Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Saab 39 Gripen (JAS 39A/B/C/D Gripen)
Beskrivning
Typ	enhetsflygplan
Besättning	1 (A/C) 2 (B/D)
Första flygning	9 december 1988
I aktiv tjänst	9 juni 1996
Versioner	39A/B/C/D
Ursprung	Sverige
Tillverkare	IG JAS/Saab AB
Antal tillverkade	247+
Data
Längd	14,1 meter (A/C) 14,8 meter (B/D)
Spännvidd	8,4 meter
Höjd	4,5 meter
Vingyta	30 m²
Tomvikt	6700/7000 (A/B)[1] 6800kg/7100kg (C/D)[2]
Max. startvikt	12 700 kg (A/B)[1] 14 000 kg (C/D)[2]
Motor(er)	Volvo Aero RM12 (A/B/C/D)
Dragkraft	54 kN 80,0 kN med EBK
Prestanda
Max. hastighet	Mach 2[2]
Räckvidd med max. bränsle	ca 1 500 km - 3 000 km
Transporträckvidd	> 3 000 km
Max. flyghöjd	16 500 meter
Dragkraft/vikt:	1:1,06
Vingbelastning	336 kg/m²
Lastförmåga
Lastförmåga	3 600 kg (A/B) 5 300 kg (C/D)
Beväpning
Beväpning	27 mm Mauser BK
Bomber	DWS 39, GBU-12 Paveway
Robotar	Rb 74, Rb 75, Rb 99, Rb 15F, KEPD 350, MICA, Meteor, IRIS-T
Elektronik
Radar	PS-05/A
Ritning

Saab 39 Gripen, i svenska flygvapnet betecknat JAS 39A/B/C/D Gripen, är ett fjärde generationens stridsflygplan som tillverkas av Saab AB. Beslutet om ett nytt flygplanssystem togs i riksdagen 1982 av försvarsministern Torsten Gustafsson i samband med försvarsbeslutet 1982. Gripen är ett av de första multirollstridsflygplanen som kan användas för jakt-, attack- och spaningsuppdrag och dessutom växla mellan dem under flygning, därav prefixet JAS. Namnet Gripen är resultatet av en tävling som hölls i början på 1980-talet.^[3]

Utveckling och marknadsföring startades av Industrigruppen JAS, som senare under en period i samverkan med BAE Systems (som var delägare i Saab 1998–2011) kom att Nato-anpassa flygplanet för den internationella marknaden.

Från början var det inte planerat att bygga en tvåsitsig version av JAS 39, eftersom inskolning på flygplanet skedde i simulator, men för att kunna exportera Gripen visade det sig nödvändigt att även erbjuda en skolversion av planet och därför utvecklades JAS 39B. En av flera anpassningar, för den internationella marknaden, är att de senaste versionerna 39C och 39D kan lufttankas. De senaste versionerna, kallade Gripen E/F, är under utveckling. De kommer att ha större flygplanskropp, fler vapenbalkar, starkare motor och större bränsletankar.^[4]

Stora dolda belopp har överförts från BAE Systems till beslutsfattare i tre av de fem länder till vilka planet har exporterats eller hyrts ut,^[5] och 2011 erkände SAAB att ett större belopp förmedlats från BAE Systems via en sydafrikansk konsult.^[6] Misstankar har riktats mot Saab från riksåklagaren i ett fjärde land, Brasilien,^[7] och femte land, Thailand.^[8]

Historik |

Politisk bakgrund |

I mitten av 1970-talet väcktes idén och frågan om ett flygplanssystem som var tänkt att från början av 1990-talet ersätta Viggen-systemet. Två alternativ överväges A 20 Viggen och B3LA. Flygplanssystemet A 20 förordades i 1974 års försvarsutredning och skulle vara en vidareutveckling av JA 37 Viggen. Och B3LA skulle utvecklas som ett flygplanssystem ämnat som attackflygplan och skolflygplan. Anledningen var att överbefälhavaren Stig Synnergren ansåg att attackförmågan behövde förbättras.^[9]

Inför 1978 års försvarskommitté angav ÖB tre förslag på ytterligare ett nytt flygplan, ett svenskt JAS och amerikanska F-16 eller F-18. Försvarskommittén delade ÖB:s åsikt om ett enhetsflygplan, ”det skall, liksom sina föregångare, ha en klar defensiv inriktning. Det skall kunna ingå i ett allsidigt sammansatt folkförsvar, grundat på den allmänna värnplikten, kunna ges service även av värnpliktig personal och även vara anpassat till vårt bassystem”. Försvarskommittén tog dock ingen ställning till vilket flygplan som skulle förordas, utan menade att det behöves ytterligare underlag för ett beslut.^[9]

I oktober 1978 konstaterade ÖB Lennart Ljung att varken A 20 eller B3LA skulle rymmas inom de ekonomiska ramarna tillsammans med JAS, F-16 eller F-18. År 1979 tillsatte regeringen en Militär flygindustrikommitté (MFK-79) och i dess betänkande framgick det bland annat att dåtidens militära flygindustri sysselsatte 12 000 anställda. Kommittén lade fram tre stycken alternativ, men precis som 1978 års försvarskommitté tog inte heller Militär flygindustrikommittén någon ställning till något av de alternativ som lades fram.^[9]

• Alternativ 1 innebar utveckling av svenskt JAS-flygplan, vilket på kort sikt inte skulle ge någon påverkan på den svenska militära flygindustrin.


• Alternativ 2 innebar inköp av rättigheterna att licenstillverka ett utländskt JAS-flygplan i Sverige.


• Alternativ 3 innebar att färdigbyggda utländska JAS-flygplan skulle köpas in.

Påverkan vid val av alternativ 2 eller 3 skulle enligt kommittén innebära att den svenska militära flygindustrin skulle begränsas, samt även innebära en halvering av de 12 000 anställda.

Efter ett riksdagsbeslut våren 1979 kom de två flygplanen A 20 och B3LA att avbeställas. I januari 1980 presenterade Chefen för flygvapnet Dick Stenberg, flygplanet Sk 2. Vilket även gick under arbetsnamnet "Åslingen", efter industriministern Nils G. Åsling. Flygplanet Sk 2 var en förenklad och förminskad version av B3LA.^[10]

Samma år, 1980, lämnade Saab ett förslag på ett svenskt enhetsflygplan (ett svenskt JAS), direkt till dåvarande försvarsminister Eric Krönmark (m), i syfte att utländska alternativ skulle kunna jämföras med ett svenskt. Dock anser kritiker att jämförelsen var partisk.^[9] Dåvarande ÖB ställde sig positiv till förslaget och gick därmed emot flygvapenchefen.

I en skrivelse som ÖB lade fram i oktober 1981 till Regeringen Fälldin, förordade ÖB ett svenskt JAS, dock så konstaterade ÖB samtidigt att de amerikanska F-16 och F-18 skulle ge den bästa operativa effekten. Bakgrunden till ÖB:s förordande var att han befarade möjliga planerings och betalningsproblem vid val av ett utländskt flygsystem. Chefen för armén Nils Sköld reserverade sig dock mot ÖB:s skrivelse.^[9] FMV hade tidigare tagit in offerter och kommit fram till att inköp av F-16 var det ekonomiskt bästa alternativet upp till 100 flygplan, licenstillverkning av F-18 det bästa upp till 200 flygplan och inhemsk tillverkning (Gripen) var det bästa alternativet vid beställning över 300 plan. FMV förbjöds efter detta av regeringen att arbeta vidare med offerter från utländska tillverkare.

Inför försvarsbeslutet 1982 tog regeringen ställning i sin proposition 1981/82:102^[11] till ett svenskt JAS, med en beställning på 30 flygplan och en option på 110 flygplan. Den 4 juni 1982 godkände riksdagen propositionen med röstsiffrorna 176 ja och 167 nej. De 167 rösterna mot JAS bestod av en reservation från Socialdemokraterna, som tidigare hade krävt uppskov och bättre beslutsunderlag i frågan.^[9]

Hösten 1982 avgick den borgerliga koalitionsregering Regeringen Fälldin III och följdes av den socialdemokratiska Regeringen Palme II. På grund av sin reservation i beslutet 1982, lät den nya regeringen göra en helt ny en granskning av beslutsunderlaget. Resultatet av granskningen redovisades sedan i proposition 1982/83:119,^[12] där ett svenskt JAS förordades. Men för att Socialdemokraterna skulle säga ja till JAS skulle sju villkor uppfyllas. Fyra av dessa sju villkor var så kallade tunga villkor och innebar.^[9][13]

• Inga löften fick ges om framtida anslagsökningar.


• Kostnadsram intill sekelskiftet 25,9 miljarder, det vill säga fast pris.


• Eventuella fördyringar betalas inom flygvapnets ekonomiska ram.


• Industrin skulle underrättas om att det inte blir något mer flygplansprojekt efter JAS.

Den 29 april 1983 togs det slutgiltiga riksdagsbeslutet om utveckling av JAS med röstsiffrorna 270 ja och 29 nej. I samband med försvarsbeslutet 1992 i maj 1992 beslutades det om en beställning på 110 flygplan som fanns sedan tidigare som option. Beställningen omfattade delserie 2; av de 110 flygplan inkluderades 14 stycken tvåsitsiga flygplan.^[9]

I etapp två av försvarsbeslutet 1996, kom Riksdagen i december 1996 att besluta om en beställning av delserie 3, vilken sedan bekräftades av regeringen i juni 1997. Delserie 3 bestod av 64 flygplan samt 14 tvåsitsiga flygplan. Fast riksdagen beslutade om en delserie 3 kom antalet JAS-divisioner med försvarsbeslutet att reduceras från det ursprungliga 12 till 8 stycken. Dock påverkade inte försvarsbeslutet anskaffningstakten av flygplan i delserie 3. Med detta kom JAS-systemet att under en tioårsperiod stå för cirka 50 procent av den planerade materielanskaffningen.^[9][14]

Totalt hade 204 flygplan beställts av Sverige genom tre olika försvarsbeslut. I försvarsbeslutet 2004 kom dock riksdagen att besluta om att endast 140 flygplan behövs, där hälften av flygplanen skulle vara av de första versionerna A/B. I maj 2006 förordade dåvarande ÖB Håkan Syrén att Försvarsmakten endast behövde 100 flygplan av C/D versionen av de totalt 204 beställda. De övertaliga flygplanen skulle göras tillgängliga för försäljning^[15] och 2005 ingicks ett leasingavtal med Tjeckien om 14 C/D versioner. År 2006 ingicks ett leasingavtal på 14 C/D versioner med Ungern. Båda dessa avtal löpte på en tioårsperiod. Thailand kom 2007 och 2009 att köpa totalt 12 flygplan ur Svenska flygvapnet. Den 19 mars 2015 levererades den sista individen till svenska flygvapnet, av de totalt 204 flygplan.^[16] Den första exportaffären som Saab gjorde var med Sydafrika, då de 1999 beställde 28 stycken nytillverkade flygplan i C/D versionen.^[9]

Under 2014 beslutade Sverige att köpa 60 flygplan av den vidareutvecklade JAS 39E Gripen, vilken skulle utvecklas och köpas tillsammans med Schweiz. Efter att det Schweiziska folket sade nej till att köpa ett nytt stridsflygplan, stod Sverige som ensam köpare. Brasilien fattade i december 2014 beslut om köp av 28 Gripen E, och åtta tvåsitsiga versionen Gripen F. Den förväntade affären med Brasilien förväntas bli den andra exportaffären för Saab.

