Romansk arkitektur
Église de La Trinité, L'Abbaye-aux-Dames, Caen.
Med romansk arkitektur (även kallad romanik) avses arkitektur i det medeltida Europa uppförd under 1000- och 1100-talen.
Den romanska arkitekturen var den första stilen i Europas konsthistoria sedan det romerska riket som fanns representerad över hela kontinenten. Denna enhetlighet blev möjlig genom att medeltidsmänniskor i större omfattning än tidigare började färdas över Europa: handelsmän, adelsmän, riddare, konstnärer och bönder lämnade sina hemtrakter för att föra krig, bedriva affärer och, inte minst, för att genomföra pilgrimsfärder, i synnerhet till Santiago de Compostela i Galicien i nordvästra Spanien.
Innehåll
1 Termen romansk
2 Kännetecken
3 Kvarvarande romanska byggnader
3.1 I dagens Frankrike
3.2 I dagens Tyskland
3.3 I dagens Spanien
3.4 I dagens Italien
3.5 I dagens England
3.6 I dagens Nederländerna
3.7 I dagens Belgien
3.8 I dagens Skandinavien
3.9 Övriga Europa
4 Se även
5 Källor
5.1 Noter
Termen romansk |
Termen "romansk" har modernt ursprung och kommer sig av att man såg ett direkt samband mellan arkitekturen under denna period och romersk arkitektur. Det man tog fasta på var rundbågar eller vagt spetsiga spetsbågar, tunnvalv med gördelbågar, arkader med stödväxling och kryssvalv. Med stenskulpturen i kyrkornas portaler under 1100-talet återkom den monumentala skulpturen som legat i träda under 700 år i Västeuropa. Det kan dock noteras i Östrom, eller det Bysantinska riket, fortsatte konstruera större byggnader.
Den romanska stilen kallas ibland rundbågestilen.[1]
Kännetecken |
Arkitekturen känns igen på kraftiga murar som skulle klara av att hålla upp tunn- och kryssvalvens tryck. Vidare var öppningar som fönster och dörrar små för att inte påverka väggarnas bärighet. Den robusta stilen kan ställas i kontrast med den samtida gotisk arkitekturgotisk stilgotiska stilen (spetsbågestilen).[1]
Kvarvarande romanska byggnader |
I dagens Frankrike |
Sacré-Cœur i Paray-le-Monial
Strasbourgmünstern, Strasbourg
Saint-Foy, Conques
Saint-Sernin, Toulouse
Saint-Bénigne, Dijon
Notre-Dame-du-Port, Clermont-Ferrand
Sainte-Trinité, Caen
Saint-Pierre, Angoulême
Saint-Trophime, Arles
Sainte-Madeleine, Vézelay
Sacré-Cœur, Paray-le-Monial
Saint-Front, Périgueux
Notre-Dame-la-Grande, Poitiers
Saint-Savin-sur-Gartempe, Poitou
- Klosterkyrkan i Cluny
- Chapaize
- Abbatiale de Cruas
- Klostret i Vigeois, Limousin
- Extern länk: Illustrerad fransk historia (på franska)
I dagens Tyskland |
- Katedralerna i Mainz, Speyer och Worms
Köln, St. Maria im Kapitol
Maria Laach, Benediktinerkyrka- Katedralen i Osnabrück
- Katedralen i Trier
I dagens Spanien |
- San Miguel de Cuxa
- Santiago de Compostela
- Katedralen i Ourense, (både romansk och gotisk)
- Tahull
- Ripoll
I dagens Italien |
Katedralen i Cefalu
Sant' Ambrogio, Milano
San Zeno, Verona
- Katedralen i Pisa
San Michele, Pavia
San Miniato al Monte, Florens
- Katedralen i Cefalu
I dagens England |
I Storbritannien kallas ofta den romanska arkitekturen Norman architecture, normandisk stil.
- Katedralen i Durham
- Kyrkan i Kilpeck, Herefordshire
- Katedralen i Peterborough
- Katedralen i Southwell
I dagens Nederländerna |
Sint Servaas, Maastricht
Onze-Lieve-Vrouwe, Maastricht
I dagens Belgien |
- Katedralen i Tournai
|
Lunds domkyrka
Bokenäs gamla kyrka, Bohuslän
Dalby heligkorskyrka, Skåne
Dädesjö gamla kyrka, Småland
Farstorps kyrka, Skåne
Forsby kyrka, Västergötland
Gökhems kyrka, Västergötland
Herrestads kyrka, Östergötland
Husaby kyrka, Västergötland
Kinneveds kyrka, Västergötland
Lunds domkyrka, Skåne
Marka kyrka, Västergötland
Nidarosdomen, Trondheim (både romansk och gotisk)
Skälvums kyrka, Västergötland
Suntaks gamla kyrka, Västergötland
Våmbs kyrka, Västergötland
Övriga Europa |
S. George, Prag
- Klosterkyrkan i Jak, Ungern
- Kyrkan Belapatfalva, Ungern
- S. Andreas, Krakow, Polen
Se även |
- Romansk stil
- Nyromansk stil
- Arkitekturens historia
- Konstens historia
- Ottonsk konst
- Gotisk arkitektur
- Medeltidens konst
- Círculo Románico: Visigothic, Mozarabic an Romanesque art in Europe
Källor |
Staffan Hansson (2002). Den skapande människan (1:6). ISBN 978-91-44-02148-5
Noter |
- ^ [a b] Hansson s. 155