Sveavägen
Sveavägen mot norr från Konserthuset.
Sveavägen är en huvudgata genom stadsdelarna Vasastan och Norrmalm i Stockholms innerstad. Namnet är officiellt sedan namnrevisionen 1885. Sveavägen börjar vid Sergels torg och går i nordnordvästlig riktning fram till Sveaplan där den svänger nästan 90° och övergår till västlig riktning fram till Norrtull. Gatan är cirka 2 500 meter lång. I samband med genomförandet av projektet Hagastaden kommer en cirkulationsplats att byggas vid Norrtull och gatan få en nysträckning fram dit.
Innehåll
1 Historia
2 Byggnader, statyer och tunnelbanestationer
2.1 Byggnader
2.2 Statyer
2.3 Tunnelbanestationer
3 Händelser
4 Referenser
4.1 Noter
4.2 Källor
5 Externa länkar
Historia |
Förslag till Sveavägens breddning och förlängning. Stockholms slott syns längst fram, vy mot norr.
Södra Sveavägen mot norr från Kulturhuset.
Sveavägen mot syd 1960.
Norra Sveavägen mot Sveaplan, i bakgrunden syns Wenner-Gren Center.
Gatan har haft många olika namn, längd och bredd genom åren. Det äldsta kända namnet är Roslagsgatan i mitten på 1600-talet, men det namnet fick ge vika för Badstugatan. Det namnet i sig blev mer känt och gängse som Stora Badstugatan. Lilla Badstugatan fanns väster om Stora Badstugatan mellan Rådmansgatan och Markvardsgatan, men den försvann då Sveavägen byggdes ut. Krutbrännargatan är ett annat namn som emellanåt förekommer på 1600- och 1700-talen.
Enligt en ofta återgiven men felaktig uppgift hade Kung Gustav III visioner om en stor och bred esplanadliknande gata från Stockholms slott ända upp till Brunnsviken, för att visuellt sluta i Stora Haga slott (ej att förväxlas med dagens Haga slott). Resterna av det påbörjade slottet är Haga slottsruin. En av de som felaktigt tillskrivet Gustav III denna idé är Albert Lindhagen i den kända plan från 1866 som betecknas som hans. Troligt är att ett gatuprojekt som utformats av Jean de la Vallées felaktigt tillskrivits Gustav III.[1][2][3]
Det nybildade stadsfullmäktige tillsatte 1864 Lindhagenkommittén under Albert Lindhagen som skulle studera frågan om gatureglering på Stockholms malmar, det resulterade 1866 bland annat i kommitténs förslag till stadsplan för Norrmalm, där en 70 meter bred Sveaväg (lika bred som Champs-Elysées) skulle löpa från Gustav Adolfs torg i söder till en stjärnplats (sedermera Sveaplan) vid Bellevueparken i norr[4]. Men Lindhagen fick inte helt som han ville, beredningsutskottets slutliga förslag till stadsplan presenterades 1878 och där stannade Sveavägen i höjd med Kungsgatan. Enligt Lindhagen skulle Sveavägen bli en "pulsåder för trafiken, luften och ljuset".[5]
Länge ville Albert Lilienberg, Stockholms stadsbyggnadsdirektör mellan 1928 och 1944, förlänga Sveavägen söderut till Norrbro enligt Lindhagens idé. Efter en lång och hård debatt mellan politiker, trafiktekniker och arkitekter enades man 1945 i samband med Norrmalmsregleringen om att Sveavägen skulle sluta strax norr om Brunkebergstorg vid ett helt nytt torg, Sveaplatsen, som så småningom blev Sergels torg. Då bestämdes även att Sveavägens trafik skulle föras i en tunnel (Klaratunneln) via Tegelbacken till Centralbron.
Fram till början av 1900-talet gick Odengatan på en bro, kallad Sveabron, över Sveavägen. Bron finns fortfarande kvar under dagens korsning.
Byggnader, statyer och tunnelbanestationer |
Sveavägen år 1931, vy mot norr nära korsningen mot Apelbergsgatan. Den lägre bebyggelsen till höger ersattes några år senare av Thulehuset.