Konstruktion |

Under konstruktionsarbetet studerades en mängd olika koncept med olika vingkonfigurationer. Man valde en instabil konfiguration med en deltavinge och canardvinge istället för en traditionell stabilisator. Kombinationen av deltavinge och canardvinge ger höga momentana svängprestanda och lågt luftmotstånd, vilket leder till högre hastighet, längre räckvidd och större last.

Instabilitet |

Fördelen med canardvinge i stället för en traditionellt akterplacerad stabilisator är att canardvingen ger ett positivt lyftkrafttillskott i alla farter, jämfört med den stjärtplacerade stabilisatorn som i höga farter ger ett negativt lyftkrafttillskott som i sin tur måste kompenseras med ökad lyftkraft på huvudvingen vilket leder till ökat inducerat luftmotstånd.^[17] Genom att låta Gripen vara aerodynamiskt instabil kunde man frigöra sig från flera av de begränsningar som flygmekaniken vanligtvis sätter och bland annat placera motorn längre bak i kroppen vilket ger en gynnsammare areafördelning och lägre luftmotstånd. Det datoriserade fly-by-wire-styrsystemet gör att planet uppfattas som stabilt av piloten. Vid nödlägen kan man låta canarderna röra sig fritt med fartvinden, varpå lyftbidraget från dem försvinner, aerodynamiska centrum flyttas bakåt och planet blir stabilt.^{[källa behövs]}

Radar |

Gripen använder PS-05/A X-band pulsdopplerradarn som utvecklats av Ericsson och Marconi Electronic Systems.

Radarvarnare och motmedel |

Gripen använder radarvarnare och störsändare utvecklad av SAAB.^[18] Gripen har även motmedelsfällare som kan fälla remsor för att störa radarmålsökare och facklor för att störa infraröda målsökare.

Datorer |

I kontrast till föregångaren JA 37 Viggen som använde unika datorer för sina sex Avioniksystem (flyglägesdata, tröghetsnavigering, presentation, styrsystem, radar och centraldator) och respektive programvara skriven direkt i assembler, så valde man i Gripen ett mer integrerat system SDS 80. Kärnan i SDS 80 var 32-bitarsprocessorn D80, programspråket Pascal/D80, utvecklingsmiljön PUS80 och fältbussen MIL-STD-1553B.^[19] En central dator styr fältbussarna som sammanbinder de olika datorenheterna i flygplanet. I delserie 1 och 2 så använde man tre MIL-STD-1553B-bussar och i delserie 3 fem stycken. Varje buss är i sin tur dubblerad i en A- och en B-buss som går i kablar som ligger fysiskt åtskilda i flygplanet för redundans.^[20]D80-processorn användes från början av utvecklingen av Gripen och var ett arv från utvecklingen av B3LA. Den uppgraderades 1994 till D80E. D80-familjen av processorn har en ordlängd på 32 bitar och kan multiköra olika tidskritiska processer samtidigt. I varje datorenhet kunde en eller flera D80-processorer användas beroende på prestandakraven på enheten. Programmeringen skedde i programspråket Pascal/D80 som är anpassat för realtidssystem och har stöd för multikörning och flera processorer.^[19] Till delserie 3 byttes D80-familjen ut mot D96/MACS som bestod av processorenheter med tre 266 MHz PowerPC 740-processorer som jobbar parallellt, 160 MB disk, 32 MB PROM och 64 MB RAM. D96/MACS är bakåtkompatibel med programvara skriven i Pascal/D80 men kan även hantera program skrivna i Ada.^[21]

Cockpit |

Cockpiten är utformad som en modern glascockpit och instrumenteringen i cockpit domineras av tre stycken, 15,7×21 cm stora LCD-skärmar samt en vidvinkel Head-up display (20×28 cm).

Basering och underhåll |

Ett av grundkraven var att Gripen ska kunna användas i Flygvapnets Bas 90-system. Det innebär att Gripen ska klara att starta och landa på befintliga vägbaser med en 800 meter lång bana och på kort tid ska kunna klargöras av en tropp som till största del består av värnpliktiga. Till skillnad från Viggen saknar Gripen reverserbart motorutblås. Gripen bromsas i stället med konventionella låsningsfria bromsar på alla hjulen. Dessutom kan canardvingarna vinklas nedåt för att fungera som luftbroms samtidigt som de trycker ner nosen för att ge främre landställets hjul bättre fäste.

Flygträningssimulator |

För att planera flygning med Gripen används flygsimulatorn PETRA (Planning, Evaluation, Training, Rehearsal and Analysis) som också är ett planerings- och utvärderingssystem.

Versioner |

JAS 39A |

JAS 39A var första versionen som togs i drift 1996 av Flygvapnet. Totalt tillverkades 104 exemplar. 31 av dessa planeras att mellan åren 2007 och 2012 uppgraderas till C/D-versionen.^[22] Vidare har 25 stycken flygplan byggts om till C/D-versionen som Ungern leasar, 10 stycken byggdes om till C-versionen till Thailand. År 2011 var 54 stycken aktiva i det svenska flygvapnet.^[2]

Den 15 december 2010 deponerades ett flygplan av A-versionen av Saab till Ängelholms flygmuseum. Flygplanet, med nummer 101 (Gripen 101), är det första serietillverkade av typen. Det var tänkt att levereras till Flygvapnet, men kom istället verka som provflygplan hos Saab efter att ett av deras egna hade havererat.^[23][24]

JAS 39B |

JAS 39B är en tvåsitsig skolversion. Denna variant är 0,7 meter längre än A-versionen. Totalt tillverkades 14 stycken. Två stycken har byggts om till D-versionen till Thailand och 12 stycken används av det svenska flygvapnet.^[1][2]

JAS 39C |

JAS 39C är en Nato-kompatibel version av Gripen med utökade resurser i form av beväpning, elektronik, etc. Denna version kan även lufttankas. Totalt nytillverkades 69 stycken till Sverige och 17 stycken till Sydafrika. Av de 69 flygplan som tillverkades till Sverige, leasar Tjeckien 12 stycken och 56 stycken används i det svenska flygvapnet och ett är testflygplan hos Saab. Vidare kommer enligt planerna totalt 66 C-versioner att finnas hos det svenska, ungerska och thailändska flygvapnen, vilka är ombyggda A-versioner.^[2] Den 19 mars 2015 levererades den sista beställda C-versionen till svenska Flygvapnet.^[16] Efter att Saab levererade den sista beställda C-versionen, flaggade företaget för att det kan bli aktuellt att tillverka flera. Då C/D versionerna kommer tillsammans med Gripen E att erbjudas och marknadsföras på världsmarknaden.^[25]

JAS 39D |

JAS 39D Tvåsitsig version av C-versionen. Denna variant är 0,7 meter längre än C-versionen. Totalt tillverkades 23 stycken. Två stycken leasas av Tjeckien, 12 stycken används av det svenska flygvapnet och 9 stycken har tillverkats och levererats till Sydafrika.^[2]

JAS 39EBS |

JAS 39EBS HU (EBS HU står för Export Baseline Standard Hungary) är en exportversion och namnet på de ungerska C/D-versionen. JAS 39EBS är till skillnad mot JAS 39C/D utrustad med Link 16, vilket är ett datanätverk inom Nato. Totalt tillverkades 14 JAS 39EBS, vilka var ombyggda från A/B-versionen.

Gripen Demo |

Gripen Demo är ett tvåsitsigt förevisningsflygplan av den kommande Gripen NG.

Gripen NG |

Detta avsnitt är en sammanfattning av Saab 39 Gripen NG

Gripen NG (Next Generation), ofta felaktigt kallad Supergripen i kvällspressen, är föreslagen som kommande uppgradering för det svenska flygvapnet under beteckningen 39E (ensitsigt) och 39F (tvåsitsigt). Versionen kommer att vara försedd med större skrov, ny motor (F414G föreslagen), ny multimode AESA-radar, ökad bränslekapacitet, högre lastkapacitet, nytt landningsställ, uppdaterad cockpit med headdown-skärmar, förbättrad flygavionik och krypterad kommunikation. Om Schweiz hade gått vidare med sitt köp av Gripen, skulle 22 stycken av Gripen NG att tillverkas till Schweiz samt 10 stycken till det svenska flygvapnet.^[26][27] I slutet av augusti 2012 meddelade Regeringen Reinfeldt att Sverige ingått ett partnerskap med Schweiz, och att Sverige planerar att köpa 40 till 60 flygplan. Flygplanet är tänkt att vara operativt i Sverige från 2023 och minst fram till 2040.^[28][29] Hur det svenska luftförsvaret kommer att se ut efter 2040, planeras att utredas i samband med Luftförsvarsutredningen 2040 (LFU 2040). Av de cirka 100 flygplansindivider som finns i bruk i Flygvapnet, förväntas 40-60 befintliga C/D-versioner "byggas om" till E-versionen, vilket innebär att ett helt nytt skrov med ny motor förses med vissa komponenter från ett 39C/D som därmed förstörs.^[30] Vidare har den svenska regeringen genom Försvarsexportmyndigheten erbjudit Schweiz att leasa 22 flygplan av Flygvapnet C-version, fram till att de första flygplanen av E-versionen levereras till Schweiz 2018. De 22 flygplan av C-versionen kan sedan komma att bli kvar i Schweiz som reservdelsmateriel.^[30][31] Frågan om ett schweiziskt inköp avgjordes i en folkomröstning söndag den 18 maj 2014, där det schweiziska folket sade nej till finansieringen av ett nytt stridsflygplan.^[32]

Sea Gripen |

Sea Gripen är ett förslag till ett hangarfartygsbaserat flygplan med förstärkta landningshjul, tekniska förändringar samt en krok i bakpartiet. Både Brasilien och Indien har visat sitt intresse för just denna version.^[33] Vid eventuella affärer med denna version är den tänkt att byggas tillsammans med ett land som har erfarenhet av flygplan till hangarfartyg.^[34] I december 2015 uppgav Saab att man offererat ett samarbete med Indien med att utveckla marinversion av Gripen. De ansåg att även Thailand (förutom Brasilien och Indien) är en potentiell kund till en marinversion av flygplanet.^[35][36]

Övriga versioner |

Utöver de officiella versioner, finns ett antal versioner som tagits fram i samband med olika upphandlingar.

