Xrfgtjtk

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Alaska
Delstat
Alaska markerat på USA-kartan.
Flagga Sigill
Motto: North to the Future
Smeknamn: The Last Frontier
Land	USA
Huvudstad	Juneau
Största stad	Anchorage
Officiellt språk	Inget[1][2]
Invånarnamn	Alaskan
Koordinater	64°N 153°V / 64°N 153°V / 64; -153
Högsta punkt	Denali
- höjdläge	6 193,7 m ö.h.[3]
Lägsta punkt	Havsnivå
- höjdläge	0 m ö.h.
Längd	2 285 km
Bredd	3 639 km
Area (1:a)	1 717 854 km²
Folkmängd (47:e)	710 231 (2010)[4]
Befolkningstäthet	0,41 invånare/km²
Inträde i unionen	3 januari 1959 (49:e)
Legislatur	Alaska legislatur
Guvernör	Bill Walker (Partilös)
Viceguvernör	Valerie Davidson (Partilös)
Tidszon	Alaska: UTC-9/DST-8 Aleutian: UTC-10/DST-9
GeoNames	5879092
Förkortningar	AK US-AK
Webbplats: alaska.gov

Alaska är en amerikansk delstat och den största till ytan i USA. Den är belägen i den nordvästra änden av den nordamerikanska kontinenten med Kanada i öster, Norra ishavet i norr, Stilla havet till väster och söder samt med Ryssland längre västerut över Berings sund. Cirka hälften av Alaskas 698 473 invånare bor i Anchorage. Från och med 2009 förblir Alaska den glesast befolkade delstaten i USA.^[5]

Den amerikanska senaten godkände köpet av Alaska (se även USA:s territoriella expansion) från det ryska imperiet den 30 mars 1867 för $7 200 000 vilket är cirka två cent per acre (4 047m²) vilket blir cirka $4,87/km². Alaska genomgick flera administrativa förändringar innan det blev ett organiserat territorium den 11 maj 1912 och den 49:e delstaten i USA den 3 januari 1959.

Namnet "Alaska" (Аляска) infördes redan under den ryska kolonialtiden när det användes endast för halvön och härstammar från aleutiska alaxsxaq som betyder "fastland" eller mer ordagrant "det som havet bryts mot". Det är också känt som alyeska, den "stora marken", ett aleutiskt ord med samma rötter.

De 48 delstater som ligger söder om Alaska kallar amerikanerna för "The Lower 48" (nedre 48). En sammanfattande benämning på Alaska och "The Lower 48" är kontinentala USA. Den administrativa huvudorten i Alaska är Juneau. Alaska har flera stora naturtillgångar, bland annat petroleum, guld och koppar. Det kan bli ner till -60 grader kallt i Alaska. Klimatet är tempererat i söder och arktiskt i norr.

Historia |

Alaska befolkades först av människor som kom över landbron Berings sund. Alaska befolkades så småningom av en mängd olika folkgrupper: inupiaqerna, inuiterna, eskimåerna och aleuterna och en stor grupp olika indianer. De olika folkslagen levde i allmänhet på jakt och fiske men de var också duktiga på handarbete som att bygga bågar och iglooer. Många, om inte alla, av de folkgrupper som fanns innan Columbus nådde Amerika tog denna väg över Berings sund, och fortsatte genom Alaska längre söderut genom de nordamerikanska och sydamerikanska kontinenterna. De första nedskrivna berättelserna tyder på att de första européer som nådde Alaska kom från Ryssland. Vitus Bering seglade österut och såg Mount Saint Elias. Folk från rysk-amerikanska kompaniet jagade utter för deras päls. Pälsen från björnar var också värdefulla fast då fanns det inte så mycket björnar. Kolonin Ryska Amerika som skapades blev aldrig särskilt lönsam, mest på grund av höga transportkostnader. Två svensktalande finländare, Arvid Adolf Etholen och Hampus Furuhjelm, avlöste varandra som guvernörer över hela det ryska Nordamerika, dvs det som idag är Alaska.

