Harar och kaniner
.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}
| Harar och kaniner | |
 Fälthare (Lepus europaeus) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Hardjur Lagomorpha |
| Familj | Harar och kaniner Leporidae |
| Vetenskapligt namn | |
§ Leporidae | |
| Auktor | Fischer, 1817 |
| Underfamiljer | |
| |
| Synonymer | |
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Harar och kaniner[1] (Leporidae) är en familj som tillsammans med piphararna utgör ordningen hardjur. De är landlevande däggdjur som förekommer över hela världen utom i Antarktis. I Australien och på Nya Zeeland förekommer endast de två introducerade arterna vildkanin och fälthare. Flera arter av familjen kallas kaniner men avgränsningen mellan hare och kanin beror främst på yttre morfologiska kännetecken och inte på släktskap eller positionen i systematiken.
Innehåll
1 Utseende
2 Utbredning
2.1 Förekomst i Sverige
3 Ekologi
4 Systematik
4.1 Evolution
4.2 Släkten och arter
5 Harar och kaniner och människan
6 Referenser
6.1 Noter
7 Externa länkar
Utseende |
Harars och kaniners bakben är långa och anpassade för löpning. Några arter inom familjen kan nå en toppfart på 80 km/h en kort stund och 50 km/h över en längre sträcka.[2] Hörsel och synsinne är välutvecklade[3]. Harar och kaniner når en kroppslängd mellan 25 och 70 centimeter samt en vikt mellan 0,4 och 7 kilogram. Pälsens färg varierar hos de flesta arterna mellan vit-, grå- och brunaktig. Inte alla arter har lika långa öron som harar i släktet Lepus men hos alla arter är örat längre än brett[4]. De längsta öronen finns hos västlig antilophare (Lepus alleni) med upp till 17,3 centimeter.[2] Den långsmala formen ger hörseln utpräglad riktverkan.
Harar och kaniner har kluven nos och kort uppåtriktad svans. Fötterna är på undersidan beklädda med tätt ställda hår som bildar elastiska borstar. Speciellt för harar och kaniner är att de har fyra framtänder i överkäken. Bakom de två främre tänderna ligger två små stiftformiga rudimentära tänder. I överkäken har de 6 kindtänder och i underkäken 5. Tandformeln för de flesta arterna är I 2/1 C 0/0 P 3/2 M 3/3, alltså 28 tänder.[4]
Utbredning |
Familjens ursprungliga utbredningsområde sträckte sig över nästan alla kontinenter med undantag för Australien, södra Sydamerika och Oceanien. Idag saknas harar bara i Antarktis eftersom de introducerats på de övriga kontinenterna.
Förekomst i Sverige |
I Sverige förekommer arterna fälthare, skogshare och vildkanin.
Ekologi |
Harar och kaniner lever i olika habitat, de förekommer i den arktiska tundran, på gräsmark samt i tempererade och tropiska skogar.[4] De är växtätare och är nattaktiva. Individernas sociala beteende är beroende på art. Det finns medlemmar som bildar grupper och andra medlemmar som lever ensamma.
Födan utgörs bland annat av gräs, örter, blad och blommor. De är även koprofager - de avsöndrar först mjuk spillning och äter den sedan en gång till för att ta del av de näringsämnen som blivit tillgänglig efter matspjälkningen i blindtarmen.
Arterna i familjen förökar sig bra. Honan kan para sig flera gånger per år. Efter dräktigheten, som varar 25 till 50 dagar, föds vanligen två till åtta ungar, ibland upp till 15. Ungdjur från släktet Lepus är vanligen full utvecklade medan ungdjur av andra arter är blinda och nakna. De senare föds vanligen i ett underjordiskt bo.[3]
Systematik |
Svansen av bomullssvanskaniner, här bergskanin (Sylvilagus nuttallii), påminner om bomull.
Familjen harar och kaniner bildar tillsammans med familjen pipharar ordningen hardjur (Lagomorpha). Ordningens ställning i systematiken var länge omdebatterad. Tidigare räknades den ofta till ordningen gnagare, dock som underordningen dubbeltandade gnagare. Familjen omfattar enligt Hoffman et al. 2005 elva släkten som omfattar ett 60-tal arter av harar och kaniner, varav släktet Lepus utgör de typiska hararna. Ibland delas familjen upp i de två underfamiljerna Palaeolaginae och Leporinae.
Evolution |
De äldsta kända fossilen av harar och kaniner är från senare eocen. Familjen förekom under denna period i Nordamerika och Asien. Under evolutionens lopp anpassade sig familjen allt mer till ett springande och hoppande levnadssätt. Till exempel hade det utdöda släktet Palaeolagus, som levde under oligocen i Nordamerika, kortare bakre extremiteter än dagens harar och kaniner.[5] Nya fynd från Kina och Indien, som är cirka 48 respektive 53 miljoner år gamla, visar tydliga kännetecken som är typiska för harar och kaniner. Utifrån dessa fossil antas att uppdelningen i familjerna harar och kaniner, och pipharar, skedde tidigare än hittills antagits.[6]
Släkten och arter |
Familj Leporidae [7] - harar och kaniner
- Släkte Pentalagus
Amamikanin (Pentalagus furnessi)
- Släkte Bunolagus
Flodkanin (Bunolagus monticularis) - kallas ibland för flodbäddskanin.
- Släkte Nesolagus
Sumatrakanin (Nesolagus netscheri)
Annamitkanin (Nesolagus timminsi)
- Släkte Romerolagus
Vulkankanin (Romerolagus diazi)
- Släkte Brachylagus
Dvärghare (Brachylagus idahoensis), kallas även för dvärgkanin. Dvärgkaniner som finns att köpa i djuraffär är dock tama raser av europeisk kanin.