• JAS 39 "Gripen N": Planerade och offererad version till Norge, i grunden en förbättrad JAS 39C/D.


• JAS 39X "Gripen": Tidigare planerad exportversion till Saudiarabien.


• JAS 39 "Gripen DK": Tidigare namn för Gripen NG, planerad och offererad version till Danmark.


• JAS 39 "Gripen IN": Tidigare planerad och offererad exportversion till Indien, bygger på Gripen NG.

Försäljning av Saab 39 Gripen |

Fördjupning: Försäljning av Saab 39 Gripen

Flygplanet marknadsförs och säljs av Saab AB. Dock ansvarar Försvarsexportmyndigheten i de fall som statens Gripenplan görs tillgängliga för försäljning. Sverige och Sydafrika är de enda två länder som Saab AB sålt helt nya flygplan till. Till Sydafrika har det sålts 26 nytillverkade Gripenplan. Av de 40 st övriga sålda/leasade flygplanen är samtliga hämtade ur svenska statens (FMV) ursprungsbeställning av 204 st. De 14 st plan som har levererats till Ungern och 12 st till Thailand är alla begagnade A/B-versionplan ombyggda till svenska flygvapnets C/D-version. Vad gäller Tjeckiens 14 Gripenplan så är de alla nytillverkade och direkt hämtade ur FMV:s ursprungsbeställning om 204 st. Eftersom beslut i Sveriges riksdag fattats om att den framtida Gripenflottan skall bestå av endast 100 st Gripenplan kan det verka som att 104 st (204 - 100) Gripenplan är övertaliga. I själva verket har 40 st sålts/leasats (som alla troligen leder till köp), 7 havererat och flera används till både svensk och engelsk provflygarverksamhet. Många har skrotats för att erhålla "gratis" reservdelar, så övertaligheten är mycket blygsam.

I augusti 2013 meddelade den svenska regeringen genom Försvarsexportmyndigheten att man slutit ett partnerskap med Schweiz om anskaffning av nästa generations Gripen. Schweiz planerade då att köpa 22 flygplan, och Sverige 40-60 nya plan. E/F-versionen beräknas vara operativ i Sverige från och med 2023 och under en period av minst 20 år. I december 2013 meddelades att även Brasilien planerar att köpa E-versionen av Gripen, vilka förväntas levereras 2020. Efter folkomröstning i Schweiz 18 maj 2014 lades upphandlingen med landet ner. I augusti 2014 skrev Tjeckien, Sverige och Slovakien en trilateral avsiktsförklaring och Slovakien meddelande att landet var intresserat av Gripen. Försvarsexportmyndigheten inledde förhandlingar med landet hösten 2014.

Den 27 oktober 2014 meddelade Saab att de ingått ett avtal med den brasilianska regeringen som omfattar utveckling och produktion av 36 Gripen NG till det brasilianska flygvapnet. Det sammanlagda ordervärdet uppgår till cirka SEK 39,3 miljarder.^[37]

Användare |

 Sverige |

Försvarets materielverk (FMV) beställde den 30 juni 1982 för Flygvapnets räkning fem provflygplan samt 30 serieproducerade. Den 8 maj 1992 gjordes nästa beställning - delserie 2 - om 96 flygplan JAS 39A (dock färdigställdes de sista tjugo som 39C då de inte var byggda när delserie 3 beställdes) och 14 flygplan JAS 39B. Riksdagen kom i december 1996 att besluta om delserie 3, vilken sen bekräftades av regeringen i juni 1997. Delserie 3 bestod av 64 flygplan JAS 39C samt 14 tvåsitsiga flygplan JAS 39D.^[38]

Totalt kom 204 flygplan av Saab 39 Gripen att beställas, varav 201 levererats och ingår i Flygvapnet under namnet JAS 39 Gripen. Den 9 juni 1996 blev Skaraborgs flygflottilj (F 7) officiellt den första flottiljen som ombeväpnades från AJ 37 Viggen till JAS 39 Gripen.^[39]

Antalet flygplan i den svenska krigsorganisationen har sedan reducerats med en "inriktning" mot 100. Flygvapnet har för avsikt att i framtiden operera 100 stycken Saab 39 Gripen-flygplan av senaste versionen C/D. Inom ramen för denna reducering ska 31 existerande flygplan i ursprunglig version 39A uppgraderas till 39C/D-standard (två st 39A används till ett 39D, 39B skrotas)^[38] enligt beslut taget 2007. Övertaliga flygplan görs tillgängliga för försäljning.^[40]

Den 13 december 2012 gjordes den absolut sista flygningen med JAS 39 version A/B i det svenska flygvapnet, och flygvapnet använder nu uteslutande version C/D. Skaraborgs flygflottilj (F 7) blev den sista flottiljen att omställas från A/B till C/D.^[41] Den 19 mars 2015 levererades individ 39294 till Blekinge flygflottilj (F 17), vilken var den sista individen av de totalt 204 beställda A/B och C/D flygplanen.^[16]

Den 29 augusti 2014 rapporterade SVT att försvaret får köpa in 60 nya JAS 39 E. Sverige betalar själva hela kostnaden efter att Schweiz sagt nej till fler JAS-plan.^[42]

Introduktionen av JAS 39 Gripen inom Flygvapnet Flottilj nr Flottilj A/B C/D E/F F 4 Jämtlands flygflottilj(1) 2004 – – F 7 Skaraborgs flygflottilj 1996 2010 – F 10 Skånska flygflottiljen(2) 1999 – – F 13 Bråvalla flygflottilj(3) – – – F 16 Upplands flygflottilj(4) – – – F 17 Blekinge flygflottilj(5) 2002 2004 – F 21 Norrbottens flygflottilj(6) 2002 2006 – (1) Flottiljen avvecklades strax efter att omskolning till JAS 39-systemet påbörjats. (2) Flottiljen avvecklades efter att den anpassats och omskolats till JAS 39-systemet. (3) Flottiljen hade anpassats till JAS 39 systemet, men avvecklades innan systemet tillfördes. (4) Flottiljen påbörjade omskolning år 1999 till JAS 39, men avvecklades innan systemet tillfördes. (5) Flottiljen övertog JAS 39 systemet från F 10. (6) Flottiljen övertog JAS 39 systemet som var planerat att tillföras F 16.

Index över de 204 individerna.[43] 98 individer operativa flygplan av C/D-versionen. 32 individer demonterats eller destruerats. 28 individer på leasing till Tjeckien och Ungern. 24 individer förrådsställda i hangar i väntan på avveckling. 12 individer har sålt till Thailand 4 individer har använts som provflygplan. 4 individer har havererat. 2 individer har skänkts till Flygvapenmuseum i Sverige, och Royal Thai Air Force Museum i Thailand.

 Sydafrika |

Beställde 1999 28 stycken nytillverkade Saab 39C/D Gripen, varav nio tvåsitsiga, med leveransstart 2008.^[44] Som i alla andra liknande sammanhang ställde även Sydafrika krav på att motköp skulle göras, vilket senare i svensk media rapporterades ha avtalats till 500 miljoner kronor.^[45] Saab 39 Gripen var en del av en större vapenaffär som Sydafrika genomförde vid denna tidpunkt. Övriga vapensystem som köptes var brittiska skolflygplanet Hawker-Siddeley Hawk, italiensk/brittiska helikoptern Agusta A109 samt korvetterna SAS Isandlwana och SAS Mendi och Ubåt klass 209 från tyska HDW. Sydafrika har under programmets gång valt att reducera antalet beställda flygplan till 26 stycken.^[46]

 Ungern |

Hyr 14 Saab 39C/D Gripen, varav två tvåsitsiga. I samband med att Ungern blev medlem av Nato år 1999, var man tvungen att modernisera och anpassa sitt försvar till så kallad Nato-standard. Det vill säga en standard anpassad till övriga Nato-medlemmar. Frågan gällande stridsflygplan hade diskuterats länge i Ungern. De alternativ som diskuterades var att köpa nya, leasa begagnade stridsflygplan eller modernisera de då till antalet 27 befintliga ryska Mig 29:orna. Under hösten 2001 fick Ungern in offerter från Sverige, Belgien, Israel, Turkiet och USA gällande både nya och begagnade stridsflygplan.^[47] Måndag den 10 september 2001 tog Ungerns nationella säkerhetsråd ett inriktningsbeslut med att välja det svenska stridsflygplanet framför amerikanska F-16.^[48] Den 23 november 2001 skrev den ungerska försvarsministern János Szabó på ett avtal om att leasa 12 stycken ensitsiga och två tvåsitsiga Saab 39A/B Gripen på 10 år, med en option att köpa flygplanen. Ungern blev därmed det tredje landet som anskaffade Saab 39 Gripen.^[49]

Efter parlamentsvalet våren 2002 valde den nya regeringen att skriva om avtalet, så att det istället skulle omfatta C/D-versionerna. Det nya avtalet undertecknades den 2 februari 2003 och sträcker sig över 10 år och omfattade 12 stycken Saab 39C och två stycken Saab 39D.^[50] Dock var dessa befintliga Saab 39A/B Gripen, men ombyggda till C/D versionen för att passa Nato-standard.^[2] Beväpningen till planen köptes från USA.^[48] Leasingavtalet inkluderar även utbildning av ungerska piloter och tekniker i Sverige. Vid en ceremoni på flygbasen vid Kecskemét i Ungern den 30 mars 2006, överlämnade Sveriges försvarsminister Leni Björklund formellt de fem första flygplanen till den ungerska försvarsministern Ference Juhász. Resterade flygplan levererades successivt och var helt levererade i den 13 december 2007.^[51] Den formella överlämningen av samtliga flygplan gjordes dock måndagen den 28 januari 2008. Det genom att försvarsminister Sten Tolgfors symboliskt överlämnade loggboken till flygplan 312 till den ungerske försvarsminister Imre Szekeres.^[52] Efter att leasingperioden löpte ut 2016, planerade Ungern att köpa loss dessa flygplan.^[53]

Dock meddelade ungersk media den 24 januari 2012 att den ungerska regeringen tillsammans med den svenska regeringen genom Försvarsexportmyndigheten förlängt leasingavtalet med ytterligare tio år, detta mot bakgrund av Ungerns kraftiga budgetunderskott. Ungerns försvarsminister Csaba Hende menade att det nya avtalet innebär en besparing på 63 miljarder forinter (cirka 1,85 miljarder kronor).^[54]

Den 19 maj och 10 juni 2015 förlorade Ungern två individer i två skilda haverier, en JAS 39D (39851) samt JAS 39C (39301), den senare gick dock att återställas till luftvärdigt skick. Men de två haverierna fick det ungerska försvarsministeriet att omförhandla villkoren i hyresavtal med den svenska regeringen. Där man förde in ett dekretet i avtalet, som fastställde att den extra kostnaden för att ersätta de två flygplanen under leasingperioden 2017-2026, inte får överstiga HUF 9,5 miljarder (cirka USD 33 miljoner).^[55] Som ersättare till det havererade tvåsitsiga flygplanet överfördes en JAS 39D (39842) från det svenska flygvapnet till det ungerska flygvapnet.