Metropol-Palais, Sveavägen 77, 1930.
Byggnader |
Metropol-Palais, Sveavägen 77, ursprungligen påkostad biograf från 1927 ritad av arkitekt Björn Hedvall som restes på tidigare platsen för Asylet för Pauvres Honteux och Hazeliushuset. I bottenvåningen ligger bland annat Hard Rock Cafe.
Hard Rock Cafe, öppnat den 16 april 1985, sedan 2007 ägt av Seminolestammen, en indianstam i Florida.
Handelshögskolans i Stockholm huvudbyggnad uppfördes 1925 på Sveavägen 65, arkitekt Ivar Tengbom. Handelshögskolan i Stockholm flyttade in i den nya byggnaden 1926, från sina tidigare lokaler i Brunkebergs hotell på Brunkebergstorg 2 på Norrmalm i Stockholm. Byggnaden på Sveavägen 65 finansierades genom stora donationer från bland andra Knut Agathon Wallenberg genom Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och ägs av Handelshögskoleföreningen.
Socialdemokraternas partihögkvarter i Sverige ligger på Sveavägen 68, Stockholm.
Stockholms stadsbibliotek, uppfört 1928, arkitekt Gunnar Asplund. Byggnaden finansierades genom stora donationer från bland annat Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och ägs av Stockholms stad.
Adolf Fredriks kyrka, uppförd 1768–1774, arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Gravar för bland andra Hjalmar Branting, Sven Hedin, Olof Palme och Johan Tobias Sergel.
Statyer |
- Bysten av Karl Staaff, som idag står i parken vid spetsen av Regeringsgatan/Birger Jarlsgatan, stod förut i en liten allé på Sveavägen i höjd med Kammakargatan. Den flyttades i samband med bygget av tunnelbanan.
Tunnelbanestationer |
- Hötorget
- Rådmansgatan
Händelser |
Minnesmärket efter Palmemordet.
Den 28 februari 1986 mördades Olof Palme i korsningen Sveavägen/Tunnelgatan. Idag finns ett minnesmärke vid platsen där han blev skjuten. Tunnelgatan västerut från Sveavägen namnändrades efter dådet till Olof Palmes gata (se Palmemordet).
Referenser |
Noter |
^ Johanson 1929, s. 109
^ Selling 1970, s. 12 sp. 2
^ Gullberg, del 1 s. 33f – fullständiga källhänvisningar i Cityboken
^ Persson m.fl, sid. 26
^ Hall 1999, s. 114
Källor |
Josephson, Ragnar (1929). ”Sveavägens förhistoria”. i Albert Lilienberg. 1928 års förslag till generalplan för Stockholms tätare bebyggda delar. Stockholm. Libris 1338572
Selling, Gösta (1970). Esplanadsystemet och Albert Lindhagen: stadsplanering i Stockholm åren 1857–1887. Stockholm: Stadsarkivet. Libris 8197906
Gullberg, Anders (2001). City : drömmen om ett nytt hjärta : moderniseringen av det centrala Stockholm 1951–1979 (två volymer). Stockholm: Stockholmia. Libris 8369513. ISBN 91-7031-078-5
Hall, Thomas (1999). Huvudstad i omvandling - Stockholms planering och utbyggnad under 700 år. Källström, Gunnar (illustratör). Stockholm: Sveriges Radios förlag. Libris 7409712. ISBN 91-522-1810-4
Persson, Mats m fl (1975). ”Del 1: Stadsbyggnadshistorisk översikt och byggnadshistoriskt register över kvarteren Adam & Eva - Käpplingeholmen”. City: byggnadsinventering 1974-75 - Historik och byggnadshistoriskt register. Stockholm: Stockholms stadsmuseum. Libris 130003. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&countPlace=0&mediaId=9541
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Sveavägen.Bilder & media
Stockholmskällan har media som rör Sveavägen
- Essä om Sveavägens 250-åriga föregångare Stora Badstugatan. (Historiska Norrmalm)
Wikimedia Commons har media som rör Sveavägen.