- Släkte Sylvilagus - bomullssvanskaniner
- Undersläkte Tapeti
Kärrkanin, Sylvilagus aquaticus
Skogskanin (Sylvilagus brasiliensis)- Sylvilagus dicei
Omiltemekanin (Sylvilagus insonus)
Träskkanin (Sylvilagus palustris)- Sylvilagus varynaensis
- Undersläkte Sylvilagus
Ökenkanin (Sylvilagus audubonii)- Sylvilagus cognatus
Mexikansk bomullssvanskanin (Sylvilagus cunicularis)
Östlig bomullssvanskanin eller vanlig bomullssvanskanin (Sylvilagus floridanus)
Tres Marias-kanin (Sylvilagus graysoni)
Bergskanin (Sylvilagus nuttallii)- Sylvilagus obscurus
- Sylvilagus robustus
- Undersläkte Microlagus
Buskkanin (Sylvilagus bachmani)
San José-kanin (Sylvilagus mansuetus)
- Undersläkte Tapeti
- Släkte Oryctolagus
Europeisk kanin (Oryctolagus cuniculus)
- Släkte Poelagus
Centralafrikansk hare (Poelagus marjorita) - kallas även för Afrikansk hare
- Släkte Pronolagus
Större rödhare/rödkanin (Pronolagus crassicaudatus)
Jamesons rödkanin (Pronolagus randensis)
Smiths rödhare/rödkanin (Pronolagus rupestris)
- Släkte Caprolagus
Borstkanin (Caprolagus hispidus)
- Släkte Lepus - typiska harar
- Undersläkte Macrotolagus
Västlig antilophare (Lepus alleni) - kallas ibland bara för antilophare.
- Undersläkte Poecilolagus
Snöskohare (Lepus americanus)
- Undersläkte Lepus
Polarhare (Lepus arcticus)
Alaskahare (Lepus othus)
Skogshare (Lepus timidus)
- Undersläkte Proeulagus
Svartsvansad åsnehare (Lepus californicus) - kallas även västhare.
Sierrahare (Lepus callotis)
Kaphare (Lepus capensis)- Lepus flavigularis
- Lepus insularis
Klipphare (Lepus saxatilis)
Ökenhare (Lepus tibetanus)- Lepus tolai
- Undersläkte Eulagos
- Lepus castroviejoi
Yunnanhare (Lepus comus)
Koreansk hare (Lepus coreanus)
Italiensk hare (Lepus corsicanus)
Fälthare (Lepus europaeus)
Iberisk hare (Lepus granatensis)
Manchurisk hare (Lepus mandschuricus)
Ullig hare (Lepus oiostolus)
Balehare (Lepus starcki)
Vitsvanshare (Lepus townsendii)
- Undersläkte Sabanalagus
- Lepus fagani
Savannhare (Lepus microtis)
- Undersläkte Indolagus
Hainanhare (Lepus hainanus)
Svartnackad hare (Lepus nigricollis)
Burmahare (Lepus peguensis)
- Undersläkte Sinolagus
Kinesisk hare (Lepus sinensis)
- Undersläkte Tarimolagus
Yarkandhare (Lepus yarkandensis)
incertae sedis - arter med oklar undersläktespossition
Japansk hare (Lepus brachyurus)
Abessinsk hare (Lepus habessinicus)
- Undersläkte Macrotolagus
Harar och kaniner och människan |
Tamkanin förekommer med flera raser som sällskapsdjur
Många harar jagas som vilt för pälsens och köttets skull. En del arter hölls för samma ändamål eller som boskap i burar. Kaniner som ofta gräver gångar i jordbruksmark bekämpas med gift eller konstgjorda sjukdomar.
IUCN listar bushmanharen (Bunolagus monticularis) som akut hotad (critically endangered), borstkanin (Caprolagus hispidus) och 6 andra arter som stark hotade (endangered) och ytterligare 15 arter som mindre hotade (sårbar, nära hotad eller kunskapsbrist).[8]
Referenser |
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hardjur, 1904–1926.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hardjur, 1904–1926.- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 20 augusti 2010.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 20 augusti 2010.
Noter |
^ Dyntaxa TaxonId: 2002148, Familj: Leporidae - harar och kaniner
- ^ [a b] Carwardine, Mark (1996) (på svenska upplaga). Guinness Djurrekordbok. Bokförlaget Forum AB Stockholm. sid. 59. ISBN 91-37-10910-3
- ^ [a b] Chapman, J. & Schneider, E. (1984). The Encyclopedia of Mammals. New York: Facts on File. sid. 714–719. ISBN 0-87196-871-1
- ^ [a b c] Family Leporidae på Animal Diversity Web (engelska), besökt 21 augusti 2010.
^ Savage, RJG, & Long, MR (1986). Mammal Evolution: an illustrated guide. New York: Facts on File. sid. 128–129. ISBN 0-8160-1194-X
^ Handwerk, Brian (21 mars 2008). ”Easter Surprise: World's Oldest Rabbit Bones Found”. National Geographic News (National Geographic Society). http://news.nationalgeographic.com/news/2008/03/080321-rabbit-bones.html. Läst 23 mars 2008.
^ Hoffman, Robert S.; Smith, Andrew T. (16 November 2005). "Order Lagomorpha (sid: 185-211". In Wilson, Don E., and Reeder, DeeAnn M., eds. Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference (3rd ed.). Baltimore: Johns Hopkins University Press, 2 volymer. (2142 sidor). sid: 194-221. ISBN 978-0-8018-8221-0. OCLC 62265494
^ Leporidae på IUCN:s rödlista, besökt 21 augusti 2010.
Externa länkar |
Wikimedia Commons har media som rör Harar och kaniner.Bilder & media
Wikimedia Commons har media som rör Harar och kaniner.