Efter påtryckningar godkände den amerikanska utrikesministern William Seward USA:s senats köp av Alaska från Ryssland för 7 200 000 dollar (i dagens penningvärde [2009] ungefär 109 miljoner dollar^[6]) den 9 april 1867 och USA tog över kontrollen den 18 oktober samma år (detta datum firas numera i Alaska som allmän helgdag). Den första amerikanska administratören av Alaska var polsk-födde Wlodzimierz Krzyzanowski. Inköpet av det nya området var inte populärt i resten av USA, där Alaska blev känt som "Seward's Folly" (Sewards galenskap) eller "Seward's Icebox" (Sewards islåda), efter mannen som organiserade affären. Alaska firar varje år inköpet av området som Sewards dag, den sista måndagen i mars. Efter inköpet och fram till 1884 var området känt som Alaska-departementet och mellan 1884 och 1912 som Alaska-distriktet.

Den 7 juli 1958 undertecknade president Dwight Eisenhower den så kallade Alaska Statehood Act och detta ledde till att Alaska den 3 januari 1959 blev den 49:e delstaten i USA.

Klimat |

Alaskas klimat tillhör nedanstående klimatzoner enligt Köppens system. Kartan visar klimatzonernas geografiska avgränsning.

• ET: Tundraklimat
  


• Dfc, Dwc, Dsc: Subarktiskt klimat
  


• Dfb: Hemiborealt klimat
  


• Cfb: Kustklimat
  


• Csb: Medelhavsklimat
  

Geografi |

Alaska är en av två delstater i USA som inte gränsar till någon annan amerikansk delstat. Hawaii är den andra. Omkring 800 kilometer kanadensiskt territorium skiljer Alaska från delstaten Washington, och Alaska är därför en exklav. Det är också den enda delstaten där majoriteten av dess egna invånare måste passera genom ett annat land för att komma till dess huvudstad. Enda bilvägen till huvudstaden Juneau kräver en bilfärjetur till Kanada, som dessutom bara går 1-2 gånger om dagen. Avstånden är långa, och bilresan Juneau-Anchorage är 1500 km förutom färjan.

Alaska har en yta på 1 477 261 kvadratkilometer, och är därmed USA:s till ytan största delstat. Den har också den längsta kustlinjen av alla delstater.

Delstaten brukar ofta delas upp i följande regioner:

• 
  South Central Alaska är delstatens södra kustregion och hyser majoriteten av dess befolkning. Framförallt Anchorage, delstatens största stad, ligger här, men även de små men växande städerna Palmer och Wasilla. Regionens ekonomi bygger mycket på petroleum, transport, turism och dess två militärbaser.


• 
  Sydöstra Alaska ligger i sydöst och där ligger huvudstaden Juneau, många mindre städer, tidvattensglaciärer och stora skogar. Turism, fiske och skogsbruk är regionens främsta näringar.


• I Alaska Interior, inre Alaska, ligger Fairbanks. Genom regionen rinner många stora floder, såsom Yukonfloden och Kuskokwimfloden, och den hyser även stora mängder tundra.


• 
  Alaskan Bush är statens mest avlägsna del, och består av 380 urbefolkningsbyar och småstäder såsom Nome, Bethel, Kotzebue och Barrow, som också är USA:s nordligaste stad.

Med sina många öar har Alaska en nästan 54 700 kilometer lång kustlinje. Ökedjan som leder västerut från Alaskahalvöns södra udde heter Aleuterna. Detta område hyser många aktiva vulkaner, exempelvis Mount Shiskaldin som är stiger 3042 meter över havet. Vulkankedjan sträcker sig till Mount Spurr, som ligger väster om Anchorage på fastlandet. Nordamerikas största tidvattenskillnader uppnås precis söder om Anchorage, och ofta är skillnaderna mellan ebb och flod där mer än 10,7 meter.

