Triangel
Triangeln är en tresidig polygon och en av de grundläggande geometriska formerna. En triangel begränsas av tre räta linjer vars skärningpunkter bildar triangelns hörn.
Triangelns hörn betecknas vanligen med A, B, C och motsvarande vinklar med α,β,γ{displaystyle alpha ,beta ,gamma }. Triangeln kan refereras till som triangeln ABC eller betecknas △ABC{displaystyle triangle ABC}.
Sidan a säges vara motstående sida till hörnet A och vinkeln α{displaystyle alpha }. Hörnet A sägs vara motstående hörn till sidan a.
Semiperimetern är triangelns halva omkrets eller
- s=12(a+b+c){displaystyle s={frac {1}{2}}left(a+b+cright)}
Artikeln behandlar trianglar i planet; trianglar på sfäriska och hyperboliska ytor har särskilda artiklar.
Innehåll
1 Typer av trianglar
2 Vinklar
2.1 Vinkelsumma
3 Höjder
4 Bisektriser
4.1 Bisektrisens längd
4.2 Bisektrissatsen
5 Medianer
6 Area
6.1 Med integral
6.2 Med vektorer
7 Samband mellan sidor och vinklar
7.1 Cosinussatsen
7.2 Sinussatsen
7.3 Tangenssatsen
8 Cirklar
8.1 Omskrivna cirkeln
8.2 Inskrivna cirkeln
8.3 Vidskrivna cirkeln
9 Kongruensfall
9.1 Första kongruensfallet (SVS, sida-vinkel-sida)
9.2 Andra kongruensfallet (SSS, sida-sida-sida)
9.3 Tredje kongruensfallet (VSV, vinkel-sida-vinkel)
10 Likformighet
10.1 Första likformighetsfallet (SVS, Sida-Vinkel-Sida)
10.2 Andra likformighetsfallet (SSS, Sida-Sida-Sida)
10.3 Tredje likformighetsfallet (VVV, Vinkel-Vinkel-Vinkel)
11 Triangelns tyngdpunkt
11.1 Med lodlina
12 Se även
13 Källor
14 Externa länkar
Typer av trianglar |
En triangel är
Spetsvinklig om alla vinklar är mindre än 90 grader
Rätvinklig om en vinkel är rät (90 grader eller π/2{displaystyle pi /2} radianer)
Trubbvinklig om en av vinklarna är större än 90 grader
Likbent om två sidor är lika långa
Liksidig om alla sidor är lika långa
Vinklar |
Supplementvinkeln till en vinkel i en triangel kallas yttre vinkel.
Vinkelsumma |
En linje som dras genom ett av triangelns hörn och är parallell med motstående sida, visar att triangelns vinkelsumma är 180 grader.
Höjder |
En triangels höjder är normaler dragna från en sida, eller en sidas förlängning, till motstående hörn. Höjderna skär varandra i en punkt.
Höjden mot sidan a har längden
- ha=2as(s−a)(s−b)(s−c){displaystyle h_{a}={frac {2}{a}}{sqrt {s(s-a)(s-b)(s-c)}}}
där s är semiperimetern (triangelns halva omkrets).
Övriga längder beräknas på motsvarande sätt.
Bisektriser |
En bisektris delar en av triangelns vinklar i två lika delar.
Bisektrisen till en yttre vinkel kallas yttre bisektris.
Bisektriserna skär varandra i en punkt som också är den inskrivna cirkelns centrum.
Bisektrisens längd |
Längden av bisektrisen från hörnet A är
- ta=2bcb+ccosα2.{displaystyle t_{a}={frac {2bc}{b+c}}cos {frac {alpha }{2}}.}
Bisektrissatsen |
En bisektris delar motstående sida i samma proportioner som längderna av de sidor som bildar den delade vinkeln:
bc=xy{displaystyle {frac {b}{c}}={frac {x}{y}}quad } (1)
Drag sidan CD med längden AC parallell med sidan AB. Då är trianglarna CDE och ABE likformiga och sambandet (1) följer.
Medianer |
Medianen är en linje från ett av triangelns hörn till motstående sidas mittpunkt. Medianerna skär varandra i triangelns geometriska tyngdpunkt.
Medianernas längder är
- ma=122b2+2c2−a2,{displaystyle m_{a}={tfrac {1}{2}}{sqrt {2b^{2}+2c^{2}-a^{2}}},}
- mb=122a2+2c2−b2,{displaystyle m_{b}={tfrac {1}{2}}{sqrt {2a^{2}+2c^{2}-b^{2}}},}
- mc=122a2+2b2−c2.{displaystyle m_{c}={tfrac {1}{2}}{sqrt {2a^{2}+2b^{2}-c^{2}}}.}
Area |
Triangelns area är en höjd multiplicerad med motsvarande sida dividerat med 2 eller
- A=aha2=bhb2=chc2{displaystyle A={frac {ah_{a}}{2}}={frac {bh_{b}}{2}}={frac {ch_{c}}{2}}}
Arean kan också beräknas med herons formel som
- A=s(s−a)(s−b)(s−c){displaystyle A={sqrt {s(s-a)(s-b)(s-c)}}}
där s är semiperimetern (triangelns halva omkrets).