 Tjeckien |

Hyr 14 Saab 39C/D Gripen, varav två tvåsitsiga. I samband med att Tjeckien blev medlem av Nato år 1999, var man tvungen att modernisera och anpassa sitt försvar till så kallad Nato-standard. Det vill säga en standard anpassad till övriga Nato-medlemmar. Tjeckien hade en längre tid förberett att ersätta sina befintliga sovjetiska MiG-21 jaktflygplan, genom köp av 24 till 36 stycken nya multirollflygplan. Hösten år 2000 begärde Tjeckien in offerter på amerikanska F-16 och F-18, franska Mirage 2000, europeiska Eurofighter och svenska Saab 39 Gripen. Som villkor i offerten fanns ett så kallat motköp på 150% på det förväntade inköpsvärdet, som uppgavs till cirka 25 miljarder SEK.^[56]

I samband med att anbudstiden löpte ut i maj 2001, drog sig både Lockheed Martin och Boeing ur upphandlingen. Detta medförde att Saab stod ensam kvar som anbudsgivare. Anledningen till att USA drog sig ur affären, berodde enligt dåvarande Saab-BAe vice VD John Neilson på att USA inte kunde matcha de motköpsaffärer som Saab-BAe erbjöd, vilka uppgick till 150 % av ordervärdet och skulle sprida ut kostnaderna för 36 flygplan på 15 år.^[57] Våren 2002 ville dock den dåvarande regeringen invänta kommande parlamentsval. Detta för att låta kommande regering säga sitt i affären om nytt stridsflygplan.^[58] I samband med att Tjeckien drabbades av en stor naturkatastrof hösten 2002, avblåstes hela affären om nya stridsflygplan. Detta på grund av att skadorna av översvämningarna beräknades till ett värde på 100 miljoner koruna. Istället valde landets regering att inleda förhandlingar med alternativa lösningar för upprätthålla flygförsvaret.^[59] Ett av dessa alternativ var att hyra 14 stycken befintliga Gripen-flygplan, efter samma modell som Ungern hade valt.^[60][61]

Måndag den 14 juni 2004 undertecknade den svenska och den tjeckiska regeringen ett leasingavtal om 14 stycken Gripen-flygplan gällande i tio år. Flygplanen som ingick i affären var befintliga Saab 39A/B Gripen ombyggda av Saab till C/D versionen för att passa Nato-standarder.^[62] I avtalet inkluderades även utbildning av tjeckiska piloter och tekniker i Sverige. De första sex planen levererades den 18 april 2005.^[63] År 2015 när leasingkontraktet upphör kommer Tjeckien påbörja en ny upphandling av stridsflygplan.^[64]

Den 11 september 2013 meddelade Försvarsexportmyndigheten att man kommit överens med Tjeckien om att förlänga leasingavtalet 12 plus två år eller fram till minst år 2027. I det nya avtalet ingår moderniseras av flygplanen, som bland annat kommer utrustas med datalänk 16.^[65][66]

 Storbritannien |

Empire Test Pilots' School i Storbritannien har sedan 1999 haft en samarbetsavtal med Saab, vilket innebär att skolan genomför årliga kurser för testpiloter i Linköping. Kursen innehåller bland annat 10 timmars flygning samt 5 timmar i flygsimulator. Flygning med simulator utförs vid F 7 Såtenäs i Sverige.^[67]

 Thailand |

Thailand och Royal Thai Air Force bekräftade den 17 oktober 2007 att de köper sex Saab 39C/D Gripen, samt att de eventuellt köper ytterligare sex efter det kommande parlamentsvalet. Affären för de första sex undertecknades 11 februari 2008.^[68] Den 12 februari 2009 beslutade det thailändska försvarsministeriet att ytterligare sex flygplan ska beställas.^[69] Affären undertecknades den 23 november 2010 och utöver de sex stridsflygplanen ingick även i affären Saab 340 Erieye och Robotsystem 15F. Totalt kom affären bestå av åtta stycken C-versioner och fyra stycken D-versioner, vilka samtliga är ombyggda A- och B-versioner som FMV avyttrade från det svenska flygvapnets flotta.^[70] Dessa flygplan ersätter i sin tur 16 stycken stridsflygplan av modell F-5 Freedom Fighter.^[71]

I början av september 2013 levererades de tre sista flygplanen av de totalt tolv beställda. Under flygningen från Sverige till Thailand träffades flygplanen av blixten. Detta då för att spara tid, flugit igenom ett omfattande åskoväder, istället för att runda det. Flygplanen kunde ses över vid en planerad mellanlandning i Port Blair. Onsdag den 4 september 2013 landade flygplanen på slutdestinationen i Surat Thani.^[72] I samband med överlämningsceremonin av de tre sista flygplanen, uttryckte sig den thailändska flygvapenchefen att Thailand är intresserade av köpa ytterligare sex flygplan. De sex flygplanen kommer då i så fall ingå i ett större försvarsmaterielinköp som landet planerar att göra innan 2024. Där bland annat köp av en ubåt och stridsvagnen T-84 Oplot ingår.^[73]

Bortsett från de tolv individer som Thailand köpt från svenska Flygvapnet, så förfogar man över en JAS 39A (39178). Vilken skänktes av Saab våren 2012 inför 100-årsjubileet av Royal Thai Air Force, som senare ägde rum den 2 november 2013. Individ 39178 står uppställd som utställningsobjekt på Royal Thai Air Force Museum, som ligger i anknytning till Don Mueang internationella flygplats.

Saab 39 Gripen i internationell tjänst |

 Tjeckien

Tjeckien var som första land att använda flygplanet internationellt, detta genom att en skvadron/division ur det tjeckiska flygvapnet år 2009 stationerades i Baltikum. Då Estland, Lettland och Litauen saknar eget luftförsvar för att skydda och hävda sitt luftrum sköts patrulleringen av Nato inom Baltic Air Policing, en mission där uppdraget att upprätthålla luftförsvaret över Baltikum roterar mellan Natoländer, vilka är stationerade på en flygbas vid Šiauliai i Litauen. Tjeckiska flygvapnet påbörjade sitt uppdrag den 1 maj 2009 genom att de avlöste det danska flygvapnet.

Bevakning av de tre baltiska staternas luftrum pågick fram till den 30 augusti 2009 och innefattade 400 timmars flygtid under 336 flygpass och åtta utförda incidentuppdrag.

Den tjeckiska kontingenten uppgick till 75 personer, därav 60 personer från flygvapnet, samt åtta svenskar från Försvarsmakten och FMV, inom ramen av supportstöd i leasingavtalet mellan Sverige och Tjeckien.^[74][75][76] Den tjeckiska kontingenten lämnade över bevakningsuppdraget den 31 augusti 2009 till Tyskland, som bemannade flygbasen vid Šiauliai, med sina Eurofighter med en personalstyrka på 150 personer.^[77] Från den 1 september 2012 till den 2 januari 2013 gjorde Tjeckien sin andra mission inom ramen för Baltic Air Policing.

Mellan den 27 juli och den 28 augusti 2015 hade det tjeckiska flygvapnet ett detachement stationerat på Island, inom ramen för Icelandic Air Policing. Detachementet bestod av fem JAS 39C Gripen samt 68 personer.

 Ungern

Från den 1 september 2015 till den 31 december 2015 gjorde Ungern sin första mission inom ramen för Baltic Air Policing. Där man hade fyra Gripen baserade på Šiauliai internationella flygplats.

 Sverige

Regeringen Reinfeldt lämnade som förslag (proposition) till riksdagen den 29 mars 2011 att åtta stycken flygplan skulle användas vid upprätthållandet av FN:s flygförbudszon över Libyen våren 2011. Styrkan kom utöver åtta Gripenplan att innehålla mellan 125 och 250 personer. Även ett Herculesplan och ett spaningsplan, S 100B Argus, skulle sändas iväg. Operation Karakal, som den svenska operationen benämndes, innefattade en budget på 200 miljoner kronor, och den fick pågå i högst tre månader.^[78][79][80] Den 9 juni 2011 inlämnade Regeringen en proposition rörande en förlängning av insatsen med ytterligare 90 dagar.^[81] I propositionen framgick att antalet JAS 39 Gripen minskades från åtta till fem, samt att Sverige också möjliggjorde tillförandet av bland annat en bordningsstyrka för att hävda vapenembargot till sjöss. Propositionen antogs i Riksdagen den 17 juni 2011 och förlängningen av insatsen beräknades från 27 juni. Norrbottens flygflottilj (F 21) utgjorde uppsättande förband.

I mitten av augusti 2011 meddelade dock Nato den svenska regeringen att den av Sverige erbjudna bordningsstyrkan ej var efterfrågad.^[82] Bordningsstyrkan ströks då ur förmågebredden för det svenska bidraget till insatsen. Den 21 september beslutade Riksdagen att styrkans mandat skulle förlängas med ytterligare 30 dagar, under samma förbandsmandat som för FL02.^[83]

På FN-dagen måndagen den 24 oktober 2011 kl 11.36 landade en rote ur FL02 efter att genomfört det sista uppdragen över Libyen. Totalt redovisades 344 flygplansrörelser, 1001 flygtimmar och 1607 Reconnaissance Exploitation Reports för den svenska insatsen.^[84] Den 25 oktober 2011 återvände de svenska stridsflygplanen till Sverige. Resan hem från Sigonella flygbas i Italien gick över Bosnien, Kroatien, Ungern, Slovakien och Polen och avslutades över svenskt luftrum i pilformation över Blekings kust. Formationen leddes av divisionschefen Michael Lundquist.^[85] Övrig personal i den svenska insatsen lämnade Sigonella-basen i slutet av oktober 2011.^[86]

Kritik |

Nya flygplan inte kompatibla |

2009 avslöjade bloggen Strilaren att de nya JAS 39C/D saknar säkra kommunikationer med resten av det svenska försvaret, eftersom det inte finns plats för både det svenska systemet (för identifikation, krypterad datalänk och radio) och NATO:s motsvarighet vilken införskaffats för att göra Gripen kompatibelt för internationella insatser.^[87]

