Allmän plats
Allmän plats var ett juridiskt begrepp vars ursprung kommer från den allmänna Ordningsstadgan från 1956, som numera är upphävd och ersatt av stadsstadgorna. Allmän plats avsåg då väg, gata, torg eller område som är tillgängligt för alla. Begreppet används på det stora hela inte idag, utan har ersatts med benämningen offentlig plats. Allmän plats förekommer dock fortfarande i plan- och bygglagen ("en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov")[1] samt i vapenlagen och i brottsbalken. I brottsbalken avser man då också butiker, kyrkor, restauranger, teatrar och tåg som allmänna platser.
Reglerna för allmän plats gäller oavsett vem som äger marken, om marken är avsedd att vara tillgänglig för allmänheten. Exempelvis är enskild väg således ofta allmän plats, trots att den är privatägd.
Innehåll
1 Se även
2 Källor
2.1 Tryckta källor
2.2 Noter
Se även |
- Allmän ordning
- Offentlig plats
- Offentligt rum
- Allemansrätten
- Privat mark
Källor |
Tryckta källor |
- Nationalencyklopedin
Noter |
^ 1 kap. 4 § 2 stycket Plan- och bygglagen (2010:900), SFS, Näringsdepartementet.