Arean kan även beräknas med den trigonometriska sinusfunktionen enligt areasatsen
- A=absinγ2=acsinβ2=bcsinα2{displaystyle A={frac {absin gamma }{2}}={frac {acsin beta }{2}}={frac {bcsin alpha }{2}}}
Med integral |
Arean av en triangel kan beräknas med integralen
- A=∫0hxahdx=[a2hx2]0h=12hah2=12ah{displaystyle A=int _{0}^{h}x{frac {a}{h}}dx=left[{frac {a}{2h}}x^{2}right]_{0}^{h}={frac {1}{2h}}ah^{2}={frac {1}{2}}ah}
Med vektorer |
Arean av en parallellogram i ett tredimensionellt euklidiskt rum kan beräknas med hjälp av vektorer. Låt vektorerna AB och AC svara mot sträckan från A till B respektive A till C.
Arean av parallellogrammen ABCD är
- |AB×AC|,{displaystyle |{AB}times {AC}|,}
vilket är magnituden av kryssprodukten av vektorerna AB och AC.
Arean av triangeln ABC är hälften av denna
- 12|AB×AC|{displaystyle {frac {1}{2}}|{AB}times {AC}|}
Triangelns area kan med hjälp av skalärprodukt skrivas som
- 12(AB⋅AB)(AC⋅AC)−(AB⋅AC)2=12|AB|2|AC|2−(AB⋅AC)2{displaystyle {frac {1}{2}}{sqrt {(mathbf {AB} cdot mathbf {AB} )(mathbf {AC} cdot mathbf {AC} )-(mathbf {AB} cdot mathbf {AC} )^{2}}}={frac {1}{2}}{sqrt {|mathbf {AB} |^{2}|mathbf {AC} |^{2}-(mathbf {AB} cdot mathbf {AC} )^{2}}},}
I en tvådimensionell euklidisk rymd kan vektorn AB skrivas som (x1,y1) och AC som (x2,y2), vilket ger arean som
- 12|x1y2−x2y1|{displaystyle {frac {1}{2}},|x_{1}y_{2}-x_{2}y_{1}|,}
Samband mellan sidor och vinklar |
Cosinussatsen |
- a2=b2+c2−2bc⋅cosα{displaystyle a^{2}=b^{2}+c^{2}-2bccdot cos alpha }
- b2=a2+c2−2ac⋅cosβ{displaystyle b^{2}=a^{2}+c^{2}-2accdot cos beta }
- c2=a2+b2−2ab⋅cosγ{displaystyle c^{2}=a^{2}+b^{2}-2abcdot cos gamma }
Om till exempel vinkeln γ{displaystyle gamma } är rät och då cos(π/2)=0{displaystyle cos(pi /2)=0} erhålls Pytagoras sats
- c2 =a2+b2{displaystyle c^{2} =a^{2}+b^{2}}
Sinussatsen |
- sinαa=sinβb=sinγc{displaystyle {frac {sin alpha }{a}}={frac {sin beta }{b}}={frac {sin gamma }{c}}}
Tangenssatsen |
- a−ba+b=tan(12(α−β))tan(12(α+β)){displaystyle {frac {a-b}{a+b}}={frac {tan({frac {1}{2}}(alpha -beta ))}{tan({frac {1}{2}}(alpha +beta ))}}}
Cirklar |
Omskrivna cirkeln |
Den omskrivna cirkelns centrum ligger i skärningspunkten av sidornas mittpunktsnormaler och
dess radie är
- R=abc4s(s−a)(s−b)(s−c){displaystyle R={frac {abc}{4{sqrt {s(s-a)(s-b)(s-c)}}}}}
För en spetsvinklig triangel ligger omskrivna cirkelns mittpunkt inuti triangeln
För en rätvinklig triangel sammanfaller omskrivna cirkelns mittpunkt med hypotenusans mittpunkt
För en trubbvinklig triangel ligger omskrivna cirkelns mittpunkt utanför triangeln
Inskrivna cirkeln |
Den inskrivna cirkelns mittpunkt är bisektrisernas skärningspunkt och dess radie är
- r=(s−a)(s−b)(s−c)s{displaystyle r={sqrt {frac {(s-a)(s-b)(s-c)}{s}}}}
där s är semiperimetern.
Vidskrivna cirkeln |
Bisektrisen från A och bisektrisen från B's yttre vinkel skär varandra i den vidskrivna cirkelns mittpunkt.
Den vidskrivna cirkelns radie om cirkeln tangerar sidan a är
- ra=Ts−a{displaystyle r_{a}={frac {T}{s-a}}}
där T är triangelns area och s semiperimetern.