Mutor |

2007 avslöjade SVT:s Uppdrag granskning^[88] att Saab AB och dess delägare BAE Systems betalat mutor vid beställningarna från Tjeckien, Ungern och Sydafrika. Källor och dokument som Uppdrag granskning ska ha fått tillgång till visade att flera miljarder kronor utlovats i hemliga kontrakt till tre huvudagenter, österrikaren Alfons Mensdorff-Pouilly, tjecken Richard Hava och tjeck/kanadensaren Otto Jelinek för att de skulle säkra avtalet om en försäljning till Tjeckien 1999. Liknande agenter blev utlovade, och betalades, liknande summor i den ungerska och sydafrikanska affären.^{[ej i angiven källa]}

Den tjeckiska och ungerska uppgörelsen ändrades 2003 till en leaseaffär men Uppdrag granskning kunde visa att över 80 miljoner kronor i "kommissioner" utlovats och delvis betalats ut även där. Pengarna gick till agenten Mensdorffs företag Valurex International baserat i Schweiz och med två schweiziska advokater Egon och Etie lase som företrädare. I Uppdrag granskning berättade den förre tjeckiske utrikesministern Jan Kavan inför en dold kamera och vad han trodde var BAE-representanter att mutorna delats ut "över hela det politiska spektrumet".^[89]

2008 pågick polisiära och/eller parlamentariska utredningar av samtliga affärer där Gripen sålts i Sverige, Tjeckien, Ungern, Sydafrika och Storbritannien. Den engelska polisutredningen lades ned efter en uppgörelse med BAE Systems där BAE betalade ut 3,7 miljarder i skadestånd.^[90] Den sydafrikanska polisutredningen lades ned av politiker efter att den pekat ut den sydafrikanska regeringen som medskyldig, men återupptas efter Saabs medgivande 2011.^[91]

Delägaren i IG JAS BAE Systems utreds dessutom för misstänkta mutbrott i en rad länder som Chile, Tanzania, Indonesien, Rumänien.^[92]

Uppdrag gransknings reportrar Sven Bergman, Joachim Dyfvermark och Fredrik Laurin belönades med ett antal journalistpriser för sitt arbete, detta trots att det inte hade bevisats i domstol att de hade rätt. Bland annat Stora Journalistpriset 2007, Nordiska dokumentärfilmspriset 2007, IRE Award finalist 2007, samt The Edward R Murrow Award 2008.

I juni 2009 bekräftade överåklagare Christer van der Kwast stora dolda utbetalningar från BAE Systems till Tjeckien, Ungern och Sydafrika, men lade ner förundersökningen mot SAAB om misstänkta mutor med hänvisning till en femårig preskriptionstid, samt i brist på bevis.^[5] I maj 2011 medgav Saab att mutavtal skrivits, men sa sig då inte ha hittat uppgifter om utbetalning av mutor i Sydafrika.^[93][94] Redan månaden efter erkände SAAB att 24 miljoner rand betalats från partnern BAE Systems till företaget Sanip, och vidare till en sydafrikansk konsult, men Saab nekar för att man hade kännedom om överföringen.^[6]

Lobbyistföretaget Marcondes & Mautoni har fått miljonbelopp av Saab för att få Brasilien att köpa 36 plan 2013. Brasiliens riksåklagare åtalade anställda vid företaget samt Brasiliens tidigare president Lula da Silva i december 2016 för mutbrott, och säger sig överväga att utvidga åtalet till att även inkludera Saab.^[7]

Motköps- och PR-projekt |

Affären med Sydafrika innefattade ett antal olika samarbetsprojekt och andra bilaterala relationer mellan Sverige och Sydafrika. Dessa har senare kritiserats för att Sverige och Saab inte har hållit motköpsavtal som skulle leda till jobb i Sydafrika,^[95] för utvecklingssamarbete kring den verkningslösa HIV-behandlingen Hivex,^[96] samt för en misslyckad och kostsam musikkonsert under Sydafrikasatsningen.

Gökunge |

Arméchefen Nils Sköld sa redan på 1970-talet att "JAS-planet hotar att bli en gökunge i försvarets bo".^{[ej i angiven källa]}Thage G. Peterson ansåg i en intervju 2011 att Sverige under hans tid som försvarsminister hade beställt fler Gripen-flygplan än man hade behov av, av industripolitiska orsaker. Thage G. Peterson var den minister som 1996/1997 var ansvarig för delserie 3, vilken bestod av 64 flygplan och 14 tvåsitsiga flygplan.^[97]

Olyckor och tillbud |

De två första haverierna med Gripen skedde inför TV-kameror, det andra haveriet dessutom inför stor publik, vilket resulterade i att de fick stor uppmärksamhet i media. Vid haverierna har en pilot omkommit endast vid ett tillfälle, nämligen i Thailand i januari 2017.

• Den 2 februari 1989 havererade ett provflygplan i samband med landning på Saabs flygfält i Linköping. Orsaken var att piloten och det datoriserade styrsystemet kom i otakt med varandra, på grund av att styrsystemet inte var programmerat att avbryta en påbörjad manöver om piloten gjorde motsatt spakrörelse. Istället utförde styrsystemet manövrarna i turordning, vilket resulterade i så kraftiga roderutslag att flygplanet rollade till vänster och slog i marken.^{[källa behövs]} Pilot vid tillfället var Lars Rådeström.

• Den 8 augusti 1993 havererade nummer 39-102 under en flyguppvisning i samband med Vattenfestivalen i Stockholm och störtade på Långholmen. Återigen var det "pilot induced oscillation" på grund av styrsystemets oförmåga att ta korrektion som förorsakade haveriet. En person blev brännskadad, men ingen omkom. Pilot var också denna gång Lars Rådeström, trots att det havererade flygplanet redan var levererat till det svenska flygvapnet, och flög för dess räkning.^[98]
  

• Den 20 september 1999 havererade flygplanet G56 (serienr. 39-156) från Skaraborgs flygflottilj (F 7) över Vänern. Flygplanet kom in i ändvirveln från ett annat flygplan under övning. Virveln kastade planet i ett sådant läge att det fick markkollisionsvarningssystemet att anta att planet var på väg att haverera med vattenytan, och varnade piloten för det. I enlighet med flyginstruktionen lämnade då piloten planet med hjälp av räddningssystemet. Varningen visade sig sedan vara felaktig då flygläget som orsakade varningen bara var tillfälligt. Piloten hade dock redan initierat utskjutningen då flygläget återställdes till det normala.^[99]
  

• Den 1 juni 2005 havererade flygplanet Q84 (serienr. 39-184) över Östersjön ca 25 km sydost om Utklippan vid Blekinges kust. Orsaken var att piloten flög flygplanet så att det hamnade i så kallad inverterad superstall, vilket är ett flygläge i vilket planet är manöverodugligt och faller okontrollerat. Det finns metoder för att häva detta läge, men piloten var inte tränad för det. Efter 1 minut och 34 sekunder i det här läget, på 1 350 meters höjd, lämnade piloten planet med hjälp av räddningssystemet och klarade sig oskadd.^[100]
  

• Den 19 april 2007 havererade flygplanet U59 (serienr. 39-259) vid Vidsels flygplats utanför Älvsbyn i Norrbotten, i samband med en luftvärnsövning, sedan flygplanets raketstol löst ut till synes utan anledning. Utredningen kring haveriet visade att utlösningshandtaget till raketstolen var för styvt och satt för nära låret på piloten vilket ledde till att stolen ofrivilligt kunde utlösas vid höga G-krafter. Handtagen har sedan dess åtgärdats för att undvika att samma sak händer igen.^[101][102] I samband med haveriet beslutade Försvarsmakten att stoppa alla flygningar under en vecka på totalt 53 stycken flygplan av modellerna C- och D-version. Flygstoppet var en säkerhetsåtgärd för att säkerställa säkerhetssystemens funktion.^[103]
  

• Den 3 oktober 2007 flög två flygplan av typ JAS 39D respektive Saab 340 för nära varandra utanför Nybro, Kalmar län. Haveriutredningen konstaterade att tillbudet orsakades av otillräckliga rutiner för stridsflyg avseende klareringar. Bidragande var också Gripens otillräckliga utrustning för operationer där civil luftfart förekommer.^[104]
  

• Den 17 november 2008 vek sig noshjulet i samband med landning vid Blekinge flygflottilj (F 17). Händelsen föregicks av att skärmarna till datorsystemet slocknade samt att landningsställen inte fälldes ut.^[105]
  

• Den 6 augusti 2009 buklandade en pilot med flygplan nummer 39212 vid Blekinge flygflottilj (F 17) efter att han glömt att fälla ut landningsställen. Planet fattade eld i samband med landningen, men piloten klarade sig oskadd. Haverikommissionen meddelar att inga tekniska fel upptäckts, utan att piloten på grund av stress och hög arbetsbelastning, bland annat på grund av övergångsträning mellan fot och meter glömde att fälla ut landningsställen.^{[106][107][108]}
  

• Den 31 maj 2010 totalhavererade en JAS 39D (serienr. 39-828) efter en motorprovkörning på Norrbottens flygflottilj (F 21). Flygplanet kom i rörelse och åkte över bansystemet där det slog runt och landade upp och ner. Mekanikern ombord klarade sig med lindriga skador.

• Den 19 maj 2015 totalhavererade en JAS 39D (serienr. 39-851) ur det ungerska flygvapnet på flygbasen Čáslav i Tjeckien. Haveriet föregicks av att piloterna inte fick stopp på planet i samband med landning, vilket tvingade piloterna att skjuta ut sig ur planet före den förmodade kraschen. Flygplanet totalhavererade, och gick inte att återställa.^[109] Utskjutningen var den första som gjorde från JAS 39D, och det var även det första JAS 39D som havererade i samband med en flygning.^[110] Efteråt ansågs felet till haveriet ligga på piloterna.

