Xrfgtjtk

Ketonkropp är namnet på tre vattenlösliga organiska molekyler, acetoacetat, beta-hydroxibutyrat och aceton. Namnet är i viss mån missvisande då endast aceton, ur en rent kemisk synvinkel, är en riktig keton och ändelsen -kroppar vanligtvis används för icke vattenlösliga ämnen. De andra två ketonkropparna är egentligen karboxylsyror. Namnet är historiskt, men används fortfarande då det är ett välkänt trivialnamn.^[1]

Ketonkroppar bildas i levern i en process kallad ketogenes, och de bildas främst vid en kolhydratfattig och fettrik kosthållning (ketogen diet) då kroppen i levern omvandlar fettet från maten till ketonkroppar. Anledningen till detta är att de i form av vattenlösliga molekyler kan passera blod-hjärn-barriären, som inte släpper igenom fetter eller proteiner. Ketonkroppar är alltså kroppens energilösning, i det att de försörjer hjärnan och övriga kroppen med energi om det inte finns kolhydrater att använda. ^[2]

Läget när kroppen producerar ketonkroppar för att försörja kroppen med energi kallas ketos.

Vid sjukdomar som obehandlad diabetes typ-1 och akut brist på insulin i blodet, vid alkoholism (utan diabetes^[3]), med mera,^[4] kan överdriven produktion av ketonkroppar uppstå, s.k. ketoacidos, när de två karboxylsyrorna försurar blodet.

Förekomst av ketonkroppar i urinen kallas ketonuri.

Referenser |

Noter |

1. 
   ^ Nelson, David L.; Cox, Michael M. (2013). Principles of Biochemistry. sid. 686. ISBN 1-4641-0962-1 
   


2. 
   ^ Nelson, David L.; Cox, Michael M. (2013). Principles of Biochemistry. sid. 686-687 
   


3. 
   ^ Brinkmann, B., et al. "Ketoacidosis and lactic acidosis–frequent causes of death in chronic alcoholics?." International journal of legal medicine 111.3 (1998): 115-119.
   


4. 
   ^ Davids, M. R., et al. "An unusual cause for ketoacidosis." Qjm 97.6 (2004): 365-376.