Xrfgtjtk

Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt. I den julianska och gregorianska kalendern förlängs året med en skottdag, som (numera) läggs till i februari månad. I lunisolarkalendrar som judiska, babyloniska och den gamla romerska kalendern innebär skottår att året har en extra månad – skottmånad.

Skottår är ett sätt att hålla kalenderåret i takt med det astronomiska året.^[1] Eftersom ett tropiskt år (årstidsår) är 365,2421875 dygn långt kan inte ett år med 365 dagar ständigt användas i kalendern^[2], inom loppet av 100 år skulle då årstider, datum för solstånd och dagjämningar med mera nämligen förskjutas mer än 24 dagar i kalendern. Genom att (med vissa undantag, se nedan) vart fjärde år öka årets längd med en extra dag kan kalendern hållas någorlunda i fas med årstiderna. Ordet skott betyder "något som skjutits in".^[3]

Gregorianska kalendern |

I den allmänna västerländska tideräkningen (gregorianska kalendern) är varje år som är jämnt delbart med 4 och inte sekelår (d.v.s. jämnt hundratal) skottår, och de sekelår vars sekelsiffra är jämnt delbar med 4 (t.ex. är åren 1600, 2000 och 2400 skottår men inte 1700, 1800, 1900, 2100, 2200 och 2300).

Med hjälp av reglerna ovan blir antalet dygn 365 + 1/4 - 3/400 = 365,2425. Den gregorianska kalenderns år är alltså 365,2425 dagar långt vilket (trots reglerna om skottår) fortfarande skiljer sig lite från den mer specifika tiden 365,2421875. Det innebär aningen för många skottdagar och en förskjutning av dagjämningar, solstånd och så vidare. Det är dock väldigt lite och på 1000 år ger det upphov till en felmarginal på 7 timmar, 26 minuter och 24 sekunder.^[4] Vintersolståndet infaller i kalendern således i mycket långsam takt allt tidigare i december.

Vid millennieskiftet 2000 lades planer att eventuellt införa ytterligare en undantagsregel som är att de år som är jämna tusental ej skall vara skottår om årtusendesiffran är jämnt delbar med 4, vilket skulle innebära att t.ex. år 2000 skulle vara skottår men inte 4000 och 8000. Ett kalenderår skulle då bli 365,24225 dygn långt (365,2425 - 1/4000), alltså något kortare än 365,2425 dygn, vilket skulle ge en mindre felmarginal i förhållande till den specifika tiden 365,2421875.^[5]

Julianska kalendern |

I den julianska kalendern lät man utan undantag alla år som var jämnt delbara med fyra vara skottår vilket ger ett år i medeltal 365,25 dagar långt. Jämfört med det tropiska året innebär det en förskjutning med en dag redan per 128 år. Ett misstag gjorde att de första årtiondena infördes skottår vart tredje år, vilket skapade tre skottår för mycket. För att kompensera beslöt kejsar Augustus att år 8 f.kr, 4 f.kr och 4 e.kr inte skulle vara skottår.^{[källa behövs]}

För närvarande skiljer sig dessa två kalendrar åt med 13 dagar och exempelvis den ortodoxa juldagen firad enligt julianska kalendern ("gammal stil") som infaller den 7 januari enligt allmänna tideräkningen kommer till följd av den extra skottdagen förskjutas ytterligare en dag i samband med sekelskiftet år 2100, det vill säga juldagen den 25 december år 2100 gammal stil kommer firas den 8 januari 2101 enligt den allmänna tideräkningen.

Efter 2000 år borde det matematiskt skilja 15 dygn mellan de båda kalendrarna. [(365,25–365,2425)×2000 = 15]. Att det bara skiljer 13 dygn mellan kalendrarna beror framför allt på att när det har gjorts justeringar så måste man ha avrundat till hela dygn.

Skottdagen |

Skottdagen den 29 februari är den extra dag som inskjuts varje skottår. Fram till och med 1996 räknades i Finland och Sverige den 24 februari som skottdagen men sedan år 2000 infaller skottdagen den 29 februari^[6], enligt ett beslut av Namnlängdskommittén år 1996 respektive Helsingfors universitet 1998.^[7][8]

Anledningen till att skottdagen ligger i slutet av februari snarare än vid slutet av året är att den gamla romerska kalendern, som användes av romarna innan Julius Caesar introducerade den julianska kalendern år 46 f.Kr., började med månaden mars. Skottdagen placerades alltså i anslutning till romarnas nyår.

Den romerska kalendern var också starkt påverkad av äldre månkalendrar och man benämnde exempelvis dagar efter månens faser: kalendae – nymåne (alltså upphovet till ordet kalender), nonae – första kvarteret och idus – fullmåne. Den första dagen i månaden benämndes "kalendae" (trots att detta inte stämde med månens verkliga fas) och exempelvis den 24 februari var ante diem sextum Kalendas Martias – sjätte dagen före kalendae i mars. (Romarna använde inklusiv räkning, det vill säga den dag som vi skulle kalla den femte dagen före första mars kallade romarna för den sjätte, eftersom startdatumet räknades med.) När man sedan i den julianska kalendern införde skottdagar, lade man till en "andra sjätte dag före kalendae", den så kallade bisextilis. Än i dag heter skottår på franska année bissextile.