• Den 10 juni 2015 havererade en JAS 39C (serienr. 39-301) ur det ungerska flygvapnet på flygbasen Kecskemét i Ungern. Haveriet föregicks av att flygplanet fick problem med landningsstället och buklandade, vilket tvingade piloten att skjuta ut sig ur planet innan kraschen. Detta flygplan kunde återställas till luftvärdigt skick.^[111]
  

• Den 14 januari 2017 totalhavererade en JAS 39C (serienr. 39-404) från 56 flottiljen vid det thailändska flygvapnet. Haveriet inträffade i Hat Yai, Songkhla i Thailand under en flyguppvisning vid Hat Yai internationella flygplats. Piloten, squadron leader Dilokrit Pattavee, omkom i samband med kollisionen med rullbanan.^[112]
  

• Den 21 augusti 2018 totalhavererade en JAS 39C (serienr. 39-252) ur det svenska flygvapnet i ett skogsområde norr om Blekinge flygflottilj (F 17) i Ronneby, efter en trolig fågelkollision. Piloten sköt sig ut innan planet kraschade.^[113][114] Den 20 september 2018 presenterade Statens haverikommission att den preliminära orsaken till haveriet var kollision med en större fågel i samband med stigning. Analysen av fågelresterna har visat att det rör sig om rester från storskarv. vid Haverikommissionens motorundersökning hade motorn så omfattande skador att den inte var återstartningsbar i samband med kollisionen.^[115]
  

Fortsatt utveckling |

År 2007 presenterade Saab ett internationellt samarbete med flera stora försvarsindustrier rörande vidareutveckling av Saab 39 Gripen, populärt kallad "Super-Gripen" eller Gripen NG (Next Generation).^[116]

Följande företag, som även bidrar finansiellt, ingår i samarbetet: Honeywell, General Electric, Rockwell-Collins, Martin-Baker, APPH och Terma. Även den danska, norska och svenska staten förväntas bidra finansiellt. Första steget i detta samarbete framtagandet av en flygande demonstrator, roll-out 23 april 2008, samt en landbaserad avionikrigg. De viktigaste nyheterna i demo-versionen inkluderar:

Galleri |

• 
  

  

  
  

  
  

  Ett av sydafrikanska flygvapnets Saab 39 Gripen
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Ett av brittiska Empire Test Pilots' Schools Saab 39 Gripen
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Ett av tjeckiska flygvapnets Saab 39 Gripen
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Ett av ungerska flygvapnets Saab 39 Gripen
  

  
  

  
  


• 
  

  

  
  

  
  

  Ett av thailändska flygvapnets Saab 39 Gripen
  

  
  

  
  

Se även |

• Grip


• Saab 39 Gripen NG


• Lista över Saab 39 Gripen


• Lista över svenska bevarade militära luftfarkoster

Referenser |

Noter

1. ^ [a b c] ”Stridsflygplan JAS 39 A/B”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 12 november 2011. https://web.archive.org/web/20111112201759/http://www.forsvarsmakten.se/sv/Materiel-och-teknik/Flyg/Stridsflygplan-JAS-39-AB/. Läst 21 mars 2011. 
   


2. ^ [a b c d e f g h] ”Stridsflygplan JAS 39 C/D”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Materiel-och-teknik/Flyg/Stridsflygplan-JAS-39-C/. Läst 21 mars 2011. 
   


3. 
   ^ ”Flygvapennytt 1982-4”. aef.se. http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1982-4.pdf. Läst 16 juni 2015. 
   


4. 
   ^ ”Detta är nya Gripen”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 18 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090518084750/http://nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article335198.ece. 
   


5. ^ [a b] ”Jas Gripen-utredning läggs ned”. Åklagarmyndigheten. 16 juni 2009. Arkiverad från originalet den 22 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090622063715/http://www.aklagare.se/Media/Nyheter/Jas-Gripen-utredning-laggs-ned. 
   


6. ^ [a b] ”Saab completes internal investigation regarding consultant contract in South Africa” (på engelska). SAAB-group. 16 juni 2011. http://www.saabgroup.com/en/About-Saab/Newsroom/Press-releases--News/2011---6/Saab-completes-internal-investigation-regarding-consultant-contract-in-South-Africa/. 
   


7. ^ [a b] SAAB riskerar åtal för mutbrott, Blank Spot Project 2017-01-15
   


8. 
   ^ https://www.blankspot.se/nar-diktaturen-fick-kopa-jasplan/
   


9. ^ [a b c d e f g h i j] Björeman, Carl (2009). År av uppgång, år av nedgång: försvarets ödesväg under beredskapsåren och det kalla kriget. Publikation / Försvaret och det kalla kriget (FOKK), 1652-5388 ; 20. Stockholm: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. sid. 137, 139, 147–149, 169–171. Libris 11647610. ISBN 978-91-85789-58-0 (inb.) 
   


10. 
    ^ riksdagen.se - Riksdagens protokoll 1979/80:143 Läst 15 december 2013
    


11. 
    ^ ”Regeringens proposition 1981/82:102” (PDF). http://data.riksdagen.se/fil/5C408A58-F445-495E-B182-A1AC549CD246. 
    


12. 
    ^ ”Regeringens proposition 1982/83:119” (PDF). http://data.riksdagen.se/fil/1D3FEDCD-D980-4C33-AF89-90BA7F66AFA1. 
    


13. 
    ^ ”Regeringens proposition 1982/83:119-om riktlinjer för JAS-projektet”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/om-riktlinjer-for-JAS-projekte_G603119/. Läst 18 mars 2015. 
    


14. 
    ^ Agrell, Wilhelm (2010). Fredens illusioner: det svenska nationella försvarets nedgång och fall 1988-2009. Stockholm: Atlantis. sid. 136–137. Libris 11855650. ISBN 978-91-7353-417-8 (inb.) 
    


15. 
    ^ ”Debattartikel av ÖB Håkan Syrén i Svenska Dagbladet den 15 maj 2006” (PDF). Försvarsmakten. 15 maj 2006. http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/tal/2006/ob_debattartikel_svd_060515.pdf. Läst 2 maj 2011. ^{[död länk]}
    


16. ^ [a b c] ”Sista leverans av Jas 39C till Flygvapnet”. 22 mars 2015. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2015/03/sista-leverans-av-jas-39-till-flygvapnet/. 
    


17. 
    ^ Karlsson, Arne (1998). Kompendium till 4E1201 Flygteknik. KTH 
    


18. 
    ^ ”BOW Radar Warning System” (på engelska). SAAB BOW produktbroschyr. SAAB-group. Arkiverad från originalet den 17 september 2012. https://web.archive.org/web/20120917032545/http://www.saabgroup.com/en/Air/Electronic_Warfare_Solutions/Radar_Warning_Receivers/BOW_Radar_Warning_and_ESM_System/. Läst 26 januari 2012. 
    


19. ^ [a b] ”SDS80”. Jane's Avionics. http://articles.janes.com/articles/Janes-Avionics/SDS80-Sweden.html. Läst 31 januari 2012. 
    


20. 
    ^ Folkesson, Dag; Bengtsson, Kim (24 oktober 2001). ”Systemflygplan från J35 till JAS39” (PDF). Saab AB. http://www.aef.se/Kopierade%20dokument/Sesamrapport.pdf. Läst 31 januari 2012. ^{[död länk]}
    


21. 
    ^ Fredriksson, Urban (10 september 2000). ”JAS 39 Gripen - an overview: The internal network”. http://www.x-plane.org/home/urf/aviation/gripen/gripen-network.html. Läst 31 januari 2012. 
    


22. 
    ^ ”Klart för nya Super-Gripen”. E24.se. 14 november 2007. http://www.e24.se/branscher/verkstadsindustri/artikel_38201.e24. Läst 6 augusti 2009. 
    


23. 
    ^ ”Tomten kom till flygmuseet”. Helsingborgs Dagblad. 14 december 2010. http://hd.se/angelholm/2010/12/14/tomten-kom-till-flygmuseet/. Läst 23 december 2010. 
    


24. 
    ^ ”Tomten kom med Gripen”. Ängelholms flygmuseum. 14 december 2010. Arkiverad från originalet den 6 april 2015. https://web.archive.org/web/20150406165921/http://www.engelholmsflygmuseum.se/word/?p=444. Läst 23 december 2010. 
    


25. 
    ^ ”Gamla Gripen het igen”. Ny Teknik. 19 mars 2015. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article3894112.ece. Läst 22 mars 2015. 
    


26. 
    ^ Augustsson, Tomas (18 januari 2012). ”Saab hoppas på stor Gripenorder”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/naringsliv/saab-hoppas-pa-stor-gripenorder_6778591.svd. Läst 19 januari 2012. 
    


27. 
    ^ Rosencrantz, Ebba (30 juli 2012). ”Super-Gripen dyrare än beräknat”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/super-gripen-dyrare-an-beraknat. Läst 7 augusti 2012. 
    


28. 
    ^ ”Sverige köper 40–60 Jas Gripen”. Svenska Dagbladet. 25 augusti 2012. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sverige-koper-40-60-jas-gripen_7448512.svd. Läst 25 augusti 2012. 
    


29. 
    ^ ”Sverige köper nya Super-Jas”. Svenska Dagbladet. 25 augusti 2012. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sverige-koper-nya-super-jas_7448458.svd. Läst 25 augusti 2012. 
    


30. ^ [a b] ”En Jas slaktas för varje ny Super-Jas”. NyTeknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article3544072.ece. Läst 18 januari 2014. 
    


31. 
    ^ ”Hela dårhuset ska försvaras”. Gripen news thread. http://gripennewsthread.blogspot.se/2012/09/hela-darhuset-ska-forsvaras.html. Läst 26 september 2012. 
    


32. 
    ^ ”Schweiz nobbar Gripen” (Dagens Industri). di.se. http://www.di.se/artiklar/2014/5/18/schweiz-nobbar-gripen/. Läst 19 maj 2014. 
    


33. 
    ^ ”Saab tar fram ny JAS-modell”. Rapport. SVT. 14 januari 2010. Arkiverad från originalet den 17 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100117045008/http://svt.se/2.22620/1.1846884/saab_tar_fram_ny_jas-modell. Läst 14 januari 2010. 
    


34. 
    ^ Wallerius, Anders (15 januari 2010). ”Gripen kan bli en sjöfågel”. Ny Teknik. Arkiverad från originalet den 18 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100118125908/http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article707173.ece. Läst 23 januari 2010. 
    


35. 
    ^ ”Saab pitches for joint development of Sea Gripen fighter jets”. economictimes.indiatimes.com. http://economictimes.indiatimes.com/news/defence/saab-pitches-for-joint-development-of-sea-gripen-fighter-jets/articleshow/50340519.cms. Läst 2 februari 2016. 
    


36. 
    ^ ”Saab Offers Joint Development Of Sea Gripen”. gripenblogs.com. http://www.gripenblogs.com/Lists/Posts/Post.aspx?ID=1353. Läst 2 februari 2016. 
    


37. 
    ^ ”Saab och Brasilien ingår avtal om Gripen NG”. http://www.saabgroup.com/en/About-Saab/Newsroom/Press-releases--News/2014---10/Saab-och-Brasilien-ingar-avtal-om-Gripen-NG/. Läst 27 oktober 2014. 
    


38. ^ [a b] ”JAS 39 Gripen”. Wiseman's Wisdoms. http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2012/09/vart-tar-alla-jasar-vagen-och-vad-blir.html. Läst 18 januari 2014. 
    


39. 
    ^ ”Gripen - Milstolpar”. Försvarets materielverk. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821122933/https://www.fmv.se/WmTemplates/Page.aspx?id=802. Läst 24 januari 2010. 
    


40. 
    ^ ”Därför behövs 100 Gripenplan” (PDF). Försvarsmakten. http://www.mil.se/upload/dokumentfiler/tal/2006/ob_debattartikel_svd_060515.pdf. Läst 24 januari 2010. ^{[död länk]}
    


41. 
    ^ "Julgran markerar slutet för en epok". Försvarsmakten. 14 december 2012. Läst 2 januari 2013.
    


