine Gun (1938)
   


5. 
   ^ Sazanidis, Christos (1995) (på grekiska). Τα όπλα των Ελλήνων (Arms of the Greeks). Thessaloniki: Maiandros. sid. 293-294. ISBN 978-960-90213-0-2 
   


6. 
   ^ Hart, Peter (på engelska). The I.R.A. at War, 1916-1923. sid. 191 
   

Externa länkar |

• Utdrag ur Soldatinstruktion 1943


• 
  Swedish submachine guns - på engelska


• Thompson "Light Rifle" (M1 Carbine) Prototype