Alaska hyser 3,5 miljoner sjöar över 8 hektar (cirka 280 000 km²). Myrar och våtmark täcker 487 747 km² främst i norra, västra och sydvästra Alaska. Glaciärer täcker 41 440 km² av staten. Beringglaciären nära sydvästra gränsen mot Yukon i Kanada täcker bara den 5 827 km². Alaska är USA:s såväl västligaste som nordligaste delstat. Dessutom korsar Aleuterna den 180:e längdgraden, vilket även gör Alaska till USA:s östligaste stat, fastän själva datumlinjen svänger runt öarna för att inte splittra dygnet i Alaska. Enligt en rapport från oktober 1998 ägs ungefär 65 % av Alaska av den amerikanska staten; marken hålls som nationalparker och liknande reservat.

Administrativ indelning |

Detta avsnitt är en sammanfattning av Alaskas administrativa indelning

De mer tätbefolkade områdena i Alaska är indelade i 19 boroughs, som fungerar ungefär som counties i övriga USA. Utöver dessa finns en oorganiserad borough, som täcker resten av delstatens yta. Denna är indelad i tio folkräkningsområden.

Borough:

• Aleutians East Borough


• Anchorage


• Bristol Bay Borough


• Denali Borough


• Fairbanks North Star Borough


• Haines


• Juneau


• Kenai Peninsula Borough


• Ketchikan Gateway Borough


• Kodiak Island Borough


• Lake and Peninsula Borough


• Matanuska-Susitna Borough


• North Slope Borough


• Northwest Arctic Borough


• Petersburg Borough


• Sitka


• Skagway


• Wrangell


• Yakutat

Folkräkningsområden inom den oorganiserade boroughen:

• Aleutians West Census Area


• Bethel Census Area


• Dillingham Census Area


• Hoonah-Angoon Census Area


• Kusilvak Census Area


• Nome Census Area


• Prince of Wales-Hyder Census Area


• Southeast Fairbanks Census Area


• Valdez-Cordova Census Area


• Yukon-Koyukuk Census Area

Nationalparker |

• Arctic National Wildlife Refuge


• Denali nationalpark


• Gates of the Arctic nationalpark


• Glacier Bay nationalpark


• Katmai nationalpark


• Kenai Fjords nationalpark


• Kobuk Valley nationalpark


• Lake Clark nationalpark


• Wrangell St. Elias nationalpark

Ekonomi |

1898 startade guldruschen, som på kort tid medförde en tillströmning av cirka 30 000 nya invånare. Sedan dess har staten bidragit till den amerikanska ekonomin med produkter för åtskilliga miljarder dollar. 1968 upptäcktes en enorm fyndighet av petroleum och naturgas vid Prudhoe Bay vid den arktiska kusten. För att på ett effektivt sätt kunna tillvarata fyndigheten byggdes till en kostnad av 8 miljarder dollar den cirka 1 300 km långa ”Trans Alaska pipeline” tvärs över Alaska till hamnstaden Valdez.

Andra viktiga industrier i staten är fiskhantering, skog och skogsprodukter samt skinn och turism. Alaska har också, sedan 1970-talet, en form av basinkomst. Alla medborgare får med andra ord en summa pengar varje år, och utbetalningen sker enligt principen "lika till alla". Pengarna kommer från delstatens utvinning av olja och gas.

Demografi |

2004 hade Alaska 655 436 invånare. Av dessa var 69,3 % av europeiskt ursprung, 15,6 % indianer, cirka 50 000 inuiter och aleuter, 4,0 % av asiatiskt ursprung, 3,5 % av afrikanskt ursprung och 0,5 % från Hawaii eller andra öar i Stilla havet.

Städer |

De fem största städerna i Alaska (2010).

• 
  Anchorage - 291 826


• 
  Fairbanks - 31 535


• 
  Juneau - 31 275 (huvudstad)


• 
  Sitka - 8 881


• 
  Wasilla - 7 831

Se även |

• Alaskas administrativa indelning

Referenser |

1. 
   ^ CompuServe.com
   


2. 
   ^ ”RCN – Digital Cable TV, High-Speed Internet Service & Phone in Boston, Chicago, New York City, Philadelphia, Washington, D.C. and the Lehigh Valley” (på engelska). Users.rcn.com. http://users.rcn.com/crawj/kritz.htm. Läst 2 juni 2010. 
   