42. 
    ^ ”Försvaret får köpa nya JAS-plan”. http://www.dn.se/ekonomi/forsvaret-far-kopa-60-nya-jas-plan/. Läst 29 augusti 2014. 
    


43. 
    ^ ”Uthyrning ska rädda Gripen”. nyteknik.se. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article3806241.ece. Läst 19 februari 2014. 
    


44. 
    ^ Carlsson, Sven-Olof (10 mars 1999). ”JAS ska lyfta Sydafrikas industri”. Ny Teknik. http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article263684.ece. Läst 25 november 2010. 
    


45. 
    ^ ”Avtal om motköp för Jas klart”. Ny Teknik. 13 september 2000. http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article215604.ece. Läst 25 november 2010. 
    


46. 
    ^ Säll, Ola (2 november 2010). ”Sydafrika kan överge Gripen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/sydafrika-kan-overge-gripen_5611703.svd. Läst 25 november 2010. 
    


47. 
    ^ ”Ungern på väg rata JAS”. Dagens Industri. 28 augusti 2001. http://www.di.se/artiklar/2001/8/28/ungern-pa-vag-rata-jas/. Läst 10 oktober 2011. 
    


48. ^ [a b] ”Ungern väljer Jas”. Dagens Industri. 10 september 2001. http://www.di.se/artiklar/2001/9/10/ungern-valjer-jas/. Läst 10 oktober 2011. 
    


49. 
    ^ ”Jas-avtalet värt 5 mdr”. Dagens Industri. 12 november 2011. http://www.di.se/artiklar/2001/11/23/jas-avtalet-vart-5-mdr/. Läst 10 oktober 2011. 
    


50. 
    ^ ”Cancelled Orders”. F-16.net. http://www.f-16.net/f-16_users_article28.html. Läst 6 november 2011. 
    


51. 
    ^ ”Gripen överlämnad till Ungern”. Försvarets Materielverk. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100823001722/https://www.fmv.se/WmTemplates/page.aspx?id=1726. Läst 24 januari 2010. 
    


52. 
    ^ ”{title}”. Arkiverad från originalet den 8 april 2008. https://web.archive.org/web/20080408063456/http://www.f7.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=40208. Läst 11 oktober 2018. 
    


53. 
    ^ ”Indien vill inte ha Gripen”. Svenska Dagbladet. 28 april 2011. http://www.svd.se/naringsliv/indien-vill-inte-ha-gripen_6121187.svd. Läst 28 april 2011. 
    


54. 
    ^ ”Sweden approves 10-year extension of Hungary Gripen lease - paper” (på engelska). 24 januari 2012. http://www.bbj.hu/politics/sweden-approves-10-year-extension-of-hungary-gripen-lease---paper_62472. Läst 25 januari 2012. 
    


55. 
    ^ ”Hungary will sign agreement covering loss of two JAS 39 Gripens”. janes.com. http://www.janes.com/article/57002/hungary-will-sign-agreement-covering-loss-of-two-jas-39-gripens. Läst 27 februari 2016. 
    


56. 
    ^ ”Tjeckien tar in JAS-offert”. Dagens Industri. 17 oktober 2000. http://www.di.se/artiklar/2000/10/17/tjeckien-tar-in-jas-offert/. Läst 17 oktober 2011. 
    


57. 
    ^ ”Jas nobbat igen”. Dagens Industri. 13 juni 2001. http://www.di.se/artiklar/2001/6/13/jas-nobbat-igen/. Läst 17 oktober 2011. 
    


58. 
    ^ ”Tjeckien skjuter upp Jas-beställning”. Dagens Industri. 30 maj 2002. http://www.di.se/artiklar/2002/5/30/tjeckien-skjuter-upp-jas-bestallning/. Läst 17 oktober 2011. 
    


59. 
    ^ ”Tjeckien stoppar Jas-köp”. Dagens Industri. 13 september 2002. http://www.di.se/artiklar/2002/9/13/tjeckien-stoppar-jas-kop/. Läst 17 oktober 2011. 
    


60. 
    ^ ”Tjeckisk kommitté vill ha Gripen”. Dagens Industri. 3 december 2003. http://www.di.se/artiklar/2003/12/3/tjeckisk-kommitte-vill-ha-gripen/. Läst 17 oktober 2011. 
    


61. 
    ^ ”Tjeckien vill hyra 14 Jas Gripen”. Dagens Industri. 26 februari 2004. http://www.di.se/artiklar/2004/2/26/tjeckien-vill-hyra-14-jas-gripen/. Läst 17 oktober 2011. 
    


62. 
    ^ ”Tjeckien leasar Jas”. Dagens Industri. 16 juni 2004. http://www.di.se/artiklar/2004/6/14/tjeckien-leasar-jas/. Läst 17 oktober 2011. 
    


63. 
    ^ ”Gripenleverans klar på rekordtid”. Försvarets Materielverk. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818073319/http://www.fmv.se/WmTemplates/page.aspx?id=1364. Läst 24 januari 2010. 
    


64. 
    ^ ”Tjeckiska villkor för ny Gripenaffär”. Svenska Dagbladet. 15 november 2010. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/tjeckiska-villkor-for-ny-gripenaffar_5675157.svd. Läst 25 november 2010. 
    


65. 
    ^ ”Tjeckien: Ja till Gripen”. nyteknik.se. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article3761359.ece. Läst 12 september 2013. 
    


66. 
    ^ ”Tjeckien tar beslut om nytt Jas 39 Gripenavtal”. fxm.se. http://fxm.se/blog/tjeckien-tar-beslut-om-nytt-jas-39-gripenavtal. Läst 12 september 2013. 
    


67. 
    ^ ”Fast jet traning for the 21st century” (på engelska). SAAB-group. Arkiverad från originalet den 17 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120617043340/http://www.saabgroup.com/en/Air/Gripen-Fighter-System/Gripen-for-ETPS/Gripen-in-operation/. Läst februari 2012. 
    


68. 
    ^ ”Gripenavtal mellan Sverige och Thailand klart”. FMV. 11 februari 2008. Arkiverad från originalet den 17 april 2009. https://web.archive.org/web/20090417124023/http://www.fmv.se/WmTemplates/page.aspx?id=3953. Läst 12 mars 2008. 
    


69. 
    ^ ”Thai Air Force gets okay for six more Grippen fighters” (på engelska). Monsters and Critics. 12 februari 2009. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524195212/http://news.monstersandcritics.com/asiapacific/news/article_1459110.php/Thai_Air_Force_gets_okay_for_six_more_Grippen_fighters_. Läst 23 janauari 2010. 
    


70. 
    ^ ”Sverige och Thailand tecknar nytt avtal om Gripen”. Försvarets Materielverk. 23 november 2010. http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyhetsarkiv/Nyheter-2010/Sverige-och-Thailand-tecknar-nytt-avtal-om-Gripen/. Läst 25 november 2010. 
    


71. 
    ^ ”Thailand vill köpa Jas-plan”. Svenska Dagbladet. 9 oktober 2004. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/thailand-vill-kopa-jas-plan_167277.svd. Läst 25 november 2010. 
    


72. 
    ^ ”Gripenplan träffades av blixtnedslag”. fxm.se. http://www.dn.se/nyheter/varlden/gripenplan-traffades-av-blixtnedslag/. Läst 12 september 2013. 
    


73. 
    ^ ”Thailand vill köpa fler Gripen”. svd.se. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/thailand-vill-kopa-fler-gripen_8631518.svd. Läst 22 oktober 2013. 
    


74. 
    ^ ”Air Contingent of the Czech Republic took over the NATO Baltic Air-policing mission” (på engelska). Litauens försvarsministerium. 30 april 2009. http://www.kam.lt/en/news_1098/news_archives/news_archive_2009/news_archive_2009_-_05/air_contingent_of_the_czech_republic_took_over_the_nato_baltic_air-policing_mission.html. Läst 6 november 2011. 
    


75. 
    ^ ”Skriftlig fråga 2007/08:1284 – JAS Gripen i Baltikum”. Sveriges riksdag. 29 maj 2008. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/JAS-Gripen-i-Baltikum_GV111284/. Läst 6 november 2011. 
    


76. 
    ^ ”Svar på fråga 2007/08:1284 – JAS Gripen i Baltikum”. Sveriges riksdag. 4 juni 2008. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Svar-pa-skriftliga-fragor/JAS-Gripen-i-Baltikum_GV121284/. Läst 6 november 2011. 
    


77. 
    ^ ”Skarpt Gripenuppdrag i Baltikum avslutas”. Försvarets Materielverk. 31 augusti 2009. http://www.fmv.se/sv/Nyheter-och-press/Nyhetsarkiv/Nyheter-2009/Skarpt-Gripenuppdrag-i-Baltikum-avslutas/. Läst 19 januari 2012. 
    


78. 
    ^ ”Regeringen säger ja till Gripenplan”. Svenska Dagbladet. 29 mars 2011. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/regeringen-sager-ja-till-gripenplan_6048739.svd. Läst 29 mars 2011. 
    


79. 
    ^ ”Svenska Gripenplan skickas till Libyen”. Svenska Dagbladet. 29 mars 2011. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/gripenplan-till-libyen_6048201.svd. Läst 29 mars 2011. 
    


80. 
    ^ ”Gripenplan till krigets Libyen”. Sveriges Radio. 29 mars 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4427394. Läst 29 mars 2011. 
    


81. 
    ^ ”Fortsatt svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen”. Regeringskansliet. 14 april 2011. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524221312/http://www.sweden.gov.se/sb/d/14427/a/170412/. Läst 12 juni 2011. 
    


82. 
    ^ ”Ingen bordningsstyrka till Libyen”. Försvarsmakten. 18 augusti 2011. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Internationella-insatser/Libyen-UP/Nyheter-fran-Libyen/Ingen-bordningsstyrka-till-Libyen/. Läst 19 augusti 2011. ^{[död länk]}
    


83. 
    ^ ”Klart för förlängning”. Försvarsmakten. 28 september 2011. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Internationella-insatser/Libyen-UP/Nyheter-fran-Libyen/Klart-for-forlangning/. Läst 1 oktober 2011. ^{[död länk]}
    


84. 
    ^ ”Sista roten åter från Libyen”. Försvarsmakten. 24 oktober 2011. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Internationella-insatser/Libyen-UP/Nyheter-fran-Libyen/Sista-roten-ater-fran-Libyen/. Läst 27 oktober 2011. ^{[död länk]}
    


85. 
    ^ ”Historisk hemkomst”. Försvarsmakten. 27 oktober 2011. Arkiverad från originalet den 21 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120121111728/http://www.forsvarsmakten.se/sv/Forband-och-formagor/Forband/Blekinge-flygflottilj-F-17/Nyheter/Historisk-hemkomst/. Läst 27 oktober 2011. 
    