Varför man gjorde på detta sätt, och inte lade den precis före den 1 mars, är något oklart. En anledning kan vara att man var påverkad av tidigare grekiska månkalendrar där man hade 12 månader med lika lång längd – 30 dagar – och sedan lade man till 5 dagar i slutet på året som inte tillhörde någon månad, de så kallade Epagomenai (grekiska "de tillagda"), för att komma upp i 365 dagar totalt. Skottdagen kom då att bli en ny 6:e dag före de tidigare fem extradagarna. Andra har menat att det kunde vara fråga om talmystik.^[9]

Regeln att skottdagen ska ligga 6 dagar före första mars följdes även år 1712 då februari i den svenska kalendern hade 30 dagar, vilket innebar att skottdagen det året inföll den 25 februari. En andra skottdag, kallad tillökningsdagen, förlades till den 30 februari.

Inom EU beslutade man i slutet av 1990-talet att ändra den tidigare placeringen av skottdagen och i stället låta den 29 februari vara officiell skottdag med början år 2000. Även den romersk-katolska kyrkan räknar numera den 29 februari som skottdag.

Skottår i traditionen |

Inom europeisk äldre tradition påstås det ha varit tillåtet för kvinnor att fria till ungkarlar under hela skottåret. Det är en tradition som sägs gå att härleda till en legend från 400-talet från Irland om Patrick och Brigid av Kildare, men det går inte att belägga sedvänjan längre tillbaka än till 1800-talet.^[10] Det fanns från medeltiden ända fram till 1800-talet en oskriven lag på Brittiska öarna som sade att den man som avvisade en friarinna under ett skottår var tvungen att ge henne en kyss samt ett silkeslinne eller ett par handskar. Enligt gammal tradition får kvinnor fria bara på skottdagen. Den man som tackar nej ska då dra sig ur medelst en dyrbar gåva.

I februari 1988 utropade sig staden Anthony i Texas, USA till "Världens skottårshuvudstad", och en internationell födelsedagsklubb för skottdagsbarn bildades där.^[11]

Återkommande händelser som sammanfaller med skottår |

Några återkommande händelser har kommit att förknippas med skottår på så sätt att de normalt arrangeras vart fjärde år och sammanfaller med just skottåren. I de flesta fall arrangeras de dock även vid sekelskiften som inte är skottår (år 1800, 1900, etc).

Politik |

• 
  Presidentval på Island (1952-)


• 
  Andrakammarval i Sverige (1924-1968)


• 
  Presidentval i USA (1788-) + åren 1800, 1900, 2100, 2200, 2300

Sport |

• 
  Olympiska sommarspelen (1896-) + åren 1900, 2100, 2200


• 
  Olympiska vinterspelen (1924-1992, därefter ändrades cykeln från 1994)


• 
  Europamästerskapet i fotboll för herrar (1960-)

Se även |

• Julianskt datum


• Kalender


• Skottsekund


• Tideräkning


• År med 365 dagar

Referenser |

1. 
   ^ Meeus, Jean (1998), Astronomical Algorithims, Willmann-Bell, s. 62 
   


2. 
   ^ Jason Harris - Skottår. Läst 2014-03-30.
   


3. 
   ^ ”Ord i almanackan”. Språkrådet. http://www.sprakradet.se/2124#item101200. 
   


4. 
   ^ Felräkning i tid i gregorianska kalendern. WolframAlpha- 2014-03-30
   


5. 
   ^ http://www.astroadventures.net/cohen/articles/column/A-zz1999_12.pdf
   


6. 
   ^ Ida Fellman (23 februari 2012). ”På den EU-anpassade skottdagen lönar det sig att fria” (på svenska). Svenska Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2012/02/23/pa-den-eu-anpassade-skottdagen-lonar-det-sig-att-fria?page=6. Läst 15 januari 2018. 
   


7. 
   ^ Almanacksförlaget - Vanliga frågor Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. besökt 2 januari 2010
   


8. 
   ^ Heikki Oja. Aikakirja (2 upplagan, 1999). sid. 52 
   


9. 
   ^ Lodén, Lars Olof (1968). Tid - En bok om tideräkning och kalenderväsen. Bonniers 
   


10. 
    ^ Mikkelson, B. & Mikkelson, D.P. (2010). The Privilege of Ladies by Barbara Mikkelson. The Urban Legends Reference Pages. snopes.com.
    


11. 
    ^ ”Anthony – Leap Year Capital of the World” (på engelska). Time and Date. 26 januari 2008. http://www.timeanddate.com/date/leap-year-capital.html. Läst 6 november 2011. 
    

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Skottår.
  Bilder & media
  
  


• Om skottdagen på nordiskamuseet.se

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r År Dygnsbaserade år Gregorianskt år · Kalenderår · Julianskt år · Normalår · Skottår · Vetenskapligt år Astronomiska år Astronomiskt år · Galaktiskt år · Sideriskt år · Tropiskt år · Anomalistiskt år Religiösa år Judiskt år · Kyrkoår · Islamiskt år Övriga år Bankår · Läsår · Platoniskt år (Stora året) · Räkenskapsår (verksamhetsår) Se även: Kalender · Tid · Tidsperiod