Nyklassicism
Jacques-Louis David – Horatiernas ed (1774). Louvren, Paris.
Antonio Canova – Amor och Psyche (1793). Louvren, Paris.
Robert Smirke – British Museum.
Nyklassicism (ibland nyantik) var den mest betydelsefulla stilen inom konst och arkitektur i Europa och Nordamerika från cirka 1750.[1] Stilen förblev populär fram till cirka 1820 i fråga om konst, medan den höll sig dominerade ända fram till och med 1880-talets byggboom i fråga om husbyggande. Från och med 1890-talet började stilen blandas upp med fantasifulla så kallade nystilar och nybarock för att sedermera nästan helt ersättas av art nouveau och jugend.
Nyklassicismen, neoklassicism, inspirerades av grekisk-romerska former, känslolägen och ideal. Stilen var inte bara en reaktion mot rokokon utan hade också en politisk sida i Frankrike och Amerika, där anspelningarna på de "demokratiska" styrena i Grekland och i den romerska republiken sågs som stöd för de revolutionära regeringarna i Frankrike och Amerika.
Nyklassicismen inspirerades av de arkeologiska fynden vid utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum 1748[2] och av den tyske arkeologen Winckelmanns författarskap.[3] I England hade skulptören John Flaxman, porslinsfabriken Wedgwoods "etruriska" servis och Adamstilen i heminredningen samtliga sitt ursprung i pånyttfödelsen av antikens klassiska motiv, ämnen och dekorutsmyckning. I Rom var skulptörerna Antonio Canova och Bertel Thorvaldsen nyklassicismens stora företrädare, och i Frankrike, där den kom att förknippas med revolutionen, Jacques-Louis David.[4]
Innehåll
1 Arkitektur
2 Referenser
2.1 Noter
2.2 Tryckta källor
3 Fördjupningslitteratur
4 Se även
5 Externa länkar
Arkitektur |
Inom arkitekturen uppstod stilen på 1760-talet och spreds till Frankrike, England och Ryssland. En klassicerande tendens hade dock funnits redan under barocken på 1600-talet. Utmärkande drag är bruket av ordningar (fristående kolonner eller pilastrar), pediment, entablement, friser och klassiska dekorornament.[5][6] Bland arkitekterna märks Filippo Juvarra, Luigi Vanvitelli och John Nash.[7]
Referenser |
Noter |
^ Irwin 1997, s. 10
^ Irwin 1997, s. 36–37
^ Irwin 1997, s. 29
^ Irwin 1997, s. 143–144
^ Schulman, Bruce R.. ”Classical Orders of Architecture”. Charlotte-Mecklenburg Historic Landmarks Commission. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060826191225/http://www.cmhpf.org/kids/dictionary/ClassicalOrders.html. Läst 23 april 2017.
^ ”Order – Architecture”. Encyclopædia Britannica. 22 juli 2009. https://www.britannica.com/technology/order-architecture. Läst 23 april 2017.
^ Irwin 1997, s. 343
Tryckta källor |
Irwin, David (1997) (på engelska). Neoclassicism. Art & Ideas. London: Phaidon. ISBN 0-7148-3369-X
Fördjupningslitteratur |
Honour, Hugh (1991) (på engelska). Neo-Classicism. Style and Civilization. London: Penguin. Libris 8275898. ISBN 0-14-013760-2
Se även |
- Nyantik
- Nyantik (arkitektur)
- Karljohansstil
- Gustaviansk stil
- Klassicism
- Empir
- Nordisk klassicism
- Palladianism
- Weimarklassicismen
- Ny-Louis XVI
- Neoklassisk nationalekonomi
- Nyklassisk kriminologi
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Nyklassicism.Bilder & media
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
| |||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||