86. 
    ^ ”Libyenpiloter hemma i Blekinge”. Svenska Dagbladet. 25 oktober 2011. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/libyenpiloter-hemma-i-blekinge_6579345.svd. Läst 27 september 2011. 
    


87. 
    ^ ”Allan Widman blir Strilaren II”. nyteknik.se. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article260264.ece. Läst 12 januari 2014. 
    


88. 
    ^ Bagge, Peter (20 februari 2007). ”Gripen-kampanjens hemliga avtal”. Uppdrag granskning. Sveriges Television. http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=64984. Läst 16 november 2008. 
    


89. 
    ^ Bagge, Peter (27 februari 2007). ”Jan Kavan - före detta utrikesminister”. JAS – De hemliga avtalen. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 23 juli 2012. https://archive.is/20120723222508/http://svt.se/2.101059/1.1336825/jan_kavan_-_fore_detta_utrikesminister. 
    


90. 
    ^ ”Saab medger att hemliga arvoden betalats i Sydafrika”. Pax (4). 2011. http://www.svenskafreds.se/pax/saab-medger-att-hemliga-arvoden-betalats-i-sydafrika. Läst 1 februari 2012. 
    


91. 
    ^ ”Beslut om förundersökning dröjer”. Pax (4). 2011. http://www.svenskafreds.se/pax/beslut-om-f-runders-kning-dr-jer. Läst 1 februari 2012. 
    


92. 
    ^ ”BAE Systems to pay $79m fine for breach of US military export rules” (på engelska). The Guardian. 17 maj 2011. http://www.guardian.co.uk/world/bae. 
    


93. 
    ^ ”SAAB medger mutavtal men nekar till utbetalning av mutor”. Dagens Nyheter. 20 maj 2011. http://www.dn.se/ekonomi/saab-medger-mutavtal---men-nekar-till-utbetalning-av-mutor. 
    


94. 
    ^ ”JAS mutor utreds på nytt”. Dagens Nyheter. 31 juli 2011. http://www.dn.se/ekonomi/jas-mutor-utreds-pa-nytt. 
    


95. 
    ^ http://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-jasaffaren-saabs-loften-om-jobb-och-utveckling-sprack
    


96. 
    ^ http://www.svt.se/nyheter/inrikes/saabs-investerade-i-kontroversiell-hivbehandling-kan-ha-kostat-liv
    


97. 
    ^ ”Tidigare försvarsministern ångrar Gripen-köp”. Svenska Dagbladet. 5 juni 2011. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fd-forsvarsministern-angrar-jas-gripen-kop_6221295.svd. 
    


98. 
    ^ Andersson, Raymond. ”JAS-39 fortsättning...”. Flyg & Kulturhistoria. Arkiverad från originalet den 29 december 2010. https://web.archive.org/web/20101229163547/http://www.sunnersberg.com/flygplan/jas_gripen2.htm. Läst 16 november 2011. 
    


99. 
    ^ Rapport RM2002:02. Stockholm: Statens haverikommission. 2002. Libris 8693650. https://www.havkom.se/assets/reports/Swedish/rm2002_02.pdf 
    


100. 
     ^
     Rapport RM2007:03. Stockholm: Statens haverikommission. 2007. https://www.havkom.se/assets/reports/Swedish/rm2007_03.pdf 
     


101. 
     ^ ”Handtaget för styvt – därför blev piloten utskjuten ur planet”. Norrländska Socialdemokraten. 5 juni 2007. http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=61686. 
     


102. 
     ^
     Rapport RM2008:01. Stockholm: Statens haverikommission. 2008. https://www.havkom.se/assets/reports/Swedish/rm2008_01.pdf ^{[död länk]}
     


103. 
     ^ ”53 Gripenplan stoppas”. Dagens Industri. 21 april 2007. http://www.di.se/artiklar/2007/4/21/53-gripenplan-stoppas/. Läst 1 februari 2012. 
     


104. 
     ^
     Rapport RM 2010:01. Stockholm: Statens haverikommission. 2010. https://www.havkom.se/assets/reports/Swedish/RM2010_01.pdf 
     


105. 
     ^ ”Dramatiskt före Gripenlandning”. Försvarsmakten. 20 november 2008. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418061743/http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv/I-Sverige/Belikinge-flygflottilj-F-17/11399/Dramatiskt-fore-landning-med-Gripen/. 
     


106. 
     ^ ”Gripenplan började brinna efter buklandning”. Dagens Nyheter. 6 augusti 2009. http://www.dn.se/nyheter/sverige/gripenplan-borjade-brinna-efter-buklandning. 
     


107. 
     ^ ”JAS 39-plan i olycka”. Försvarsmakten. 6 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418093016/http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv/I-Sverige/Belikinge-flygflottilj-F-17/11703/JAS-plan-i-olycka/. 
     


108. 
     ^ ”RM2012:02”. Statens haverikommission. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203004930/http://www.havkom.se/virtupload/reports/RM%202012_02.pdf. Läst 16 augusti 2018. 
     


109. 
     ^ ”JAS Gripen har kraschat i Tjeckien”. nyteknik.se. https://www.nyteknik.se/fordon/jas-gripen-har-kraschat-i-tjeckien-6393520. Läst 27 februari 2016. 
     


110. 
     ^ ”Efter kraschen: ”Stolarna i Gripen är ett mekaniskt underverk””. nyteknik.se. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article3909640.ece. Läst 27 februari 2016. 
     


111. 
     ^ ”Gripen-plan nödlandade i Ungern”. nyteknik.se. http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/flygplan/article3914508.ece. Läst 27 februari 2016. 
     


112. 
     ^ ”Gripen jet crashes during air show, pilot killed”. bangkokpost.com. http://www.bangkokpost.com/news/general/1180041/gripen-jet-crashes-during-air-show-pilot-killed. Läst 14 januari 2017. 
     


113. 
     ^ ”Haveri vid flygplatsen”. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/haveri-vid-flygplatsen. Läst 21 augusti 2018. 
     


114. 
     ^ ”Jas-haveri vid Blekinge flygflottilj”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2018/08/jas-haveri-vid-blekinge-flygflottilj/. Läst 21 augusti 2018. 
     


115. 
     ^ ”Haveriet med en JAS 39 norr om Kallinge den 21 augusti 2018”. havkom.se. https://www.havkom.se/assets/reports/Pressmeddelande-Haveriet-med-en-JAS-39-norr-om-Kallinge-den-21-augusti-2018.pdf. Läst 23 september 2018. 
     


116. 
     ^ Gripen
     

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Saab 39 Gripen.
  Bilder & media
  
  


• Officiell webbplats


• 
  JAS-projektet P3 Dokumentär


• Wisemans analys om behovet av JAS 39E/F


• 
  Jörgen Städje. ”Reaktionsmotor 12 - både vacker och stark”. Techworld. http://techworld.idg.se/2.2524/1.174315/reaktionsmotor-12---bade-vacker-och-stark. 
  


• 
  Jörgen Städje (2000). ”JAS 39 Gripen - ett datoriserat under”. Nätverk & Kommunikation (4). 
  

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Svenska militära flygplans- och helikopterbeteckningar Attackflygplan (A) A 1 · A 21 · A 21R · A 29 · A 32 · A 36 · AJ 37 · A 38 Bombflygplan (B) B 1 · B 2 · B 3 · B 4 · B 5 · B 6 · B 16 · B 17 · B 18 · B 24 · B 26 Jaktflygplan (J) J 1 · J 2 · J 3 · J 4 · J 5 · J 6 · J 7 · J 8 · J 9 · J 10 · J 11 · J 19 · J 20 · J 21 · J 21R · J 22 · J 23 · J 24 · J 26 · J 27 · J 28 · J 29 · J 30 · J 32 · J 33 · J 34 · J 35 · JA 37 Spaningsflygplan (S) S 1 · S 2 · S 3 · S 5 · S 6 · S 9 · S 12 · S 14 · S 16 · S 17 · S 18 · S 22 · S 26 · S 29 · S 31 · S 32 · S 35 · SF 37 · SH 37 · SH 89 · S 100 · S 102 Skolflygplan (Sk) Sk 1 · Sk 2 · Sk 3 · Sk 4 · Sk 5 · Sk 6 · Sk 7 · Sk 8 · Sk 9 · Sk 10 · Sk 11 · Sk 12 · Sk 14 · Sk 15 · Sk 16 · Sk 25 · Sk 26 · Sk 35 · Sk 37 · Sk 38 · Sk 50 · Sk 60 · Sk 61 Torpedflygplan (T) T 1 · T 2 · T 16 · T 18 Transportflygplan (Tp) Tp 1 · Tp 2 · Tp 2A · Tp 3 · Tp 4 · Tp 5 · Tp 6 · Tp 7 · Tp 8 · Tp 9 · Tp 10 · Tp 11 · Tp 16 · Tp 24 · Tp 45 · Tp 46 · Tp 47 · Tp 52 · Tp 54 · Tp 55 · Tp 78 · Tp 79 · Tp 80 · Tp 81 · Tp 82 · Tp 83 · Tp 84 · Tp 85 · Tp 86 · Tp 87 · Tp 88 · Tp 89 · Tp 91 · Tp 100 · Tp 101 · Tp 102 · Tp 103 Enhetsflygplan AJS 37 · AJSF 37 · AJSH 37 · JAS 39 · JAS 39E/F Provflygplan (P) P 1 · P 2 · P 3 · P 4 · P 5 · P 6 · P 7 · P 8 Arméflygplan (Fpl) Fpl 51 · Fpl 53 · Fpl 54 · Fpl 61 Övriga flygplan (Fpl) Typ PA31 · Typ 54B · Fpl 801 Helikopter (Hkp) Hkp 1 · Hkp 2 · Hkp 3 · Hkp 4 · Hkp 5 · Hkp 6 · Hkp 9 · Hkp 10 · Hkp 11 · Hkp 14 · Hkp 15 · Hkp 16 Obemannat luftfartyg (UAV) UAV 01 · UAV 02 · UAV 03 · UAV 04 · UAV 05 Lista över Försvarsmaktens flygplan- och helikoptersystem • Lista över svenska bevarade militära luftfarkoster • Lista över bevarade Saab 35 Draken • Lista över Saab 37 Viggen • Lista över Saab 39 Gripen

v • r Saabs flygplan Militära flygplan 17 · 18 · 21 · 21R · 29 Tunnan · 32 Lansen · 35 Draken · 37 Viggen · 39 Gripen · 39 Gripen NG · 105 Militära projekt 19 · 20 · 23 · 24 · 27 · 36 · 38 · 201 · 202 · 210 Civila flygplan 90 Scandia · 91 Safir · Saab Safari · Saab 340 · Saab 2000