Kongruensfall |
Två trianglar är kongruenta om de kan fås att sammanfalla genom rotation, translation och spegling.
Första kongruensfallet (SVS, sida-vinkel-sida) |
- Om för
∆
ABC och∆
A'B'C' gäller att AB = A'B', AC = A'C' och∠
A =∠
A', så är∆
ABC kongruent med∆
A'B'C'.
Andra kongruensfallet (SSS, sida-sida-sida) |
- Om för
∆
ABC och∆
A'B'C' gäller att AB = A'B', AC = A'C' och BC = B'C', så är∆
ABC kongruent med∆
A'B'C'.
Tredje kongruensfallet (VSV, vinkel-sida-vinkel) |
- Om för
∆
ABC och∆
A'B'C' gäller att AB = A'B',∠
A =∠
A' och∠
B =∠
B', så är∆
ABC kongruent med∆
A'B'C'.
Likformighet |
Om det för två trianglar med sidorna
a1, b1, c1{displaystyle a_{1}, b_{1}, c_{1}} respektive a2, b2, c2{displaystyle a_{2}, b_{2}, c_{2}}, existerar ett tal λ{displaystyle lambda ,}, en skalfaktor, sådant att
- a1=λa2,b1=λb2,c1=λc2{displaystyle a_{1}=lambda a_{2},quad b_{1}=lambda b_{2},quad c_{1}=lambda c_{2}}
sägs trianglarna vara likformiga.
Likformighet betecknas
- △ABC∼△A′B′C′{displaystyle triangle ABCsim triangle A'B'C'}
Första likformighetsfallet (SVS, Sida-Vinkel-Sida) |
Om för två trianglar ABC och A'B'C'
- |AB||A′B′|=|AC||A′C′|{displaystyle {frac {|AB|}{|A'B'|}}={frac {|AC|}{|A'C'|}}}
och
- ∠A≅∠B{displaystyle angle Acong angle B}
är trianglarna likformiga.
Andra likformighetsfallet (SSS, Sida-Sida-Sida) |
Om för två trianglar ABC och A'B'C'
- |AB||A′B′|=|AC||A′C′|=|BC||B′C′|{displaystyle {frac {|AB|}{|A'B'|}}={frac {|AC|}{|A'C'|}}={frac {|BC|}{|B'C'|}}}
är trianglarna likformiga.
Tredje likformighetsfallet (VVV, Vinkel-Vinkel-Vinkel) |
Om för två trianglar ABC och A'B'C'
- ∠A≅∠A′,∠B≅∠B′,∠C≅∠C′{displaystyle angle Acong angle A',quad angle Bcong angle B',quad angle Ccong angle C'}
är trianglarna likformiga.
Triangelns tyngdpunkt |
En triangelformad ytas masscentrum (tyngdpunkt) ligger på en tredjedel av höjden räknat från basen.
Medianernas skärningspunkt sammanfaller med masscentrum.
Tyngdpunktens avstånd till en sida kan beräknas med en integral. Vi kan anta att ytdensiteten (massa per areaenhet) är = 1. Arean xahdx{displaystyle x{frac {a}{h}}dx} utövar då momentet x⋅xahdx{displaystyle xcdot x{frac {a}{h}}dx} med avseende på origo, vilket för hela triangeln ger
- ∫0hx⋅xahdx=[a3hx3]0h=13ah2=23Ah{displaystyle int _{0}^{h}xcdot x{frac {a}{h}}dx=left[{frac {a}{3h}}x^{3}right]_{0}^{h}={frac {1}{3}}ah^{2}={frac {2}{3}}Ah}
där A är triangelns area. Det moment triangeln utövar kan anses angripa i tyngdpunkten vilket ger
- TpA=23Ah → Tp=23h→d=h3{displaystyle T_{p}A={frac {2}{3}}Ah rightarrow T_{p}={frac {2}{3}}hrightarrow d={frac {h}{3}}}
Med lodlina |
Det går att finna ett tunt och plant föremåls tyngdpunkt med hjälp av en lodlina. Lodlina och (i detta fall) triangel hängs fritt från en fästpunkt och lodlinjen markeras. Detta upprepas för en andra fästpunkt. Lodlinjernas skärningspunkt är tyngdpunktens läge.
Se även |
- Triangulering
Geometri
- Polygon
- Pythagoras sats
- Hyperbolisk triangel
- Sfärisk triangel
- Sierpinskitriangel
- Herons formel
- Cirkel
Trigonometri
- Areasatsen
- Sinussatsen
- Cosinussatsen
- Märken för fångar i nazistiska koncentrationsläger
Källor |
- Weisstein, Eric W. "Triangle." From MathWorld--A Wolfram Web Resource. [1]
Externa länkar |
Slå upp Triangel i ordlistan Wiktionary.Ordbok
Wikimedia Commons har media som rör Triangel.Bilder & media
.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}
|
|