3. 
   ^ ”Elevations and Distances in the United States” (på engelska). U.S Geological Survey. 29 april 2005. Arkiverad från originalet den 20 november 2010. https://www.webcitation.org/5uNhHeGAs?url=http://erg.usgs.gov/isb/pubs/booklets/elvadist/elvadist.html#Highest. Läst 3 november 2006. 
   


4. 
   ^ ”Resident Population Data - 2010 Census” (på engelska). United States Census Bureau. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131019160532/http://2010.census.gov/2010census/data/apportionment-pop-text.php. Läst 27 februari 2011. 
   


5. 
   ^ ”Census Bureau” (på engelska). Factfinder.census.gov. http://factfinder.census.gov/servlet/DTTable?_bm=y&-geo_id=04000US02&-ds_name=PEP_2007_EST&-mt_name=PEP_2007_EST_G2007_T001. Läst 2 juni 2010. 
   


6. 
   ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718031608/http://www.westegg.com/inflation/. Läst 23 april 2017. 
   

Externa länkar |

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Alaska.
  Bilder & media
  
  


• Alaskas webbplats

.mw-parser-output table.navbox{border:#aaa 1px solid;width:100%;margin:auto;clear:both;font-size:88%;text-align:center;padding:1px}.mw-parser-output table.navbox+table.navbox{margin-top:-1px}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output table.navbox th{text-align:center;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox-thlinkcolor .navbox-title a{color:inherit}.mw-parser-output .nowraplinks a,.mw-parser-output .nowraplinks .selflink{white-space:nowrap}.mw-parser-output .navbox-group{white-space:nowrap;text-align:right;font-weight:bold;padding-left:1em;padding-right:1em}.mw-parser-output .navbox,.mw-parser-output .navbox-subgroup{background:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-list{border-color:#fdfdfd}.mw-parser-output .navbox-title,.mw-parser-output table.navbox th{background:#b0c4de}.mw-parser-output .navbox-abovebelow,.mw-parser-output .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-title{background:#d0e0f5}.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-group,.mw-parser-output .navbox-subgroup .navbox-abovebelow{background:#deeafa}.mw-parser-output .navbox-even{background:#f7f7f7}.mw-parser-output .navbox-odd{background:transparent}

v • r Boroughs och städer i Alaska i USA Städer Anchorage · Bethel · Fairbanks · Juneau · Kenai · Ketchikan · Kodiak · Palmer · Sitka · Wasilla Borough Aleutians East · Anchorage · Bristol Bay · Denali · Fairbanks North Star · Haines · Juneau · Kenai Peninsula · Ketchikan Gateway · Kodiak Island · Lake and Peninsula · Matanuska-Susitna · North Slope · Northwest Arctic · Petersburg · Sitka · Skagway · Wrangell · Yakutat

v • r USA:s delstater Alabama · Alaska · Arizona · Arkansas · Colorado · Connecticut · Delaware · Florida · Georgia · Hawaii · Idaho · Illinois · Indiana · Iowa  · Kalifornien · Kansas · Kentucky · Louisiana · Maine · Maryland · Massachusetts · Michigan · Minnesota · Mississippi · Missouri · Montana · Nebraska · Nevada · New Hampshire · New Jersey · New Mexico · New York · North Dakota · North Carolina · Ohio · Oklahoma · Oregon · Pennsylvania · Rhode Island · South Dakota · South Carolina · Tennessee · Texas · Utah · Vermont · Virginia · Washington · West Virginia · Wisconsin · Wyoming Territorier utanför delstatsindelningen Amerikanska Jungfruöarna · Amerikanska Samoa · Columbiadistriktet · Guam · Nordmarianerna · Puerto Rico · Mindre öar Lista över USA:s delstater och territorier